Om Frekab och företag i inlandet

Jag läser en notis som var i Folkbladet igår och funderar.

Om alla mindre inlandsorter har samma problem, som kommunalrådet hävdar. Hur kan det då komma sig att en del av dem ligger rätt högt i rankingen hos Svenskt Näringsliv? Läs mer på deras hemsida här. I Västerbottens län ligger Bjurholm, Sorsele och Norsjö på de tre högsta platserna, före Umeå som kommer på fjärde plats.

Om det finns en problematik som berör nischade branscher på små orter, då måste ju ÅMVs VD Anders Westman kunna trolla, eftersom det företaget tillhör en nischad bransch och det verkar ju gå rätt bra för dem. Jag citerar från deras hemsida:

Vi har kunder i hela Sverige och många stora företag, t ex Bosch Rexroth, Väderstadsverken och Hägglunds Drives, som är vår enskilt största kund.

Om flytten av Frekab skulle bero på en inlandsproblematik som rör nischade branscher i små kommuner. Varför väljer de då att flytta till landets minsta kommun?

Om de styrande i kommunen hade varit glada om Frekab hade varit kvar i Fredrika och kunnat rekrytera personal. Varför har man ej varit mer behjälplig genom åren och varför rycker man genom fattade beslut undan möjligheterna för dem att göra just detta?
Att kunna vara kvar och rekrytera.

Frekab har i flera års tid ansökt om att få SFI-utbildning förlagd i Fredrika, eftersom de har ett flertal anställda som ej har svenska som modersmål. Det svar de har fått ifrån kommunen har varit att dessa skulle åka till Åsele och gå SFI. De skulle alltså gå miste om lön, eftersom detta skulle ta en hel dag i anspråk och företaget skulle varit tvungen att gå ner i produktion eftersom de under den tiden skulle stått utan en betydande del av arbetsstyrkan.
En SFI-utbildning har varit omöjlig att få till Fredrika, trots att det varit 10-15 personer som har varit i behov av det (även andra bybor inräknade i den summan) och flera av dem har svårt att ta sig till Åsele av olika anledningar.

Det är ytterst svårt att rekrytera personal till mer avancerade arbetsuppgifter, när språksvårigheter omintetgör en sådan kommunikation mellan arbetsgivare och arbetstagare som är nödvändig för att arbetstagaren skall förstå vad denne har för arbetsuppgifter samt hur dessa skall utföras.

Som kronan på verker, väljer de styrande i Åsele kommun att rycka undan mattan för Fredrikadelen av kommunen och därmed kraftigt underminera en kommande utvecklingspotential.

Ägarna till Frekab har varit inte bara tydliga, utan övertydliga, med att om skolverksamheten i Fredrika förändras kommer de att vara tvungna att se sig om efter en annan kommun att leva och verka i.

Av två anledningar.
Dels för att de vill att deras egna barn ska ha nära till grundskolan och slippa åka tolv mil om dagen i skolbuss.
Dels eftersom de framledes kommer att behöva rekrytera än mer personal, eftersom det (faktiskt!) går väldigt bra för dem. Som en parentes kan jag nämna att deras kund i Frankrike var på besök i måndags.
Rekrytera personal i Fredrika blir ytterst svårt att göra när kommunen sett till att riva den fundamentala grunden som en liten ort som Fredrika står på. Byskolan.

Innan ni börjar argumentera med mig om det där sista, föreslår jag att ni tittar på klippet från Tv4 där de tar upp forskning om byskolors betydelse. Det kommer 2.39 minuter in i programmet. Klicka här.

Om skolan däremot fått vara ifred, skulle personalrekrytering ej ha varit ett problem, eftersom inflyttningstrenden till Fredrika var på väg uppåt.
Däremot skulle lokalerna som de hyr utav kommunen ha behövts byggas om i och med den ökande produktionen. Men, då har de väl fått göra som Vattenfall har gjort (i samma industrihus) och bekosta detta själva.

Jag avslutar med att citera en av ägarna till Frekab, Kerstin Hamberg Bergholm. Hennes kommentar till notisen här ovan var denna:

Att vi "rör" på oss beror helt och hållet på de beslut han och de andra ur majoriteten tagit.