Uppbrott

Av , , Bli först att kommentera 20

 

Elvis has now left the building. Eller sonen har definitivt flyttat ut. Hela helgen har gått åt till borrande, skruvande och trixande. En akutvända till IKEA hann vi också med.
För mig är det som att lägga ännu en sak till handlingarna.
Ännu en unge flygfärdig.
Uppdraget slutfört.
 
Det jag inte hade kalkylerat med var lillebrors oerhörda sorg över att hans storebror nu inte bor hemma längre. Anton har varit förtvivlad. För vem skulle han nu spela tennis och fotboll med? Vem ska nu möta honom i allehanda Xbox-spel.
Igår hade vi ett långt prat där han konstaterade att Julia heller aldrig är hemma numera.
”Hon är typ hos kompisar varenda kväll. Varför vill hon inte vara med familjen??”
Min man förklarade att så är det och så ska det vara, vilket fick sonen att bli ännu mer förtvivlad och dramatisk.
”Vad är det som händer med vår familj? Det känns som att den håller på att gå i bitar” snyftade han.
 
Faktum är att han har ju rätt. Vi är en familj i upplösning. En sjupersoners familj som nu plötsligt är fem till vardags och kanske inom några år bara tre?
Jag har bara inte tänkt på det så, storasyster som jag är. Själv flyttade jag ju hemifrån först och lämnade mina syskon kvar. Hamnar alla ”yngsta barnet” i någon sorts livskris när huset börjar tömmas på syskon?
Som kronan på verket kom minstingen i morse hem från skolan med ont i magen och har legat pall sedan dess..
Jag vet inte om det är ren och skär sorg. Sorg över att ingenting kommer att vara som det varit. Oförmögen att just nu se att även det nya familjelivet kommer att bli så bra, så bra.
Bli först att kommentera

På rövarstråt

Av , , 2 kommentarer 19

När jag vaknade i morse kändes det som att jag varit på århundradets party och dansat röven av mig igår. Nu är mitt liv inte så glamouröst. Jag tror den allmänna stelheten och huvudvärken beror på lite sömn och baxande, trixande och bärande av bokhyllor, sängar och skåp från ladugårdsutrymmen som inte varit rörda på många år. Stora kliv över gödselrännor och vådliga steg i kolmörker sedan jag lyckats kortsluta en kontakt mitt i det kritiska läget längst in i gamla kätten.

Men sonen är nöjd. Igår krängde han till sig husgeråd och möblemang för tusentals kronor hos sin mormor. Sånt som är överblivet och ligger i ladugårdar och väntar på att någon ska”behöva” det, men som är så oerhört mycket värt när man är fattig student. Dubletter som blivit över när man slagit ihop flera bohag. Exempelvis en matberedare som är värd hur mycket som helst för honom. Och så slank det förstås med några färdiga matlådor och jordgubbssylt. Som sagt, han är lycklig och tacksam. Och Mormor är glad över att kunna vara till nytta.
2 kommentarer

MMS till mormor: Medan min flickvän är och…

Av , , 1 kommentar 20

Från mobilen

MMS till mormor: Medan min flickvän är och roar sig på krogen har vi fixat i lägenheten. Farsan har byggt klart sängen av din gamla bokhylla och gammelmormors resårmadrass. Morsan ser sjukt trött ut efter dagens flyttkörningar, och jag är imponerad över hur snabb hon är på att handdiska! Själv är jag rånöjd för alla grejer jag fick av dig. Nu åker vi till Nordmaling och sover. Sov gott! Hälsningar Flytt-Barnbarnet.

1 kommentar

Silence

Av , , 1 kommentar 17

Min son är en noisemaker. En ljudmaskin. Den här morgonen sjunger han hela tiden. Det är inte tyst en sekund. Fast det verkar inte bekymra honom det minsta.Knappt ens hans storasyster som själv kan hålla låda oavbrutet.

Julia: Anton, du är som en jukebox.
Anton: Jag vet.
Julia: Du låter hela tiden.
Anton: Jag vet! Vad vill du höra för låt?

”Two minutes silence” med John Lennon tänkte jag föreslå.
1 kommentar

Exklusivt föräldramöte i klass 7b. Precis…

Av , , 1 kommentar 17

Från mobilen

Exklusivt föräldramöte i klass 7b. Precis som jag minns det från senast vi hade Lena och A-M som mentorer. Lite suddigt blev bilden ju men hallå….vad ska man göra när man måste tjuvfota med mobilen?De är ju numera förbjudna i klassrummen på Artediskolan och man vill ju försöka se ut som en bra förebild! Inga barn var dock närarande vill jag tillägga.

1 kommentar

Återvinn mig!

Av , , 2 kommentarer 16

Simhallen har öppnat igen efter sommaren och jag tänkte gå och simma i eftermiddag. Så jag gick in på Nordmalings kommuns hemsida för att kolla öppettider och vad terminskorten kostar i år.
Öppettiderna på tisdag såg ut att vara klickbara på hemsidan. Vad kul, tänkte jag, de kanske har någon ny skojig aktivitet där då. Och nog fick jag mig ett gapskratt alltid.
För när jag för musen över raden och den lilla klickhanden uppenbarar sig så dyker där upp en ny flik.
 ”Avfall och återvinning” står det.

 Så nu undrar jag om vi som simmar på vuxensimmet på tisdagar räknas in under den kategorin? Och jag är väldigt nyfiken på om jag är ”avfall” eller om jag rent av kan ”återvinnas” på ett eller annat sätt?

 

2 kommentarer

Den flexibla kvinnan kan naturligtvis jobba…

Av , , Bli först att kommentera 17

Från mobilen

Den flexibla kvinnan kan naturligtvis jobba från sin barbara dator även på stormarknadens parkering, medan tonårsdöttrarna går sin shoppingrunda.Fast allt som oftast undrar jag hur nyttig den är den där flexibiliteten? Nog hade det varit nog så skönt att bara sitta och titta på bilarna istället.

Bli först att kommentera

Sonen och tjejen har fått en liten lägenhet…

Av , , 1 kommentar 17

Från mobilen

Sonen och tjejen har fått en liten lägenhet som de håller på att flytta in i.22 kvadrat innebär att man ska vara väldigt nykär för att inte ta kål på varandra.Man kan se det som ett äktenskapstest! Här sitter svärfar och inser hur mycket jobb vi ska lägga ner här.Och vi blir varsin unge fattigare…eller en rikare eller hur man nu ser det!

1 kommentar

HMS

Av , , 4 kommentarer 19

Jag läser i Amelia om den nya trenden – sluta städa hemma. Sedär, jag har alltid haft känslan av att jag är före min tid och att förr eller senare måste världen inse det. Trebarnsmamman Lotta Sjöberg har startat ett städuppror med en grupp på Facebook där man kan lägga upp bilder från sitt eget stökiga hem för att stötta andra i sin strävan att våga ha det sådär. Gratis terapi.

Det finns också handfasta tips och råd över vad man ska göra om man hamnar i städångest-fällan.
 
  • Har du ett avstannat renoveringsprojekt? Låt det vara till du får lust att fortsätta. Njut av att alla förstår att det är rörigt att renovera.
    Anmärkning: DEN fördelen har jag redan insett! Det är därför mitt undermedvetna nu startar renoveringsprojekt överallt.
  • Om det är så stökigt hemma att du blir arg: Gå hemifrån med familjen och skaffa positiv energi.
    Anmärkning: Jag undrar om det är det min man försöker med när han nu vill planera in alla möjliga hemifrån-flykter, som restresor och hockeytripper till södra delen av landet, istället för att riva badrum och spika lister.
  • Bjud hem gäster utan att städa. Öva gradvis. Börja med närmaste vännerna och avsluta med svärmor.
    Anmärkning: Om man mitt under brinnande hockeysäsong lyckas bjuda hit sonens svärföräldrar på ett första besök och tvingar dem att äta hämtpizza sittande på julpyntskartonger, har man väl hunnit ganska långt? 
  • Sänk ambitionsnivån. Tvätta bara de fönster du tittar ut genom.
    Anmärkning. Jag har funderat på råglas i hela huset. Det blev fint i badrummet. Alternativet är att ha så många saker att man inte ser ut i alla fall.
  • Utmana din fåfänga. Sätt upp barnens obegripliga pyssel bredvid fintavlan i vardagsrummet.
    Anmärkning: Äger jag några andra tavlor än barnens alster??
  • När du ska städa – prioritera. Tänk efter vad du prioriterar bort just då och känn efter om det är värt det.
    Anmärkning: Jag är rädd för att jag har det där tänket inprogrammerat redan. Alternativet att börja städa nästa gång jag har tandläkarbesök känns dock lockande.
Jag kom att tänka på när en prydlig ungkarl var hem till mig på fest för några år sedan.
”Ni har ett så levande hem” sa han.
Det där lät fint tyckte jag.
”Det där är hans sätt att säga att det är kaos här, fattar du inte det” sa min man bistert.
 
Lotta Sjöberg hävdar att ”Hemtrevligast är de hem som ingen ber om ursäkt för”.
”Hemmen med självförtroende”.
Det där tyckte jag också lät ganska fint.
Så från och med nu är mitt hem klassat som ett Hem Med Självförtroende. HMS.
4 kommentarer

I mörkt vatten

Av , , Bli först att kommentera 16

Plötsligt avlöser den ena drunkningsolyckan den andra känns det som. Igår var jag ute och jobbade när hemvärnet sökte den försvunne långfärdspaddlaren, idag var det nytt pådrag vid Kylören och jag hann tänka på de två utländska  kajakpaddlare jag träffade igår som skulle ge sig ut i Fårskärsviken.

Samtidigt nås jag av dödsbudet att en av Leksands storspelare genom åren, Erkki Laine, hittades drunknad i Finland. Erkki kom tillsammans med nuvarande löventränaren Kari Eloranta från Finland till Leksand den hösten jag började gymnasiet. Jag minns att jag tyckte Laine var ett så vackert klingande efternamn. Han blev kvar i Leksand i fyra år. På den tiden var det inte lika vanligt med utländska spelare i klubbarna och mina hockeyantagonister småjävlades med mig för att jag gillade finnar. Det var liksom inte riktigt rumsrent på den tiden. I somras var han i Leksand och spelade Allstar-match, lika blygt leende som alltid.
 
Nu är han borta. Och jag tänker på det märkliga i att jag 30 år senare minns den där tiden som om den vore igår. Jag önskar att jag någonstans kunde förmedla till hans fru och döttrar all glädje som Erkki och andra faktiskt gett många av oss. Att han satt sina outplånliga spår i mitt medvetande trots att jag aldrig kände honom. Det är något att vara stolt över. En sorts livsverk.
Bli först att kommentera