Tack.

Tack för alla hälsningar jag mottagit.
Tack för allt stöd och all uppmuntran från alla håll och kanter runt om i kommunen, landet och världen.
Det betyder mer än ni förmodligen tror.

Dagar som idag, när det osynliga molnet från väster mer än vanligt försöker konkurrera ut glädjen i mitt liv. Sådana dagar drar jag mig till minnes de hälsningar jag mottagit, de stärkande och uppmuntrande tillrop som kommit från människor jag mött, från bekanta och från nära och kära…och då blir det lite lättare att orka fortsätta.

För innerst inne vet jag, att oavsett vad jag skriver, kommer det ej att förändra något i sak. I och med det politiska beslut som togs i november, kommer skolan i Fredrika att försvinna.

Även om en del försöker hävda annat.

Ett beslut om en "förändring", innebär i praktiken enbart att majoriteten skapat sig en flyktväg för att eventuellt slippa bära ansvaret för att skolverksamheten i förlängningen tas bort.

För varje människa som kan tänka självständigt, är detta rätt tydligt.
Tyvärr är det rätt få numera som gör det.
Tänker självständigt alltså.

Men att jag ej kan påverka sakfrågan, betyder ej att jag kommer att låta saker gömmas och glömmas.
Ingen av oss kommer att glömma och vi är fler som kommer att fortsätta att påminna om hur saker gått till, hur saker fungerat och hur människor bemötts.

Oavsett hur mycket energi andra lägger på att försöka tysta ner våra röster.

Någon sade att jag har skrivandets gåva.
Det är bland annat så här jag förvaltar den.

Tack för att ni läser mina ord.