Höstdubbla känslor

Solen glimtade fram i korta korta stunder i morse och plötsligt lyste de annars ljusgröna bladen på sälgen i skogskanten som av guld.

Varför är det så jävla vackert på hösten? Det är precis som om vår Herre ska visa fram sin skapelse i sin absolut största prakt innan allt faller av och fryses in. Som ett slags cliffhanger i slutet på en film där man bara dör av längtan att få se mer.Tills skylten som man bara vet kommer dyker upp.

To be continued…

Ni får vackert hålla er till nästa år.

Såg att 76 procent ville ha sommaren i retur istället för vinter i en röstning här på vk.se.
Men även om vi vore 100 procent så får vi inte det.
 
Det känns bara lika vemodigt varje höst. Då det går mot snö och is, skottning och rutskrapning, kalla säten och en jädrans massa kläder som ska på så fort man ska ut genom dörren. 
 
Men som en klok vän sa till mig, har man valt att bo här i norr så är det bara att acceptera.
 
Och lever man i nuet så är hösten med alla sina färger just nu fullständigt förtrollande. Så det är bara att njuta på. Tills skylten kommer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.