Skolavslutning Fredrika 4/6-13

Jag hade laddat upp med pappersnäsdukar och införskaffat vattenfast mascara. Jag, som de flesta andra, trodde att det skulle bli ett snyftkalas utan dess like. Molnen täckte himlen hela dagen och temperaturen var mer än lovligt sval. Yllekoftan åkte fram.

Kvart i sex var vi på plats utanför kyrkan. Det var många som var där. Parkeringarna var fyllda och bilar stod parkerade längs med gatorna åt alla tre hållen från kyrkan. Många gick in direkt, för att undkomma kylan. Jag och min dotter tillhörde de som stod kvar ute och väntade in den tågande kortegen som skulle komma gående Prästgårdsvägen upp mot kyrkan. Hela skolan F-9, samt personalen. För sista gången. Stämningen var fylld av blandade känslor. Vemodet tryckte oss mot marken där vi stod och samtalen människorna emellan rörde mestadels sorgen över att det var den sista avslutningen vi var där för att bevittna.

Så kom de gående.

Kyrkan var fylld med människor som var där för att dela den sista kvällen med oss. Familjer, vänner, släktingar, bybor, före detta elever och även några politiker från oppositionen.

Agneta Renman hälsade alla välkomna och berättade om invigningen av Viska skola (Gula skolan) som skedde 1957. Efter det sjöng vi psalm 200, I denna ljuva sommartid.
Sedan avtackades Ingegerd Westerberg som går i pension. Hon har arbetat på Fredrika skola lika länge som jag är år gammal. Alltså sedan 1971. Från början var hon inhyst i lärarbostaden, som fanns i det som idag i folkmun kallas för posthuset. Så småningom bildade hon familj och de skaffade hus i byn. Många är de elever som gått igenom lågstadietiden med henne vid sin sida.

Så tog musikskolan vid. Petri Kivimäki, Olof Gardeström samt även Björn Persson som de hade lyckats rycka loss och få med sig från Åsele, var där och ackompanjerade våra elever. Petri stod vid mikrofonen och skötte snacket. Han blev tillfälligt avlöst där av Olof, som sa att han ville tacka för de två åren han fått vara musiklärare vid Fredrika skola, genom att spela en låt på gitarr. Han sa också att han tycker att det är lite läskigt att prata i mikrofon. Men, att spela går bra. Vilket han gjorde så tonerna fyllde både kyrkan och våra hjärtan.

Petri passade förresten på att påminna närvarande politiker om att det är många elever som står på kö för att få vara med i Musikskolan, så de behöver mer resurser för att klara av att ta in alla som vill. Jag misstänker att det var en vink till ordförande i omsorgs- och utbildningsutskottet, som var där med anledning av Ingegerds avtackning.

Så var det elevernas tur. Klass F-3 sjöng Sommarsången. Ni vet, den där som ger Astrid Lindgren känsla och gör att man vill hoppa omkring som Pippi Långstrump ute i gräset och sjunga själv.
Å nu så vill jag sjunga att sommaren är skön och träden är så fina och marken är så grön.

Eleverna i klass 4-6 imponerade med sina kunskaper i engelska genom att framföra två låtar på nämnda språk. Live while we’re young, av One Direction och Summer Paradise, av Simple Plan.

De äldsta eleverna, i klass 7-9, rörde våra sinnen genom att sjunga Vart jag mig i världen vänder, av Den Svenska Björnstammen och Vart jag än går, av Stiftelsen.

Sedan var det dags för soloframträdanden från fyra av eleverna i klass 4-6. Vi fick lyssna till sång och musik i form av piano, gitarr och dragspel. Allt ifrån Vem kan segla förutan vind till Knocking on heavens door. Repertoaren var lika omväxlande som elevernas framföranden var imponerande.

Hur många av er är det som får höra dragspel framföras av elever på skolavslutningar? Vi har fått höra det ett par år nu.

Så var det dags för allsång.
Till skolavslutningen i juni 2011, skrev jag om texten till Stockholm i mitt hjärta så att den handlar om Fredrika och så döpte jag om den till Viska i mitt hjärta. Då var det vi i personalen som sjöng den tillsammans med Petri, ackompanjerade av musiklärarna. Nu hade vi bestämt att vi skulle ha den som allsång och jag hade lagt texten längst bak i programbladet för kvällen. Texten lyder som följer.

 

Viska i mitt hjärta

Solen går upp bakom bergen
Skiner på sjö och på myr
Sjönäs i gryningsljus badar
Mörkret och skuggorna flyr
Det glittrar kring Viskasjöns stränder
Mot himlen syns svalornas dans
Folk kommer från främmande länder
Att lyssna till tystnadens vals

 

Refr:
Viska i mitt hjärta
Låt oss besjunga dig nu
Utsedd till drottningens namne
Pärlan i norr, det är du

Av platser jag känner på jorden
Är du den by som är bäst
Människor från hela världen
De gillar Fredrika mest

  

Sedan tog kyrkoherde Mats Nygård vid. Han började med att hänga på sig en gitarr och rocka loss till Neil Youngs låt Rocking in the free world, till allas häpnad och förtjusning.

Den låten blev en inledning på en betraktelse över livet vi lever här i den fria världen som finns i väst och även på andra ställen.

Sen tog han fram fiolen och spelade och sjöng Dan Andersson.

 

Varje år brukar Ingrid Hägglund dela med sig av minnen till de elever som går ut nionde klass. Minnen från när hon var deras fröken i Förskoleklass. Nu är ju läget som det är. Så i år fick även elever i klass åtta, små minnestavlor och några ord med sig. Det blev många skratt när hon läste upp små citat som eleverna hade sagt när de var små. En av eleverna hade kommit till skolan en morgon och varit på rätt dåligt humör. Så hade han frågat Ingrid "Får pappor tvinga på barn overaller?" En annan av eleverna hade haft som plan att bli statsminister när han blev stor. Spännande fortsättning följer kanske om den karriären.

Så blev det betygsutdelning till klasserna 6-9, samt utdelning av den obligatoriska minnesboken som alla som går ut klass nio i Fredrika skola får. Den traditionen går långt tillbaka. Lärarna väljer ut en bok till varje elev, som passar för just den eleven, med tanke på vilka intressen de har.

Efter det klev två mystiska herrar i grå kavajer fram och presenterade sig som representanter för Lions Club i Åsele. De var där för att utdela årets ungdomsstipendium som gick till Robin Söderlund och Tom Persson med motivering

Med ungdomlig entusiasm, framåtanda och initiativkraft har dessa ungdomar visat ett ovanligt, men mycket viktigt samhällsengagemang. De har vidare visat prov på god entreprenörsanda, en egenskap som är väl värd att premieras för bygdens vidare fortlevnad.

Pojkarna förärades var sitt diplom, blombuketter och 2500 kronor vardera.

Sedan sjöng vi psalm 199, Den blomstertid nu kommer och Agneta tackade alla som närvarat och påminde om fikat för personal, elever och deras närstående som intas på Tjäredakka på kvällskvisten.

Mellan kyrkan och Tjäredakka, brukar det vara fotografering av klass nio utanför skolan. Nu är ju läget som det är, så vi hade bestämt innan att vi fotar alla eleverna. Alltså begav vi oss till skolan. När vi kom dit delade jag ut en orangefärgad ros i cellofan med band om, till varje elev och önskade dem trevlig sommar. Jag har vid ett eller annat tillfälle varit lärare åt alla eleverna, utom de yngsta som nu gick ut Förskoleklass. Jag gav även personalen var sin blomma och talade om att vi ville ha med dem också på bild.

En av föräldrarna fångade mig på bild när jag gick för att fotografera. För ovanlighetens skull såg jag ut som mig själv på bild, så jag bad om att få den.

 

Sedan begav vi oss till Tjäredakka för avslutningsfikat.

.

Det var en magisk skolavslutning som vi alla kommer att minnas.
Jag kan omöjligt återge den i ord – och ändå är jag hyfsat duktig på det där med ord. Det var en Grand Final utav världsklass!