Sveriges klimatpolitik – att visa upp ett fint ansikte utåt

Av , , Bli först att kommentera 4

Läser man det här får man absolut den uppfattningen. Uppsala och alla andra städer, främst i den södra delen av Sverige där flest människor bor har fått för sig att de är överordnade alla andra i landet. Vi här i norr får räknas till en minoritet och speciellt vi som bor inom landskapet Lappland räknas inte in på samma vis. Ser vi till EU:s regelsystem och vilka som där bestämmer, hur mycket vet de om oss norrlänningar eller vi som bor i de glesa områdena i Sverige? Inte mycket skulle jag tro och Uppsala vilken funktion skulle det ha om havet stiger 7 meter? Det är ju det vi måste gå efter, deras egna uppgifter de sprider ut och se vad som då händer. Visserligen kanske inte Uppsala ligger i den värsta riskzonen om så skulle ske, Stockholm och andra kuststäder borde vara närmare riskzonen att hamna under vatten.

Hur som haver är det inte på Linnés dagar vi lever när han reste omkring bland samer och den befolkning som då fanns. Han var säkert smart på sitt sätt men otroligt dum inom andra områden än han själv verkade inom – det botaniska. Han trodde exempelvis att stenarna växte ur jorden, vilket en vanlig bonde eller same inte trodde på den tiden. Visst har vissa städer, universitetsstäder under flera år-(hundraden) setts för mer än en andra. Uppkomlingar, experter av olika slag har här studerat specialiserat sig inom vissa ämnen och på så vis fått eller haft ledande ställningar. Detta hänger samman än idag när de nu ska styra den klimatpolitik som också härifrån uppkommit, mer eller mindre. ”Vanligt folk” ska inrätta sig efter dessa, lyda blint och följa vad de har att säga. Sedan om vi inte alla i Sverige har samma förutsättningar leva som vad de utgår från varken de bryr sig om och inte heller har någon vetskap i.

Har vi någon gång i tiden kunnat förutspå vad som kommer hända. Världskrigen kunde dessa förutspås och vi var beredda inför? Samma sak med det krig som nu pågår, hur många var förberedda på det? Att vi nu förbereder oss för den stora flodvågen och ska ändra i allt som också drabbar många (en minoritet främst) har också sina problem. Att vi skulle ha dyra drivmedel och tror det skulle hjälpa oss från en en väntande katastrof måste inte vara särskilt klartänkt.

Det måste finnas både substans och balans i hur man agerar. Hittills hur man arbetat har utsläppen (i Sverige) ökat hela tiden, det är klart det känns som ett misslyckande för de som lagt själ och hjärta i att med olika tvångsmedel försöka minska dessa. Norrland ska utvecklas, inte avvecklas och blir det som man säger är de höglänta områdena (i världen) de som bäst kommer klara sig. Men innan vi är där kommer dröja. Inget som vi kommer förändra än hur mycket vi försöker, det kan helt enkelt vara en naturlig följd i de cykler som alltid varit under jordens existens. Vad vet jag.

I Sverige börjar vi likna det kinesiska ”Stora språnget” som Mao lät utföra och hur gick det? Värre missöde kunde knappast drabbat Kina under dess tid. Jag är glad vi äntligen får en bredare syn på klimatpolitiken och inte blir fastlåsta i åtgärder som förvärrar det på alla vis. Tids nog kommer vi till insikt hur vi ska hantera det här. Hittills har det skett med blint oförstånd.

xxxxxxxxxxxxxxxxxx

Ser vi till alla åtgärder som måste göras, eller vad man anser och ansett för som man säger ”rädda klimatet” på vilka sätt gör- och har man gjort det. Samtidigt som man förbannar fossildrift, maskiner och allt som de förutsatt sig gå på batteridrift, vilka metoder och maskiner är det här man använder sig för att som de påstår, förbättra klimatet? I senaste inlägget jag visade var det en grävmaskin som gjorde jobbet, gick den på fossildrift? Skulle tro det. Hur är det med alla vindkraftsparker som de iordningställt, är det inte med material som i vanliga fall förbjudits eller straffskattebelagts? Vanliga plastpåsar som vi tidigare kunde ha i affärerna och packa maten i. Samma sak med betongen och allt annat som erfordras i till vindkraften och dess byggen. Maskiner och andra hjälpmedel som troligen alla drivs med diesel det som man helst inte vill ha. Detta är inte trovärdig miljö- och klimatpolitik som bedrivits. Man lurar både sig själva och folket in i bedräglig lögn. Men naturligtvis, huvudsaken omvärlden luras tro vi är ledande och kommer rädda hela världen.

Man säger också att Sverige är bland de rikaste länderna i världen, hur räknar man då? Vi alla som bor häruppe och främst Lappland och dess glesbygd, räknas vi också in här? Visserligen har vi inga översvämningar i jämförelse med Pakistan som man jämför med, men beror på att vi skulle vara rikare vi inte har det? Det är ju en befängd jämförelse man här gör. Att vi bor i ett landskap och varför inte hela Sverige där vi undgår stora översvämningar beror på läget, inte på hur fattiga eller rika vi är. Det menas också om vi utför vårt klimatarbete enligt Parisavtalet (som sägs vara bindande) då skulle exempelvis Pakistan slippa dessa översvämningar. Detta är ju inte sant. Till sist, den eller de som pratar om fattigdom, utsatthet och vill göra stora förändringar och ingrepp, har långt ifrån själva haft någon uppväxt i samhällen eller områden där det varit knapert och varje individ fått spara och vara rädda om sina eventuella tillgångar för en överlevnad. Att nu det pekas på hur jättebra vi alla skulle ha i Sverige, leva i ett överflöd stämmer inte. Norrlands områden, speciellt Lappland och Inlandet har vi här ett överflöd om vi ser till utvecklingen och jämför med övriga Sverige? Någon måtta i uttalanden och den obefintliga kunskapen man verkar besitta, samtidigt som de får det att låta vi alla svenska kulle leva i ett överflöd. Jag hör redan många röster som inte har råd betala elen, köpa dagsbehovet av mat, inte ge barnen en rejäl frukost innan de går till skolan osv. Att företrädare för klimatet träder fram och har en egen agenda de tror alla i Sveriges land ska lyda under är ju minst sagt befängt. Räknas jag som rik om jag har en bostad bo i, mat för dagen och övrigt inte lider av någon fattigdom, hur mycket beräknas jag offra av min nuvarande standard i jämförelse med alla klimatforskares? Hjälper jag fattiga och utsatta om jag får det ännu sämre, eller mindre bra än vad jag nu har?

Visst har Sverige gått från ett mycket fattigt land till ett mera rikt, men har folk här de flesta legat på soffan eller som i andra länder där fattigdom och långt från välstånd råder och där karlar låter fruntimmer sköta de tunga sysslorna medan de själva röker vattenpipa eller på annat sätt går omkring och slöar. De arbetande folket, svenskarna har själva byggt upp sitt land, är det inte dags andra länder som ständig lever under fattigdom också tar tag i det och börjar arbeta för en förbättring.

Se hur man behandlar kvinnor där islam råder. Värsta exemplen på länder som gör det torde vara Afghanistan och Iran. Är det vi vill komma och närma oss?

De flesta länder som ligger under fattigdomsstrecket torde bero på den religion de har. Det borde vara lättare ändra i den än klimatet.

Återställning våtmarker?

Av , , Bli först att kommentera 10

Som det framgår av den här artikeln är det Sveriges största våtmarksprojekt. Det ligger inom V-mina och D-tea kommun på området kallat Blaikfjället. I det här fallet är det Länsstyrelsen i Västerbotten som står för projektet. Staten har avsatt pengar i 2 omgångar 2018-2020 och 2021-2023. Det är alltså föregående regering. Inlägget går inte läsa för dig som inte är prenumerant.

Jag ska inte säga jag är emot projektet, men samtidigt kan vi undra – tycker jag – hur många arbetstillfällen detta ger? Det ger arbete åt en grävmaskin och en grävmaskinist, så långt okej, men inga fler, förutom Länsstyrelsens folk som borde ha det som objekt för inspektion och övervakning. Samtidigt också kan vi undra – tycker jag – när vi gör allt för folk som bor i stadsmiljöer för att de ska kunna bo så bra som möjligt. Samtidigt här också är det inte svårt räkna ut vem, vad och vilka som de mesta utsläppen kommer från. Storleken på det här projektet anges till: ”Totalt finns där cirka elva mil sammanhängande myr med start vid E45 och vidare västerut.”

Utdikningen skedde någon gång under andra världskriget och var tänkt det skulle ge produktiv skog. Vilket så inte blivit fallet. Att det skulle gå att bosätta sig här har inte skett, men det är ett fint område och jag gillar vad jag ser även i det skick det nu är. Jag skulle gärna tänka mig ha en koja och bara vara där i min ensamhet, lyssna till fåglarna och bara ”vara”. Folk är idag så stressade och deras mål är oftast långt från en tillvaro där naturen ger lugn och stillhet. Nu kommer knappast jag heller att sätta mina fötter här, det var bara en tanke.

Vi kan ändå undra när vi tänker på Norrland, Norrlands glesa befolkning hur det hanteras. Är det inte vindkraften som är utmärkt samt även stora kalhyggen, tillika vattenkraften som ser till att ge el till stora delar av Sverige. Tillika har vi gruvbrytningen som visserligen omsätter många arbetstillfällen, men visst ses Norrland som en stor resurs, nu också med att bidra med våtmarker där nästan ingen människa sätter sin fot. På det hela taget verkar vi vara till för andra utan att få något själva. Visserligen kanske Länsstyrelsen och dess personal göds, men det är i Umeå. Umeå ska växa säger man, är sådana här projekt också inräknade? Att stadsfolket, de som inte är från orten ska ha möjlighet komma hit och se den ”fina naturen”? Man pratar om att öka den biologiska mångfalden vilket jag inte är emot, men skulle vi inte också kunna öka den mänskliga mångfalden genom att folk kunde ges bättre förutsättningar bo, leva och verka här? Det verkar ingen prata om, eller bry sig, nä upparbeta områden som andra har nytta av. Vi måste ha minimala koldioxidutsläpp i hela Norrland om vi jämför med Sverige i övrigt för att inte säga hela världen.

Går det få någon inkomst till bygderna av det här, bättre förutsättningar för de få människor som redan bor här. Det verkar som man inte är intresserade av om man inte bor nära Umeå med dess kust och har Länsstyrelsen som huvudman.

Norrland är fint, Norrlands orörda natur, med alla vilda djur som kan här ströva, fåglar som kan leva fritt och alla skogar – som trots allt finns kvar och måste bevaras bättre – berg och fjäll, sjöar och olika vattendrag. Visst ger det ett annat perspektivet på livet än bara höghus och betong och i övrigt sterila miljöer. Tillika har det blivit mycket farligt bo i täta områden och även nu i mindre täta. Visst måste Norrlands fina natur bevaras mera och att vi ser värdet i den, inte bara hur allting ska exploateras. Byggas för turism måste också vara något med måtta, se på Åre hur överexploaterat det blivit. Det är naturligtvis inte på det sättet vi vill ha.

I den s k ”omställningen” betyder inte inte vi ska ödelägga redan områden som inte ses göra någon nytta för växande städer genom att få människor här bor och ska tappa sina förutsättningar leva här ännu mera. Glesbygd okej, men alla behöver någon typ av livlina, ta inte bort den helt bara för att andra ska få det bättre.

Vad menas med bra livsmiljöer? Är det en ständig trängsel, rusningstrafik och långa köer, eller vad menas med bra livsmiljöer? Hur låter det i världen nu, senast skrev jag om havsnivåhöjningar och fruktan för att livsmiljöerna kan bli både sämre, mindre förutsättningar för människor bosätta sig, städer och stora områden riskerar komma under vatten. Samtidigt pågår nu projekt att på frivilligt sätt och på uppmaning att sätta områden under under vatten.

Ibland kan det vara svårt meningen med alltihop.

Människan får inte längre vara ”liten”, allting vi rör oss med ska ingå i någon typ av projekt. Har människan tappat sin naturliga förmåga att verka från sin egen intuition? Återigen vad är meningen med livet?

Till sist om vi tar Umeå som exempel, hur mycket har det inte jobbats med att minska utsläppen. Samtidigt kom här en rapport för inte så länge sedan, de hade de högsta utsläppen i Sverige NOx. Farliga kväveoxider. När lägger vi kostnader och arbete på sånt. Ingen tänker på det att vi redan är eller kan i stort sett vara befriade från det. Men vad pratar man om, mera tillväxt, mera folk, mera byggnader. Småhus, trähus och spridd befolkningen, är det en nackdel? Det är ju detta vi ska sträva efter, en mera spridd befolkning, bevara och stärka glesbygden, hela landsbygden. Nu gör man precis tvärtom trots vi står inför ett stort hot enligt alla experter.

Tänk efter före