Nu har jag rejält tråkigt. Rutan är och fiskar med sin brorsa långt åt tjotahejti till. Majsan å sin sida är på egna äventyr om jag fattat allt rätt. Allt är så trist…

Lägger mig i min blå soffa framför TV:n. Nåt sorts morgonprogram. Man skrapar triss och vinner massor av pengar, en begåvad jazzsångerska uppträder och så en underbar hemlig gäst: Nittve!

Haha, han är så söt när han presenterar sig själv som värsta skolskolkaren… Nu har det ju gått rätt så bra för honom ändå. Chef för Moderna Muséet och dessförinnan Roséum, Louisiana, Tate Gallery…

Nyligen har det ju talats om från politikerhåll att man ska brännmärka skolkare. Om jag fattar rätt ska man ju också tidigt vara klar över sin bana. Inget hattande hit och dit.

Tja, jag är i alla fall glad att jag fick chansen att ändra mig ett antal gånger. Dörrarna var inte stängda. Det fanns Komvux. Man kunde med folkskola som grund läsa in ämnen och man hade t o m möjlighet att smaka på den akademiska världen. Underbart!

Igår köpte jag Mona Sahlins bok och jag har småläst lite i den. Om kulturen som jag är särskilt intresserad av. Jag gillar det jag läser.

Så har jag dessa trista dagar inte undgått Maud O. Hon sa att folk någonstans vid 75-årsåldern börjar fundera på att flytta. Jag som snart är där, spetsar öronen och undrar vart?

Nä, man skulle inte få flytta någonstans, man skulle stanna kvar där man var. Med hjälp av RUT-avdraget!!!

Undrar om RUT inte endast klarar av städning och fönsterputs, hon kanske också är en fena på avancerad hemsjukvård.

Nä, nu ska jag skriva en blogg till. Den ska handla om ett rejält kalas. Tjingeling!