Tillväxt, turism och tillkortakommanden.

Var ska jag börja?

Egon Persson skriver att han fått inbjudan till vår skolavslutning och att det känns som att ha fått inbjudan till en begravning. Det första är korrekt och det andra är fullt förståeligt.

Det finns ett inramat dokument i lärarrummet på vår skola. Det är programmet för Viska skolas invigning, lördagen den 28 september 1957. Skolan invigdes av dåvarande landshövding Filip Kristensson. Folkskoleinspektör Gunnar Berg höll tal och kyrkoherden Erik Daunius läste en betraktelse. Kyrkokören sjöng och anföranden hölls av lärare, målsmän samt av kommunens representant, vid skolans överlämnande.

Det var förmodligen en stor händelse, som satte fokus på såväl bygdens utbildning som dess utveckling.

Nu lever skolan på lånad tid. Den tillväxt som var på gång i den här kommundelen, stryptes av den styrande majoriteten i kommunen, med hänvisning till besparingskrav. Detta trots att man fått alternativ framlagda, som hade kunnat både behålla pengar i kommunkassan samt generera mer pengar framledes.
Av de ledamöter och ersättare som har tjänstgjort i kommunfullmäktige de tre gånger Fredrika skola har varit på tapeten 2011 och 2012, var vi endast tre stycken från majoriteten som var villiga att satsa på en framtid för Fredrikadelen av kommunen.
Förmodligen hänvisar ni andra det till att vi bor här. Det må så vara.
Men, ni kanske kunde ha tänkt på att just eftersom vi gör det, har vi betydligt mer insyn i  och kunskap om utvecklingsmöjligheterna för den här sidan av kommunen, än vad människor har som knappt vet att Viska är mer än vad man ser genom fönstret när man åker buss genom byn.

Det är visserligen så att man må se över sina utgifter. Men, om man underlåter att beakta inkomstmöjligheterna, så finns det snart inga kronor att spara. 

Om man låter bli att ta vara på goda alternativ, för att de ej framläggs av "rätt människor", då kommer man förr eller senare att falla på sina egna tillkortakommanden.

Att det byggs en rastplats vid rondellen i tätorten, är i sig bra.
Den omgivningen har varit allt annat än inbjudande sedan de lät riva Statoilbyggnaden. Att den ytan snyggas till är trevligt.
Men, det är bara yta.
Om man ej ser till innehållet i samhällsklimatet, utan enbart snyggar till ytan, så blir rastplatsen vid rondellen endast en kuliss som verkar till att turister som passerar förbi på väg upp till fjälls, eller ner till havet, får ett ställe till efter vägen att stanna av och dricka kaffe på.

Förstå mig rätt. Jag är absolut för att man snyggar till och skapar hemtrevliga miljöer. Den konstgjorda bäcken bakom biblioteket är till exempel mycket trevlig.
Men, om man snyggar till ytan med ena handen, samtidigt som man stryper förutsättningar för människor att leva och verka i kommunen med den andra handen, då har vi snart en mycket pittoresk liten spökstad.

Innan ni börjar protestera och inbilla er att jag rackar ner på Åsele.
Jag har absolut ingenting emot Åsele som ort.
Stället har potential, om man har förstånd till att utnyttja resurserna på rätt sätt.
Det jag har något emot, är styrande politiker som använder härskartekniker för att försöka utmanövrera oliktänkande och som utan reell kompetens låter kommunen halta sig fram, för att de vägrar att lyssna på människor som har mer kunnnande i olika frågor. Apropå det sistnämnda så gäller det även om personerna med större kompetens och mer erfarenhet, har samma åsikter som de i "toppskiktet" gällande "Fredrikafrågan" eller ej. 

Det är beklagligt.

Vill man behålla människor i kommunen?

Vill man satsa på ökad turism i kommunen?

Då ska man ta vara på de resurser som finns, i hela kommunen.

Genom att driva eldsjälar i exil, förlorar kommunen ej enbart skattepengar, utan även ideella resurser som hjälper kommunen att växa.
Det, är något jag vet att det är brist på numera. Människor som är villiga att lägga ner tid och arbete för sin bygd, utan att få en krona i betalning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.