Så resonerade många när den tiden begav sig, när de två svenska bilmärkena konkurrerade med varandra. Det fann liksom inte varken i fantasin eller verkligheten att något annat bilmärke kunde fungera. Visserligen, kanske de som hade lite tjockare plånböcker kunde skaffa sig en Merca. Det var liksom kvaliteten överlag. Den tyska gedigna, uthålliga och pålitliga.

Men alla andra (nollor, jag en bland dessa) fick hålla oss till de svenska beprövade märkena. Ända till den dag man upptäckte att de gått ur tiden. Omoderna, dålig funktion eller opålitligt i det hänseendet, om det fanns. Tekniken började ligga på en konstruktion mera tillverkad och byggd på apas. Men visst funkade de gamla skrällena om man hade krav som också låg ungefär på en apas nivå.

Hur ser V-minas politik ut, går den jämföra med de gamla skrällena Volvo och SAAB? Jag menar vad finns det att välja på? Inga stora förändringar oavsett är väl det som vi kan vänta. Det viktiga verkar vara att ta tillvara sina egna intressen. Familjebanden, familjepolitiken som gynnar en själv. Jag hade tänkt mig en oberoende styrning där V-minas intressen tas tillvara, hela befolkningens.

Skolan har jag inget göra med längre, men visst kunde man undra här också hur den var uppbyggd, vilken ledning här styrde? En typ av klaner där intressen av den egna arten togs tillvara. Föräldrar som styrde, fast de ingen kunskap hade, inte mer än övriga, men inflytande skulle de ha. Inte undra på att kommunen faller sönder mer och mer.

En smocka eller en mocka?

Moderaten i Umeå Edvard Riedel går ut med att den 1 maj sänks skatten på drivmedel med 1. 80 kr.

Tyvärr blir inte den glädjen långvarig nu när Putin stryper gasen till både Polen och Jugoslavien (i ett första skede?).

Det verkar vara någon typ av karteller som styr priserna både på energi (el, gas) och bränsle. För när gasen sinar då höjs hela den övriga kedjan där drivmedel också ingår.

Det är minst sagt en konstig värld vi lever i. Ser vi till våra norra svenska delar och de områden som inte omfattar den tätare bebyggelsen, eller de områden som ligger närmare kusten och speciellt de som inte ligger nära våra största städer i Västerbotten är ju den landsändan närmast utarmad.

Det som finns kvar är skogsuttagen, vattnet är för längesedan utnyttjat närmare utloppen, vill säga vid kusterna.

Den slutsats man kan dra är att vi måste ha väldigt dåliga politiker, eller bra som ger bort det mesta till andra. Vår egen utveckling står stilla, eller blir bara sämre och sämre.

Stödet till bönderna som nyligen deklamerats om, innefattar inte eko-bonden (den miljövänlige) som kör på HVO. Denne får betala omkring 30 kr/L för miljödieseln. Skulle vi inte gynna miljön och klimatet? Hur kan man då driva plötsligt driva en politik i direkt motsatt riktning?

Nu vill även Vattenfall bygga mindre kärnkraftverk, men energiministern säger nej i dagsläget. Då kan det ju inte vara den gamla regeln som gäller att marknaden skulle bestämma, då är det ju politiken, eller hur?

Varje land måste ombesörja för sin egen energitillgång. I fredstid kan det verka okej skicka ström i olika riktningar kors och tvärs och nu inom Europa och på det sätt det skryts om hur mycket ström vi har att tillgå. Hur ser det nu när vi fick ett krig helt plötsligt, vem hade räknat med det. Men är politikerna någorlunda smarta och pålitliga de som ska styra landet, se till vår säkerhet måste vi ha de som har en utbildning för ändamålet. Det som nu hänt är att vid varje ny regeringsbildning cirkulerar bara samma människor runt – på olika poster.

Allting verkar fungera bra om vi bara rustar ner och vi blir fredsduvor alla. Men när väl kriget stå för dörren lamslås vi plötsligt.

Sverige och främst Norrland, Norrlands glesbygd och Inland måste vara misskött sedan lång tid tillbaka. Även om vi har god tillgång på ström, ska även vi ingå i de prishöjningar som nu kommer drabba Europa. Är inte det jävligt konstigt?