Rickard norberg

Möjligheterna(s) Vilhelmina del 1 Byaskolorna

Jag fick idag i brevlådan precis som alla vilhelminabor socialdemokraternas kommunala handlingsprogram för den kommande mandatperioden 2015-18. Layouten och bilderna är snyggt gjorda och är tilltalande att bläddra igenom. Mycket av det som står är sådant som jag tror att de flesta invånare i Vilhelmina kan ställa upp på tex … ett tryggt och säkert samhälle för alla, aktivt arbete för förbättrat företagsklimat, arbeta för att alla elever ska lämna grundskolan med godkända betyg osv . Mycket i programmet är väldigt allmänt och generellt skrivet. Kanske är det meningen. Det förhållningssättet öppnar också för egna tolkningar och nya beslut senare. Man slipper binda sig vid specifika löften och därigenom undviker man den svekdebatt som kan komma i efterhand. I Handlingsprogramet kan jag vid en första genomläsning finna flera löften till vilhelminaborna som jag tycker är väl värda att syna lite mer ingående.

Del 1 Byaskolorna

Ur handlingsprogramet.. Behålla befintliga byaskolor ..skolorna ska behållas så länge det är pedagogiskt försvarbart .

Vad menas och utlovas egentligen med denna skrivning? Vid en första anblick kan man uppfatta ett tydligt löfte men om man läser mer noggrant blir det betydligt mer oklart vad som egentligen utlovas. Om tex Nästansjö och Latikberg som i dag har drygt 20 elever tappar 2-3 st när en familj flyttar, har man då passerat gränsen för vad som är pedagogiskt försvarbart?

Socialdemokraterna öppnar genom sin oklara skrivning för en eventuell framtida nedläggning.

Jag tycker att byborna i de byar där skolorna utlovas vara kvar förtjänar ett tydligare besked från majoriteten.

 

 

 

6 kommentarer

  1. Magnus Johansson

    Hej Rickard!
    Att vara allmän i sina formuleringar tycker jag mig ha sett hela sommaren i ALL information som kommit från alla partier och jag gissar att man vill undvika svekdebatter om vallöften.

    Då det gäller skolorna och skrivningen ”pedagogiskt försvarbart”:
    Här skulle jag vilja säga att socialdemokraterna sätter ned foten och säger att det inte går att driva skolor ”in absurdum” med hur litet elevunderlag som helst. Det är inte med tanke på ekonomi, utan precis som det står utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Men att dra en generell gräns vid 2-3 elever är som du förstår svårt och det är inte det som det är frågan om.
    Jag jobbar själv som lärare i Saxnäs, en skola i B-form, dvs vi slår ihop årskullar för att få ihop en klass. Jag ser dessa problem då det ena året inte tillkommer några nya barn eller att väldigt få barn och klasserna ”spänner över stora åldrar. Jag har sett exempel på barn som varit ensamma i sin årskurs och haft väldigt svårt att få till sin skolgång för att ”hen” inte passat in vare sig uppåt eller neråt.
    Många av de aktiviteter i skolan görs i grupp, men har du ingen grupp blir det svårt? Gympan är det tydligaste exemplet tycker jag. Spela brännboll på 5 barn?
    Vi har ett ansvar att barnen ska få en bra skolgång och likväl som att det finns en gräns för hur stora klasser man kan ha, så finns det en för hur SMÅ klasser som är bra och ”pedagogiskt försvarbara”.

    Mvh/Magnus Johansson

    • Rickard (inläggsförfattare)

      Hej Magnus

      Ja visst är det så att de flesta partier inför ett val skriver något allmänt i sina program. Det finns även i Kd´s handlingsprogram. Jag tycker dock att det är intressant det du skriver om med att ”sätta ner foten” i frågan om byaskolorna. Jag tror att det är klargörande för debatten att besked lämnas tydligt i frågor som har stor betydelse för kommuninvånarna. Skolfrågan är just en sådan fråga. Vi har från kd sagt att vi ser en framtid för de byaskolor som finns idag och att vi vill titta vidare på att möjliggöra för att elever från ett större område än i dagsläget ska kunna ta sig ut till en byaskola. Men för att det ska vara praktiskt möjligt måste det finnas skolskjutsar ut till skolan som fungerar. Jag har själv gått min skolgång i Malgovik och läst i B-form och tyckte att det fungerade bra. Men visst finns det pedagogiska problem om klasserna bli för små.

      Det jag egentligen frågade om i mitt inlägg i denna fråga är följande: Var dra ni gränsen för pedagogiskt försvarbart? Är det redan vi dagens elevantal och öppnar då den skrivning som finns i programmet för en nedläggning av byaskolor direkt efter en ev. valvinst i höst?

      Med vänlig hälsning

      Rickard Norberg

      • Tommy Streling

        Hej på er i debatten!

        Tycker att du lyfter en viktigt fråga Rickard. Ibland känner jag att begreppet ”pedagogiskt försvarbart” ruvar i skuggorna så fort byaskolor inte är ”ekonomiskt försvarbara”. Så vad är våra barn och framtiden värd? Vad är en levande gles- och landsbygd värd?
        Hur ska framför allt fjälldalarna överleva, utvecklas och spira om en nedre gräns sätts?

        ”Pedagogiskt försvarbart” är både svårdefinierbart och svårt att sätta kriterier kring.
        Begreppet är inte heller självklart, att definieras från politiken. Vi hamnar lätt på den ruta som vi gjort i många år. Där förvaltningsledning, skolchefer och rektorer kan sätta gränser och agenda.

        Ekonomisk tvångströja kan skapa en ohelig allians där förvaltningens förslag instäms tyst nickande av politikerna. Bottnande i en krass ekonomi, byaskolor är dyra (kostsamma säger jag personligen och lika värdefulla), kollektivtrafik (=skolskjutsar) ökar i kostnaderna (Länstrafiken Västerbottens avtalskonstruktioner har vi föga att säga till om) och ej medel nog att höja lönerna rejält, liksom tillse att alla lärare är behöriga (vidareutbildning eller rekrytering). Vilhelmina ligger i botten i Västerbottens län. Parallellt omorganiseras ofta ledningsorganisationer för att spara pengar, inte ha en fullgod ändamålsenlig ledningsstruktur.

        En del säger att huvudmannaskapet inte spelar roll, för byaskolorna och skolorna generellt, men jag tror, att staten som ny huvudman skulle tvingas konfronteras med välfärd, samhällsservice och skollagens intentioner att nå ut i alla landsändar, där nödvändiga resurser tillförs – i tid, för långsiktig hållbarhet. Folkpartiet har slagit in på förstatligandets väg och Kd ser samma lösning långsiktigt, om jag förstått saken rätt. Folkopinionen säger ja liksom lärarförbundet och många forskare/sakkunniga förordar förstatligande. Ibland känns det som kommunpolitiken har svårt att släppa revir man fått sig tillhanda.

        Var hamnar man när resursförstärkning (assistenter/specialpedagoger), ofta med akuta behov, varken får tillsättas av rektorer eller förvaltningschef, utan måste upp i utbildningsnämnden som i sin tur känner sig piskade att hålla budgetram? Det är inte pedagogiskt försvarbart snarast oansvarigt.

        Jag tror vi har nått vägs ände och enligt min mening har utbildningsnämnden underbudgeterats i flera år. För att inget utrymme har funnits för att utöka ramarna. Nu har nämnden äskat, närmast enigt i utbildningsnämnden, inför budgeten 2015 (PA ville dessutom behålla nivån på grundbemanningen på Volgsjö skola). Så måtte nu alla partier sätta alla klutar till för att sy ihop detta. Ingen vill tillgripa ”skattevapnet” i onödan. Vem vill det, när Vilhelminas kommunalskatt redan ligger 2 kr över rikssnittet?
        När ska regering och riksdag f.ö. se över det kommunala utjämningssystemet på allvar? Inga riksdagsledamöter från Västerbottens län, från något ”block”, reserverade sig mot den sista justeringen av systemet. Lojaliteten tycks ligga mot rikspartierna och inte väljarna hemma i länen.

        Men ett förstatligande av skolan är inget som kommer här och nu, möjligen tidigast 2018. Vi måste således ”gilla läget” i kommunen. Och alla partier på riksnivå verka för ökade statsbidrag till både för och grundskolverksamheten.

        Jag tror för Dikanäs och Saxnäs del att samarbetet måste utökas. T.ex. en dag i veckan med gemensam undervisning, det har prövats en del dagar och vilket fungerat väldigt bra. Men återigen, kommunen ska avsätta medel för resorna. Och samma möjlighet för att stärka byaskolorna närmare tätorten borde vara möjlig. Samverkan och utökade skolskjutsar, precis som du nämner Rickard. Men återigen, politiken håller igen p.g.a kostnaderna. Och centralisering och utarmning blir följd på sikt. Budgetansvaret och överskottskrav blir ett strypkoppel på landbygden.

        För Saxnäs och Dikanäs ser jag ingen bortre gräns ens långsiktigt. Jag jämför med Risbäck och Ammarnäs. Det måste bli speciallösningar men föräldrar och elever måste inse och acceptera vissa brister. Dock inte brister som går emot Skolinspektionens eventuella kritik och krav på åtgärder. Sådant måste följas upp och åtgärder ske raskt.

        Lagsport och större gruppövningar kan få stryka på foten. Magnus har helt rätt, när vi får tomma kullar och/eller en elev i en årskurs, då sätts frågan om ”pedagogiskt försvarbart” på sin spets. Men då måste vi göra allt för att hitta förstärkande lösningar. Att skicka ensamma 7-9:or till plassen för inackordering är ingen lösning idag eller imorgon som jag ser det. Skoldagar från 06.50 till 18.00 rekommenderar jag ingen (för det är vad skolskjuts med busslinje innebär för Dikanäsungdomar). För Kittelfjällarna kan man enkelt lägga på en timmes restid.

        Jag vet inte om jag håller med om en undre gräns för hur liten en klass får vara. Vi har haft tomma årgångar och ensamma elever i enstaka årskurser i Dikanäs, men skolan och personalen gör här ett bra arbete och som sagt, samverkan med Saxnäs kan och måste öka. Dock måste säga, att även samverkan och samaktiviter med Storumans kommun kan öka, för Dikanäs skolas del, för f-6 gentemot Slussfors skola. Liksom möjliga samaktiviteter för högstadiet, med Tärna, som bara ligger åtta mil bort. Här krävs dock att de aningen frostiga förbindelserna tinas upp mellan kommunerna, vilket jag definitivt är möjligt. Jo, jag vet att man fört samtal som inte riktigt lett någonvart (Slussfors/Dikanäs) men jag tycker att vi måste göra ett omtag igen! Ungarna och bygden behöver varandra.

        Jag och PA ställer mig/oss bakom att byaskolorna behålls i den form de är i dag, under kommande mandatperiod. Mitt och PA:s förslag är dock att vi ska tillsätta en skolutredning (att jämföra med Ragunda kommuns initiativ) som ser långsiktigt på skolfrågan och byaskolorna men också väger in bygde- och befolkningsutveckling. Med sikte på mandatperioden 2018 och framåt.

        • Rickard (inläggsförfattare)

          Hej tommy

          Tack för ett mycket intressant och tankeväckande analys kring hur man kan koppla byaskolorna till bygdeutveckling och framtid för kommunen som helhet. Precis som du tror jag också på ett förstatligande av skolan. Framförallt för likvärdighetens skull men även för att skolan har en central roll för samhällsutvecklingen i stort. Därför är det rimligt att resurser för de olika skolorna säkerställs av statsmakten. När det gäller byaskolorna i Saxnäs och Dikanäs ser inte jag heller någon nedre gräns för elevantalet. Skolorna måste finnas för att byarna ska kunna existera och möjliggöra en god bygdeutveckling. Jag/kd välkomnar också ditt förslag om en långsiktig skolutredning som kan ta sikte på att utveckla och samverka för att säkra en god samhällsservice i kommunens alla delar. Samverkan mellan olika skolor i kommunen kan i framtiden vara en nyckel för att möjliggöra större grupper, för de skolor där elevkullarna är små. Det kan tex ske genom distansteknik. Elever i tex Dikanäs och Saxnäs kan på länk delta i lektioner och gruppuppgifter med andra skolor i kommunen, tex Hembergsskolan. På det sättet kan större gruppdynamik skapas och även i vissa fall lösa svårigheter med att kunna bemanna alla olika kompetenser på mindre skolenheter. Detta är nu väldigt aktuellt genom kraven på legitimation från 2015. jag återkommer mera längre fram om skolorna i kommunen.

          Med vänlig hälsning

          Rickard Norberg

  2. Göran Jonzon

    Konkretionen tycks dröja från de du riktar frågan till.
    Antingen sitter de just nu i gruppformering och sliter sina tvister för att så småningom kunna ge dig ett konkret svar som hela partigruppen står bakom, eller så finns inget konkret underlag bakom skrivningen och man försöker tiga ihjäl frågan fram till valet ?
    Tiden går och det är aningen förvånande att du inte får ett distinkt svar på en fråga av så fundamentalt stor betydelse för våra största byar ?
    Det är bra Rickard Norberg, att du synar vad som egentligen finns bakom luddiga proklamationer !
    Ett uteblivet svar är ju ett svar det också.

    • Rickard (inläggsförfattare)

      Hej Göran

      Ja, svaret verkar dröja men jag kommer att återkomma i denna mycket viktiga fråga för byarna i kommunen. Jag tycker att det är rimligt att vilhelminaborna får veta innan valet vad de kan förvänta sig om socialdemokraterna vinner valet den 14 sep.

      Med vänlig hälsning
      rickard

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.