Region Västerbotten tillsätter inte utredare.

Av , , Bli först att kommentera 10

Varför går det så trögt?

Det är nu snart två månader sedan som Regionfullmäktige tog beslut om att nedläggningen av Asta-mottagningen var riktig.

I samband med det gjordes en överenskommelse mellan Peter Olofsson (s) och Emma Lindqvist (mp) om att utreda om Asta-verksamheten faktiskt finns kvar. För det var ju det som var innebörden i det ursprungliga beslutet i HSN.

Vi har ännu inte sett röken av en utredning och det dröjer med tillsättandet av utredare. Eftersom det var en politisk överenskommelse om utredningen antar jag att det inte är hos politiken det sitter fast utan i tjänstemannaledet.

Tillsätt utredningen nu!

Bli först att kommentera

Patientberättelse 19

Av , , Bli först att kommentera 2

Anonym

Hej,

För några år sedan började jag må väldigt dåligt. Jag slutade äta, blev utmattad, kunde inte koncentrera mig. Allting som förut bara hade flutit på gick längre inte att hantera. Efter några träffar på VC och psykiatrin fick jag en remiss till Asta-Teamet. Kort därefter fick jag påbörja några behandlingar där som bestod av: gruppsamtal, enskilda samtal, basal kroppskännedom. Där fick jag även hjälp med att få sömnen att bli bättre. Jag som knappt kunde sova överhuvudtaget när jag började på Asta.

De som jobbar där är fantastiska, otroligt duktiga. Vet verkligen vad dem gör. Att stänga Asta skulle innebära att många inte får den hjälp som behövs när man varit utsatt.

Jag hade aldrig klarat mig om inte dem på Asta hade hjälpt mig.

Bli först att kommentera

Även Marléne Lund Kopparklint (M) motionerar i frågan om vård för sexualbrottsutsatta.

Av , , Bli först att kommentera 2

Marléne Lund Kopparklint (M) lyfter frågan om adekvat behandling.

Hon pekar på bristen av nationella riktlinjer för vården av sexualbrottsutsatta. Både för att minska det personliga lidandet för dem som varit brottsutsatta men även för att minska de samhälleliga kostnaderna som blir följden av att det inte finns adekvat vård.

Kom ihåg att det är många som är brottsutsatta och att det finns en ökande trend/anmälningsgrad av sexualbrott.

Det är en mycket bra motion.

 

Läs den här:

https://data.riksdagen.se/fil/AC91F9D9-D8FC-493C-A82A-769E4A29C7EE

 

Bli först att kommentera

Annika Strandhäll (S) ser värdet av gamla Asta.

Av , , Bli först att kommentera 3

Annika Strandhäll (S) och Annika Hirvonen (MP) har lämnat in en enskild motion till riksdagen om behandling av sexualbrottsutsatta.

Det är som om vi hade skrivit motionen själva. Den tar upp de frågor som vi lyft under snart två års tid.

Att det måste finnas specialistkliniker för sexualbrottsutsatta. Vi hade en här. Asta-mottagningen. Den enda offentligt finansierade specialistmottagningen i landet. (S), (MP), (C), (SD) och tre ledamöter för (V) i Region Västerbotten la ner den verksamheten.

Nu skriver Annika Strandhäll en motion i ämnet. Hon borde ha pratat med sina partikollegor i Region Västerbotten för några månader sedan så skulle vi inte ha varit i det här läget.

Annika Strandhäll har bland många uppdrag varit Socialminister.

 

Läs motionen här:

https://data.riksdagen.se/fil/2E6BB9AF-6B9C-4D9D-BA0E-E952DECA5CEF

 

Bli först att kommentera

Patientberättelse 18

Av , , 1 kommentar 2

Anhörig

Jag vill skriva och lämna några tankar åt er kring nedläggningen och eller omstruktureringen av Asta.

Som mamma till en dotter som fått och får ovärderlig hjälp hos Asta blev jag förfärad över det jag hört om omstruktureringen, eftersom den hjälpen som Asta ger med samtal, gruppsamtal mm är livsnödvändig för traumatiserade människor med PTSD och andra diagnoser och som utsatts för sexualiserat våld.

Är det vettigt att flytta runt dem till nya lokaler, anställda som de är trygga med och som ger dem den behandling de behöver över ganska lång tid? Tänker att omstruktureringen inte görs ur vårdtagarens synvinkel. Är det inte så att tiden och tryggheten i det sammanhang och tillstånd just behöver finnas, inte en rotation där flera av Astas patienter verkligen tappar fotfästet i sin verklighet?

Så många främst kvinnor och unga flickor utsätts på olika sätt och traumatiseras i vårt samhälle och verkligen får och har fått hjälp via Asta till ett fungerande liv, Varför lägger man då ner en verksamhet som har all kompetens som behövs för att hjälpa människor att överleva det de varit utsatta för.

Jag har läst igenom dokumenten som finns ang. omstruktureringen och där nämns inte hur Astas patienter skall kunna fortsätta med den behandling de behöver, mer än att de kommer ingå i mottagningen Ångest/Trauma. Jag känner mig verkligen djupt oroad för min dotters fortsatta behandling, när hon äntligen börjat få lite mer fast mark under sina fötter då sker detta? Hur ska hon nu gå vidare?

Jag arbetar också som präst i Umeå pastorat och vi inom kyrkan möter ofta människor som vi kan skicka vidare till Asta eftersom de mår så dåligt av sådant som inträffat i deras liv, kanske redan i barndomen eller i nära tid. Som medarbetare i Svenska kyrkan och som mamma till en dotter som går hos Asta ser jag verkligen inte varför man kan anse att man ska bryta upp en så välfungerande verksamhet, utan ännu mer stötta Asta därför att de som arbetar där har en enorm kompetens som man bara inte organiserar om och tror att patienterna skall ha mer fördel av, just därför att styrka och kompetens inte är något som kommer gratis utan som kommer ur lång erfarenhet.

Jag hoppas verkligen ni tänker om!

1 kommentar

Jämställdhetsmyndighetens rapport.

Av , , Bli först att kommentera 3

Jämställdhetsmyndighetens (J) rapport om prostitution och människohandel kom idag.

Rapporten uppmärksammar att kontakterna med olika myndigheter fungerar dåligt för dem som lever i prostitution och människohandel.

Det är väl i och för sig ingen överraskning, men nu har situationen kartlagts. Det är bra.

Fel behandling av människor utsatta för prostitution och människohandel.

Jag tittade extra noga på avsnittet som gällde behandling för prostituerade och människohandelsutsatta. J beskriver precis samma sak som vi i ”Initiativet Stäng inte Asta” hela tiden hävdat. Att psykiatrin inte kan bemöta de sexualbrottsutsatta på ett vettigt sätt och att det i sin tur gör att ”vården” inte är adekvat.

Respondenterna i rapporten vittnar om feldiagnostiseringar och medföljande felbehandlingar, undersökningar utan resultat och onödigt lidande. En viktig konsekvens av psykiatrins oförmåga att behandla respondenterna är att deras vårdbehov osynliggörs. Och att de inte får adekvat vård.

Läs rapporten här:

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/files/2021/09/Prostitution-och-manniskohandel-2021-23_2.pdf

 

Bli först att kommentera

Vet du vem som utsatts sexuellt som barn?

Av , , Bli först att kommentera 4

Rice-dagen 1 oktober

 

Utsattheten syns inte på utsidan, få berättar om sina upplevelser och allt för många yrkesverksamma är omedvetna om att de möter vuxna som utsatts sexuellt som barn. Rise vill därför erbjuda viktig lättillgänglig kunskap för dig som är yrkesverksam, och vi arbetar för att belysa viktiga samband mellan sexuell utsatthet i barndomen och ohälsa senare i livet.

 

En förmiddag som gör skillnad

Idag finns det över en halv mil­jon vux­na i Sve­ri­ge som ut­satts för sex­u­el­la över­grepp som barn, en­ligt en be­folk­nings­un­der­sök­ning gjord av Na­tio­nellt cent­rum för kvin­no­frid 2014.

Den 1 oktober 2021 anordnar vi därför för tredje gången Rise-dagen. Det blir en fullproppad förmiddag med kunskap och inspiration utifrån olika perspektiv, för att ge dig som yrkesverksam bättre förutsättningar att med små insatser bidra till en ofta livsavgörande skillnad för vuxna som utsatts sexuellt som barn. 

Vi er­bju­der vik­ti­ga fö­re­läs­ning­ar i äm­net och pa­ne­ler med yr­kes­verk­sam­ma kring ex­em­pel­vis lång­sik­ti­ga kon­se­kven­ser såsom miss­bruk, sex som själv­ska­de­be­te­en­de och ät­stör­ning­ar. Vi ger dig ock­så per­son­li­ga be­rät­tel­ser för att ut­i­från oli­ka per­spek­tiv ge dig en dju­pa­re för­stå­el­se för det­ta ämne. Den­na dag ger en över­blick av det vik­ti­gas­te du be­hö­ver veta för att vara rustad att möta och göra skill­nad för den som ut­satts. Läs mer i pro­gram­met ne­dan.

 

https://rise-sverige.se/rise-dagen-2021/?fbclid=IwAR21QyUJMcPAG2ivaQDabb9TtCU02f89SMm2jrFVQe-7BHj55XsG-3syBS0

 

Bli först att kommentera

Reflexion och tack

Av , , Bli först att kommentera 5

Efter Regionfullmäktiges beslut om Asta.

🔴 I tisdags den 21 september har alltså politikerna i Regionfullmäktige Västerbotten beslutat att INTE återstarta Asta-mottagningen.
Bakom det beslutet står S, C, MP, SD och några ledamöter från V.
Vi ska i detta inlägg kommentera beslutet samt den debatt som fördes.
(Se den 1,5 timmes långa debatten om Asta-frågan med start ca 6:32:10 via länk ➡️ https://youtu.be/UDGBvjIrydw )
På förekommen anledning vill vi först förtydliga vad ”Initiativet Stäng inte Asta” från start och än idag kämpar för:
❗️Att ALLA som har utsatts för sexuellt våld eller våld i partnerrelationer ska ha rätt till TILLGÄNGLIG OCH ADEKVAT vård/behandling.❗️
🔹 Beslutet i Regionfullmäktige bygger i huvudsak på att politikerna ”anser” att Asta finns kvar, samt att behandlingen även behöver spridas och finnas på fler orter i länet.
Politiker framhäver även att det är dubbelt så många medarbetare och patienter i den nya Traumalinjen på Ångest- och Asta-mottagningen i Umeå.
Vi hade jublat om det varit så att Asta-mottagningen hade utökats till det dubbla – men i formatet den tidigare var. Att man hade behållit allt det så framgångsrika, att man hade utvecklat med behandlingsmetoder utifrån senaste forskningen, och att fler våldsutsatta fått ta del av det. DÅ hade det varit möjligt att sprida verksamheten vidare genom att starta upp mottagningar i Skellefteå och Lycksele, eller med lite fantasi komma på lösningar för hur avstånd inte skulle kunna utgöra ett hinder för våldsutsattas möjlighet till vård/behandling.
Men även om siffror och geografi är viktigt, så är det viktigaste innehållet i behandlingen.
De som vet vad Asta var och hur de jobbade kan lätt förstå av nuvarande verksamhetens egen beskrivning att Ångest- och Asta-mottagningen nu är något annat. Därmed finns inte heller någon Asta-verksamhet kvar att sprida.
Ännu ett bevis på detta är tex hur det blivit för patienter som behandlades på Asta innan omorganiseringen.
Några har nekats fortsatt behandling, trots att de inte varit färdigbehandlade. Några har erbjudits behandling som inte känts hjälpsam. (För ja, numera gör verksamheten en bedömning och kommer med förslag på behandling ÅT patienterna, inte MED. Man får då möjlighet att tacka nej om man så känner, men INTE vara med och utforma alternativ utifrån patientens egna behov.) Några andra av patienterna från fd Asta har förberetts på att de kommer avslutas inom kort. Och flera av de som erbjudits fortsatt behandling vittnar om att det som finns nu inte motsvarar det fd Asta kunde erbjuda.
Asta-mottagningen kunde tidigare både behandla de som blev hjälpta med mindre än ett års behandling och de som var i behov av längre tid i behandling. På nuvarande mottagning kvalificerar sig alltså inte de med sådana skador och konsekvenser av det våld och/eller övergrepp en utsatts som gör att de är i behov av längre behandlingstid. Åtminstone inte för att få en behandling som innebär läkning på både kort och lång sikt.
🔹 I övrigt handlade den politiska debatten tyvärr mest om ”sanning” och ”trovärdighet”. Och vi behöver därför än en gång kommentera även det.
Först och främst vill vi, även här på förekommen anledning, vara tydlig med att vi från Initiativets sida haft och har kritik mot omorganiseringen och den nya verksamheten. INTE enskilda medarbetare. Därför har vi riktat in oss på att försöka ha samtal/möten med tjänstepersoner/chefer i alla led inom Psykiatriska Kliniken.
Om nuvarande medarbetare haft frågor kring vad vi jobbat för och varför hade det varit fullt möjligt, och uppskattat från vår sida, att de kontaktat oss för möte. Något som inte skett.
Och ja, vi ifrågasätter VERKSAMHETENS trovärdighet.
Vi har som ett väldigt konkret exempel meddelat politiker att det har iscensatts ett icke befintligt väntrum för att komma undan i frågan om att möta förövare i eller anslutning till väntrum. Om man kan göra det för att dölja något som inte fungerar är det väl högst rimligt att politiken även funderar vad mer verksamheten försöker dölja eller inte är uppriktig med.
I debatten upprepas gång på gång – av främst Socialdemokrater och Centerpartister, varav flera av dem aldrig ens haft samtal med oss – sådant som att ”det har haglat påståenden” och ”det har farits med osanningar eller halvsanningar”.
Någon går så långt som att säga att när politiker ifrågasätter eller misstror sin egen personal är det ”ovärdigt” och ”man har då gått över en gräns”. Vi menar att när folkvalda politiker ifrågasätter, misstror eller kallar sina medborgare (varav en del är patienter) för lögnare – då har man gått över många gränser!
Vad vi i verkligheten gjort är försökt informera om situationen och våldsutsattas behov, baserat på fakta, och påpekat brister. Inte i syfte att smutskasta någon utan att ge politikerna möjlighet att fatta ett välgrundat beslut. Med målet att det skulle fortsätta finnas adekvat vård för hela målgruppen.
Att inte ta tillvara på kunskap och information från engagerade medborgare, patienter samt experter utanför berörd verksamhet – DET om något är ovärdigt!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Att detta beslut är taget innebär kanske för politiker och tjänstepersoner/chefer att frågan är överspelad. Det gör det inte för oss!
Vi kommer nu att samla ihop oss och omgruppera lite för att ta nya tag i kampen för adekvat behandling för målgruppen, i hela Västerbotten och hela Sverige.
Nationellt pågår en del, som vi följer.
Lokalt vad gäller Västerbotten har vi börjat tänka i lite nya spår och vägar framåt som vi jobbar på. Det är för tidigt att säga vad det kan leda till så vi får återkomma mer om det framöver.
Vi hoppas att ni medlemmar/följare fortsätter stå med oss i kampen för adekvat behandling för målgruppen!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
🙏 Till sist vill vi i detta inlägg rikta ett stort TACK till alla som hittills engagerat sig i frågan:
❣️ Patienter från fd Asta-mottagningen – som skrivit patientberättelser, ställt upp i mediaintervjuer, kommenterat på våra sociala medier och förmedlat sin situation till Arbetsgruppen
❣️ Patienter från hela Sverige – som kontaktat oss med tankar och berättelser om hur det ser ut i andra regioner, samt uppmuntrat oss med hejarop i det jobb vi gjort
❣️ Yrkesverksamma och experter från hela landet – som skrivit insändare och artiklar, diskuterat med oss i möten eller via mail och gett tips på våra sociala medier
❣️ Alla medlemmar och följare – som kommenterat och delat våra inlägg
❣️ Alla 3230 personer som skrev under vår namninsamling
Kampen fortsätter! 🔥
Bli först att kommentera

Patientberättelse 17

Av , , Bli först att kommentera 5

Sam

Mitt första minne i livet är ett sexuellt övergrepp, det är ett minne där min pappa gör mig illa.

Fasaden utåt såg bra ut men jag utnyttjades i barnsexhandel och levde i skräck och våld, den enda jag litade på var katten. Som ung vuxen flydde jag från min familj. Kanske var det skolbibliotekets alla böcker som fått mig att förstå att det fanns en värld bortom våldet.

Efter polisanmälan och många flyttar och ännu lite mer elände strandade jag på psykakuten. Jag blev inlåst, hotad med tvångsmedicinering och bältning. En situation jag kände till allt för väl, lik den värld jag växt upp och flytt ifrån. Jag hade varit en sväng på ASTA men inte känt att de riktigt förstod min komplexa problematik även om de bemötte mig väldigt lyhört.

Jag sökte i ren desperation upp ASTA igen och då fick jag en behandlare som börjat jobba efter nyare forskning kring dissociation och trauma. Med all erfarenhet min behandlare redan hade kring våldsutsatthet kunde vi tillsammans leta oss framåt. För första gången fanns det rum för mig, min behandlare kunde ta emot min historia och alla de skärvor som var jag. Jag visste att hon hade sitt team att ta stöd i och det gjorde det lättare för mig att våga tro att hon skulle orka hjälpa mig.

Min behandlare gick parallellt en utbildning för komplexa trauma-diagnoser. Det var en kurs i Stockholm med en nederländsk traumaforskare och för varje utbildningstillfälle gick min behandling framåt. Jag märker hur hela Asta-teamet lärt sig så oerhört mycket senaste åren och kan hjälpa ännu mer. Vi som utsatts för upprepade sexuella övergrepp i barndomen utvecklar ofta komplex traumatisering. Det är ett bra sätt att överleva det omöjliga men när jag sen var i säkerhet blev mitt sätt att fungera bara kaos.

Jag är inte längre självmordsnära och jag är nyfiken på min framtid och allt jag kan få uppleva. Att få läka är det viktigaste som hänt mig (hittills)! Jag vet tyvärr allt för många som aldrig får den behandlingsmöjligheten. Jag vet ingen annan del i Sverige där denna typ av behandling är tillgänglig med högkostnadsskydd. Min önskan är att vi våldsutsatta har ett samlat och tryggt ställe för den behandling vi kan tänkas behöva.

Att Asta inte stänger utan istället kompletteras med dygnet runt vård, behandlingshem och att det som är viktigt ur våldsutsattas perspektiv samorganiseras (polis, skyddad boende, åklagare, behandling, socialtjänst mm).

Bli först att kommentera

Brita Winsas budskap gäller inte alla.

Av , , Bli först att kommentera 12

Brita Winsa beskriver Region Västerbottens målbild för verksamheten:

”Det går ut väldigt mycket på att vi vill involvera patienterna, invånarna, Västerbottningarna, men också alla andra aktörer som kan kopplas till vård på något sätt.

Men involvera alla, och då även patienterna i att ta hand om sin hälsa men också att bli mer delaktiga i den vård de ska få av oss som jobbar inom vården.

Vi behöver göra det här TILLSAMMANS.

Ett ledord för oss i det här arbetet är just TILLSAMMANS, för det är tillsammans vi behöver göra det.

Vi inom vården, de som jobbar inom kommunen, andra aktörer och naturligtvis invånarna och patienterna.” Citat 1:30 i inslaget.

https://www.youtube.com/watch?v=_hyBezCQT9g

 

Jag konstaterar att de sexualbrottsutsatta patienterna och t ex vår förening ”Stäng inte Asta” inte ska räknas till de som får vara TILLSAMMANS.

Från dag 1 i Astas nedläggningsprocess har Brita Winsas chefspersoner gjort sitt bästa för att inte lyssna till de patienter som behöver en specialiserad vård för de skador som uppkommit med anledning av det våld personerna blivit utsatta för.

Åter igen ser vi hur det finns ett förhållningssätt för invånare/patienter och ett annat, sämre, för sexualbrottsutsatta/patienter.

Riktigt dåligt, Region Västerbotten!

Bli först att kommentera