Rickard norberg

S försöker dölja sitt eget huvudansvar för nedläggningarna av byaskolorna

Av , , Bli först att kommentera 29

Normalt sätt brukar jag inte kommentera andra personers blogginlägg men det finns undantag. I olika inlägg på bla vk-bloggen påstås det att vi skulle spela någon form av dubbelspel när det gäller byaskolorna.

För att börja beskrivningen någonstans får vi gå en bra bit tillbaka i tiden. Under ganska många år från slutet av 90 talet och fram till 2006 var jag med i det socialdemokratiska partiet i Vilhelmina. Även under denna tid diskuterades byaskolorna var eller inte vara mycket flitigt och flera skolor lades ner under den perioden bla strömnäs och Dalasjö.

Själv tyckte jag att dessa beslut var mycket svåra att ta och efter dessa var min personliga åsikt och övertygelse att skolnedläggelserna var över för gott. De skolor som då var kvar behövdes för att skapa förutsättningar för inflyttning och framtidstro. De byaskolor som då fanns kvar var Latikberg, Nästansjö och Malgovik. De var strategiskt placerade i vår sitt område i kommunen.

När jag år 2006 gick med i kristdemokraterna var det flera frågor som var helt avgörande. En av de  viktigaste var deras positiva syn på de kvarvarande byaskolorna och vikten av att aktivt arbeta med näringslivsutveckling för att vända den nedåtgående trenden i kommunen. Dessutom var debattklimatet inbjudande. Det var och är tillåtet att själv så långt det är möjligt ta ett personligt ställningstagande utifrån partiets grundidelogi.

År 2015 när ekonomin återigen var ansträngd under socialdemokratisk majoritet tillsattes en fullmäktigeberedning, Skolan i framtiden. Jag var en del av denna beredning. Under arbetet gång blev det tydligt att några i beredningen framförallt s ville gå mot ett beslut om nedläggning via ett beslut om småbarnsskola istället för att sammanlägga förskolan och skolan i samma byggnad som jag och centerpartiets ledamot ville göra.

Samma höst efter några få månader med småbarnsskola tog utbildningsnämnden med s majoritet beslut om att lägga ner latikbergs skola helt. I fullmäktige röstade alla i s och v för nedläggning. Det gjorde även M. Jag och Olga M röstade emot nedläggningen. Tyvärr röstade en fd medlem i Kd för nedläggning. Den rösten hade dock ingen avgörande betydelse för hur beslutet blev. Jag vet att personen i fråga senare ångrat detta djupt. Detta är dock kända fakta och inget hemligt på något sätt.

Faktum är trots alla försök till bortförklaringar att det är s och v i majoritetsställning i kommunen som konsekvent lagt ner alla byaskolor i Vilhelmina kommuns historia fram till besluten om Nästansjö och Malgovik skolor då de fick oväntad hjälp av C.

Stödet i Kd för byaskolorna har varit kompakt under hela den tid jag varit medlem och är det fortfarande. Vi stöder naturligtvis också föräldrarnas kamp för att bilda en friskola.

Koalitionen som tog över i november 2018 efter socialdemokraternas vanstyre av kommunen sedan 2010 med enorma ekonomiska underskott fick en mycket tuff uppgift att börja sanera ekonomin. Vi i Kd,Fi och PA var redan från start överens om att vi inte under några omständigheter skulle gå med på några nedläggningar av byaskolor. Från början var även c på den linjen. Under senhösten 2019 blev det allt mer tydligt att s och c närmade sig varandra. De olika åsikterna om byaskolorna fortlevnad och framtid sliter koalitionen i bitar under början av detta år. C ville helt enkelt lägga ner skolorna.

Jag gjorde tidigt klart att någon nedläggning av Nästansjö och Malgovik var otänkbart för oss. Det kan inte varit någon stor hemlighet för varken s eller c. De vet mycket väl min personliga åsikt i frågan och partiets inställningen efter många timmars diskussioner kring byaskolorna under många år. De sparkrav som riktats mot utbildningsnämnden de senaste åren har dock resulterat i att en nedläggning beretts ett flertal gånger precis som alla andra förslag för att komma ner i de beslutade budgetramarna.

Faktum är att utbildningsnämnden i slutet av januari i år röstade för att byaskolorna skulle vara kvar. KD, FI,  PA och även c ledamöter gjorde det. Konstigt att C sedan tvärvände i kommunstyrelsen. S röstade för nedläggning. Jonny kärkkäinen som var kristdemokratisk ordförande för utbildningsnämnden vid tidpunkten var dessutom den enda som röstade för att behålla även årskurs 6 i byaskolorna.

Jag tycker att man ska bli bedömd utifrån det man gör som politiker och inte bara vad man lovar att göra inför ett val. Centerpartiets väljare borde ha skäl att vara mycket besvikna. C lovade att byaskolorna skulle vara kvar och byta majoritet i kommunen. De svek bägge löfterna. Jag hoppas att väljarna i kommunen visar vad de tycker om detta svek.

Jag är stolt över att vi riskerade våra politiska poster för att försvara det vi tror på av hela vårt hjärta dvs byaskolorna och spridd kommunal service i hela kommunen. Nu verkar Dikanäs skola stå på tur. Efter det kan det blir gymnasiet. När är det egentligen nog för centerpartiet?

 

 

Bli först att kommentera

Dikanäs skolas framtid är hotad. Vansinnet fortsätter från s och c. .

Av , , Bli först att kommentera 21

Skrev i förra inlägget att jag skulle återkomma till den utredning som nu sker i utbildningsnämnden regi  rörande Dikanäs skolas framtid. Bakgrunden är den utredning som gjort av region Västerbotten rörande skolorna i Slussfors och Dikanäs. I utredningen föreslås att Dikanäs skola läggs ner från ht 2021 och eleverna bussas till Slussfors eller Vilhelmina/saxnäs.

Denna utredning sammantaget med den budgetprioritering som den nya majoriteten i s och c antagit genom besluten den 2 mars och 15 juni i kommunfullmäktige resulterar i att det akuta hotet mot skolans framtid blir allt tydligare.

Utbildningsnämnden ska på några få budgetår krympas med ca 50 miljoner eller ca 20 % exklusive löneökningar. Sammantaget med löneökningar alltså ca 25-30 %. Det är naturligtvis möjligt att spara större belopp på utbildningsnämndens område men på dessa nivåer hotas en mycket stor del av nämndens verksamhet och utvecklingen i kommunen i stort.

Kommunstyrelsen och socialnämnden klarar sig i ekonomiska termer betydligt bättre och tvingas inte till besparingar i denna storleksordning. Socialnämnden beslutade dock nyligen om en rad besparingar som kommer att påverka kommunens personal ordentligt. Återkommer till dessa i kommande inlägg.

Kommunstyrelsen behöver enbart genomföra mindre förändringar. Delar av dessa nu beskrivna prioriteringar är djupt felaktiga och hotar den viktigaste tillväxtverksamheten som kommunen själv bedriver dvs utbildningsnämndens olika verksamheter. Utan en stark och bred utbildningssektor blir det svårt att bygga en attraktiv kommun som kan skapa inflyttning  oavsett den pågående satsningen på flashiga inlägg på sociala medier och varumärkesbyggande.

Omprioriteringar av ekonomiska resurser mellan kommunens olika nämnder och kommunstyrelsen måste genomföras. Vår framtid i kommunen är beroende av att de övergripande prioriteringarna blir riktiga och rimliga. Det är de inte i dagsläget. Nya beslut måste till för att korrigera det som är fel.

Hur ska utildningsnämnden klara av att driva en gymnasieskola på dagens nivåer eller för den delen flera mindre skolenheter med den nu antagna budgetramen på drygt 190 miljoner kr? De kommande åren ska ytterligare många miljoner bort. Denna bakgrundsinformation är viktig för väljarna i kommunen att känna till och kunna bilda sig en egen uppfattning kring. Nu tillbaka till frågan om Dikanäs skola och dess framtid.

Att i dagsläget ihuvudtaget gå vidare med ytterligare utredningar rörande Dikanäs skola säger mig mycket som lokalpolitiker. Både när det gäller politisk grundsyn och vilken inriktning som nu gäller. Som bekant utreder man inte det man aldrig kan tänka sig att genomföra. Vad vill egentligen den nya majoriteten med kommunen och framtiden för vojmådalen? Hitills har vi som väljare fått veta mycket lite om hur s och c ser på den eller för den delen något annat i kommunen heller. Tystnaden från majoriteten är stor.

Är det tex rimligt att små barn ska tvingas åka i flera timmar varje dag till sin skola eller för den delen att 13 åringar ska bo borta för att gå högstadiet på annan ort.

För mig är svaret på dessa mest grundläggande frågor självklara. Barn ska inte behöva åka buss i över 2 timmar varje dag till sin grundskola. Det är sunt bondförnuft och kräver inga komplicerade utredningar eller djupa analyser.

Däremot krävs det ett decentralistisk tankesätt omsatt i praktisk handling och en förmåga att se till hela kommunens framtida utveckling. Det förmågan saknar nuvarande politiska ledning helt.

Det visar de tidigare besluten rörande Malgovik och Nästansjös skolor med stor tydlighet. Självklart ska det även i framtidens Vilhelmina finnas en skola i Dikanäs. Utan en skola kommer inflyttningen att avstanna och många kommer med stor säkerhet att lämna kommunen. Det är jag helt övertygad om. En nedläggning skulle slå sönder den spirande framtidstron och tillväxten som finns i dalgången.

Naturligtvis ska man nyttja den moderna tekniken för att möjliggöra och utveckla kommunal verksamhet på distans. Rätt använd teknisk lösning kan öka kvalitén men det är en helt annan ingång för en skolberedning än att utreda en möjlig nedläggning. Att göra en verksamhet smartare och billigare utan att dramatiskt försämra kvalitén är naturligt även i kommunal verksamhet. Det handlar om att få våra gemensamma ekonomiska resurser att räcka till så mycket bra kommunal verksamhet som möjligt.

Jag hoppas att majoriteten i s och c lägger om den nuvarande kursen och tillsammans med Vojmådalens befolkning hitta en gemensam väg framåt som inte ytterligare försämrar kommunens framtida förutsättningar.

 

 

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Vilka blir kvar och satsar i en kommun utan skolor ?

Av , , Bli först att kommentera 30

I förra veckan stängde den nya majoriteten i S och C Vilhelminas sista byaskolor och även fjällskolan i Dikanäs är nu akut hotad. Jag kommer tillbaka till utredningarna rörande Dikanäs skola i nästa blogginlägg betydligt mer utförligt.

Beslutet att lägga ner de två välfungerande skolorna i Malgovik och Nästansjö fyller mig med stor vrede och sorg för både bygden och kommunen i stort. Konsekvenserna över tid kommer att bli mycket stora. Det vet vi utifrån tidigare erfarenheter från skolnedläggningar i vår egen kommun och den forskning som finns på området.

När många kommuner runt om i norra Sverige börjar ifrågasätta den centralistiska normen gör vi precis tvärt om och centraliserar kraftigt. Det är djupt skadligt och på många sätt helt obegripligt om man vill bygga en långsiktig positiv utveckling i kommunen.

Vilka blir kvar och satsar långsiktigt i en kommun med liten eller minimal kommunal service? Svaret på den frågan måste ni ge själva men jag är personligen djupt bekymmrad över kommunens utveckling.

Att socialdemokraterna i Vilhelmina länge ifrågasatt kommunal verksamhet utanför tätorten är ingen stor och chockerande nyhet för mig. I stängda rum har de mycket länge diskuterat att tex stänga byaskolorna och att lägga ner förskolorna i byarna. Det mesta av deras politiska fokus har varit och är koncentrerad till tätorten och stöd till olika kommunala och ideella verksamheter där. Allt enligt devisen att allt som är bra för tätorten är bra för kommunen. Dock har det motsatta aldrig varit självklart för dem. Starka byar är precis lika viktiga som en stark tärort är. De är beroende av varandra.

Trots det jag sagt ovan är centralisterna lokal enbart ett resultat av det tankesätt som dominerat samhällsutvecklingen från 1950-talet och framåt. För att få en annan utveckling lokalt här i Vilhelmina  måste vi tillsammans slå hål på alla de myter och dåligt underbyggda argument som finns i synen på glesbygden på riksnivå.

Om vi inte får statsmakten i stockholm att ändra synsätt på gles och landsbygd, hur ska vi då få en annan utveckling lokalt? Många lokala politiker är tyväär enbart spegelbilder av de tankemönster som finns på riksnivå. För att förändra deras bild av våra bygder behöver många fler av er medborgare reagera och kräva att även vi ska ha tillgång till en rimlig kommunal service. Framtiden för vår kommunen kommer att avgöras av hur många av oss kommunmedborgare som är beredda att verkligen kräva vår rättvisa del av de samlade ekonomiska  resurserna.

 

Bli först att kommentera

Låt kommunmedborgarna avgöra de svåra prioriteringarna i ett nyval.

Av , , Bli först att kommentera 22

Ett litet tag sedan jag skrev något senast. Mycket har hänt både i världen och Vilhelmina. Denna vår har ingenting varit som förut. Coronaviruset och dess följdverkningar påverkar oss alla oavsett var vi bor i världen. Här på det lokala planet fortsätter självavvecklingen av kommunen med nya dystra besked nästan varje dag. Egentligen är det som händer allt för tragiskt att i huvudtaget skriva om men som decentralist och landsbygdsvän kan jag inte låta bli att kommentera det som händer ändå. Dessutom är jag säker på att ingenting blir bättre om vi inte öppet diskuterar och söker möjliga lösningar på problemen.

Inom kort stänger den nya majoriteten i s och c de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö. Ett beslut som trotsar all logik och som enbart kommer förvärra kommunens redan svåra situation både på kort och lång sikt. Bägge skolorna behövs om kommunen ska utvecklas positivt. Helt klart är dock  att centerpartiet genom sina aktiva beslut helt upphört att företräda landsbygden i kommunen. Även om de inte fick min röst i förra valet och definitivt aldrig  någonsin kommer att få det i framtiden kan jag ändå sörja deras val djupt. En tidigare stark röst för decentralisering har tystnat och de som förespråkar avveckling av landsbygden har vuxit sig ännu starkare.

Förutom detta väntar även massiva besparingar för gymnasieskolan i en storleksordning som äventyrar en betydande del av skolans framtid. Som det inte vore fullt tillräckligt med dåliga besked utreds även Dikanäs skolas framtid. Även i detta fall tillåter centerpartiet att utredningarna går vidare utan protester och vägen mot avveckling ligger helt öppen. När är det egentligen nog?

Svaret på den frågan måste ges av er kommunmedborgare. Det är hög tid att ni i ett nyval får bestämma hur kommunens ska prioritera i dessa svåra tider. I ett sådant nytt kommunalt val kan partierna öppet och ärligt beskriva hur de på kort och långt sikt prioriterar. Detta för att ge er en chans att besluta i ett val hur ni anser att Vilhelmina ska se ut i framtiden.

 

 

Bli först att kommentera

Splittring i Malgovik rörande friskola? Missvisande rubrik i repotaget av svt.

Av , , Bli först att kommentera 25

Tittade nyligen på ett kortare inslag på svt om friskolefrågan i Malgovik. Repotage var som jag har förstår det föranlett av det faktum att kommunen i förhandlingar med Malgoviks idrotts och intresseföreningen erbjudit föreningen att köpa skolområdet för 1,5 miljoner kr. Med tanke på byggnadernas stora renoveringsbehov och det arbete byn gjorde vid anläggandet av gläntan där årskurs 1,2 och fritids finns idag är priset minst sagt upprörande. Strömnäs skola såldes som prisjämnförelse för 10 000 kr och Laktikberg 5000 kr.

Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd  för att misstänka var den verkliga anledningen bakom det höga priset för byggnaderna är. Målet är att försvåra och kanske omöjliggöra att de kan användas till andra konstruktiva ändamål framförallt en eventuell blivande friskola. Sannorlikheten att kommunen kommer att ta god tid på sig innan området slutligen försäljs är därför hög. Återkommer till denna fråga i ett särskilt inlägg på denna blogg senare.

Tillbaka till repotaget i Svt. Rubriken till ett inslag eller artikel är ofta skrivna för att väcka maximal uppmärksamhet och skildra någon form av konflikt. I detta fall upplever jag att det inte finns någon konflikt mellan boende i området kring skolan eller ev. friskola. Rubriksättningen som är gjord av SVT är missvisande och speglar inte verkligheten.

Malgovik med omkringliggande byar har hela tiden verkat för att den kommunala skolan ska finnas kvar. När det inte längre var möjligt efter den 2 mars vet jag att en stor majoriteten stöder bildandet av en friskola för trygga barnens närhet till skolgång även i framtiden.

Detta visar sig tydligt i de många intresseanmälningar från föräldrar som inkommit till den förening som planerar att starta friskola om tillstånd beviljas av skolinspektionen.

Den splittring som beskrivs på ”byn” i repotaget handlar som jag förstått det efter personliga samtal  om Vilhelmina som ort och inte om någon splittring i själva byn Malgovik kring skolan. Det handlar i så fall om den debatt som förs i stort i kommunen om själva sakfrågan dvs kring de kommunala byaskolornas vara eller inte vara och inte om friskolan. Jag vet att det nu arbetas med att få till stånd en rättelse av SvT som bla innebär att rubriken till artikeln ska ändras.

Dock vet jag mycket väl utifrån egen erfarenhet vad de som intervjuas i svt’s repotage menar med splittring och att vissa människor inte uppträder som de gjort tidigare. När man tar ställning för något som uppfattas som känsligt eller på något sätt väcker debatt märker man att vissa människor slutar hälsa eller tittar bort när man möter dem. Jag upplevde detta själv mycket tydligt före och efter folkomröstningen om vojmån 2008. Vet att det är ytterst påfrestande att uppleva men ofta tyvärr ett pris man får betala för sitt engagemang.

Avslutningsvis vill jag säga att alla ni som nu kämpar för att även kommuninvånare utanför tätorten ska har rätt till någon form av basservice har mitt fulla stöd och jag kommer hjälpa till på de sätt jag kan.

Min förhoppning är att ännu fler av er som läser denna text också gör det och att vi tillsammans kan åstadkomma förändring.

Tänk på att det är enbart de som protesterar och vågar säga sin åsikt som ändrar historiens gång.

 

 

 

Bli först att kommentera

Hur stor blir besparingen kontra förlusten att lägga ner byaskolor?

Av , , Bli först att kommentera 22

När man läser olika inlägg på både Facebook och vk bloggen av politiker som aktivt beslutade att lägga ner de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö kan man dra vissa slutsatser. Det verkar finns ett stort intresse från dessa att fokusera på de miljoner skolorna kostade att driva och som kommunen nu kan spara genom att avveckla dem.

Detta är ett tydligt och medvetet sätt att försöka styra debatten till att enbart handla om pengar och inte om barnens skolgång eller byarnas tillgång till kommunal service. Fler perspektiv behövs i debatten.

Väldigt lite av diskussionen fokuserar på vad dessa skolor spridda i kommunen tillför i attraktivitet, framtidstro och ökad inflyttning. Med andra ord. Vad ger dessa verksamheter varje år i skatteintäkter genom att de existerar och vad kostar det egentligen kommunen med mindre inflyttning och större utflyttning över tid?

Dessa områden växer och har gjort det under en längre tid. Det borde komnunen vara mer än tacksam för med tanke på den utveckling som är i stort och göra allt för att fortsätta stödja istället för att stjälpa. Vissa säger att skolor inte har någon betydelse för hur en bygd utvecklas. Generellt är det påståendet helt fel. Det vet vi utifrån den forskning som finns på området. Kommunal service inklusive skolor är viktiga för att långsiktigt skapa inflyttningsanledningar. Undantag finns naturligtvis även i vår kommun men tydliga exempel på motsatsen är betydligt fler.

När det gäller den beräknade besparingen på att lägga ner skolorna var det enligt förvaltningens beräkningar 5,7 miljoner för Malgovik och 1,9 för Nästansjö. Kring dessa beräkningar finns det flera osäkerheter. De elever med särskilda behov som idag går i dessa skolor kräver ofta ingen extra personal pga klassernas storlek. Vid en större skolenhet kommer det bli mycket svårare att klara detta utan extra pedagogisk personal. Risken är stor att en betydande del av besparingen försvinner enbart utifrån denna punkt.

Dessutom visar jämförelser utifrån faktiska elevkostnader för år 2019 vid Volgsjö, Nästansjö och Malgovik skolor att besparingen inte kan bli i den nivå som är beräknat. Mer om dessa siffror i ytterligare detaljer finns på Inez abramssons sida på Facebook.

Även om det nu vore så att dessa siffror stämmer så ska dessa miljoner ställas mot kommunens totala omsättning per år. Besparingen enligt beredningarna med att lägga ner skolorna ligger på drygt 1% av kommunens totala budget. Andra förslag och idéer för att istället spara på andra ställen i den kommunala ekonomin finns och kan beredas vidare. Olika förslag har diskuterats under senaste året men inte fått politisk majoritet.

När det gäller kommunens ekonomiska situation är den minst sagt ansträngd och har varit sviktande länge. Kortsiktigt måste vi spara kraftigt och prioritera hårt för att komma i balans.

Vad är viktigast och vad kan startas upp igen om ekonomin förbättras? Skolor som lagts ner brukar inte startas upp igen och detta trista faktum gör de extra prioriterade trots den mycket svåra ekonomiska krisen i kommunen. Långsiktigt måste vi också få en betydligt större rättvisa när det gäller fördelningen av skattemedel inom landet.

Riksrevisionens siffror visar att Vilhelmina kommun var underfinansierad i kostnadsutjämningssystemet med minst 31 miljoner för 2017. Troligtvis ännu mer idag. Vi måste få till en skattereform som gör att vi får tillbaka mer av de värden som produceras här. Annars är risken överhängande att besparingarna kommer att fortgå över tid med enbart korta tillfälliga avbrott.

Ta nu väl hand om varandra och fira påsk hemmavid för att minska spridningen av Corona.

Jag svarar på kommentarer så snart jag har möjlighet. Kan dock ta några dagar ibland.

 

 

 

Bli först att kommentera

Naturresursåterbäring- Rättvisa för vår del av landet!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Var ett tag sedan jag skrivit något här och mycket har hänt sedan dess både i kommunen och riket som helhet. Besparingar, decemberöverenskommelsens kollaps, flyktingkris mm. Jag hittade idag en artikel på svt.se som belyser en fråga som jag aktivt argumenterat kring och skrivit mycket om under en lång tid. Jag är väldigt glad för att den nu äntligen börjar att diskuteras i lite vidare kretsar.  Frågan gäller egentligen på vilket sätt våra delar av landet kan få tillbaka mer av de värden som våra naturresurser skapar för landets ekonomi. Här finns det idag en mycket stor orättvisa som utarmar vår del av landet. Att få en rättvis uppgörelse i denna fråga är som jag ser det helt avgörande för vår framtid. Om staten inte säkerställer att det finns en stabil skattebas för att kunna finansiera välfärd och service även i inlandet kommer utflyttningen att öka dramatiskt tills vi tillslut inte kan finansiera någon basservice alls till våra invånare. Jag har själv läst kulturgeografi på universitetsnivå i Umeå och där diskuterade man den s.k. Glesbygdscirkeln. Mycket kort kan man beskriva den så här. Minskad befolkning leder till besparingar, de leder i sin tur till minskar service och färre arbetsplatser. Detta skapar i sin tur utflyttning och minskad befolkning osv.

Detta skapar en utveckling som snurrar runt runt och hela tiden försvagar en region. Enda sättet att bryta denna utveckling är nya pengar in i systemet eller fler människor och företag. Ofta handlar det om bägge. Förhoppningsvis kan denna artikel bidra till att en debatt kommer igång kring denna mycket viktiga fråga.

Nedan har jag kopierat in delar av artikel. Hela finns på svt.se

Utflyttningen är en direkt följd  av hur politiken har bedrivits under de senaste årtiondena. Det menar Madeleine Eriksson som är kuturgeograf vid Umeå universitet.

Hon tycker att de som bor i glesbygd är värda all respekt då de ofta kämpar i motvind för att få samma service som alla andra som betalar sin skatt. I slutänden blir det orättvist.

– Jag tycker absolut att det blir orättvist. Man ska få bo där man vill men då kanske man inte kan förvänta sig samma service som när man bor i storstan. Men däremot en viss basservice eftersom man betalar samma skatt som alla andra, säger Madeleine Eriksson.

Vill följa den norska modellen

Koncentrationen till städerna och de stora samhällena är svår att stoppa men med en attitydförändring och medvetna politiska beslut går utvecklingen att vända, ungefär som i Norge tror hon.

– Ja, där får kommunerna intäkter från sina naturresurser på ett helt annat sätt än i Sverige. Skulle samma system gälla i Sverige skulle det få stor betydelse, tror hon.

Källa svt.se

Bli först att kommentera

sveket mot vilhelmina och glesbygden

Av , , 1 kommentar 25

Det var ett tag sedan jag skrev något, men nu hoppas jag att det ska finnas tid att i alla fall skriva några gånger i veckan. Har ikväll snabbläst igenom regeringens budgetproposition till riksdagen den sk. vårbudgeten. Kort kan man säga ett det är en tydlig skattehöjarbudget som slår mot medelinkomsttagarna hårdast och speciellt hårt mot glesbygden. Detta är extra allvarligt i en tid där de flesta kurvor pekar nedåt för vår del av landet och ett klart löftesbrott mot vad som lovades före valet. Den ekonomiska klyftan mellan norra och södra delen av landet växer i en allt snabbare takt och det är minst sagt oroande. Fortsätter denna utveckling hotas på lång sikt både landsbygdens överlevnad och sammanhållningen inom landet. Denna utveckling har oroat mig en längre tid och är mycket tydlig när man reser runt i södra delen av landet.

Listan på förslag i både vårbudgeten och den kommande höstbudgeten som försvårar för glesbygden kan göras lång. Här är ett axplock. Höjda koldioxidskatter dvs högre bensin och dieselpris , höjda skatter på naturgrus, särskild skatt på lastbilstransporter dvs ännu dyrare frakter.

Sammantaget försvårar och fördyrar detta ytterligare för privatpersoner och företag i norra delarna av landet. Företag i norr har redan betydligt högre utgifter för tex frakter och längre till en större marknad för sina produkter och tjänster. Detta kommer att göra en redan svår konkurrenssituationen ännu tuffare för dem.

Innan valet hade vi en regering som inte brydde sig nämnvärt om glesbygden/landsbygden. Nu har vi fått en regering som aktivt försämrar/försvårar för de glesa delarna av vårt land. Det är minst sagt upprörande och jag hoppas att rikspolitikerna tar sitt förnuft till fånga när det gäller de delar i budgeten som påverkar glesbygden negativt även om jag inte tror det.

Avslutningsvis skickar jag två öppna frågor till nuvarande regering.

Vad hände med löftet om att inte höja klimatskatterna på drivmedel? (socialdemokraterna)

Var tog de utlovade satsningarna på hela landet vägen?

PS för övrigt anser jag att decemberöverenskommelsen mellan regeringen och alliansen för demokratins skull snarast bör upphöra.

 

 

1 kommentar

Gå och rösta imorgon för en ny majoritet i vilhelmina!

Av , , Bli först att kommentera 19

I morgon den 14 september är det val till kommunen, landstinget och riksdagen. Jag hoppas att ni som läsare och väljare då utifrån den information som bl.a. presenterats i denna blogg kan känna er trygga i vilket parti ni ska rösta på.

Om ni tycker att socialdemokraterna har lyckats med att utveckla Vilhelmina kommun och skapat tillväxt ska ni naturligtvis rösta på dem, men anser ni precis som jag att de har misslyckats med uppdraget att skapa tillväxt och minska Vilhelminas arbetslöshet ska ni rösta på oss i Kristdemokraterna.

Vi har i vårt handlingsprogram och bloggar här på VK beskrivit och förklara hur vi vill utveckla kommunen och vad vi anser är viktigt för kommunen i framtiden. Dessa förslag rör allt ifrån att underlätta för företagare i kommunen till att satsa på att skapa goda arbetsplatser för kommunens personal.

Vi är beredda att arbeta hårt för att vända kommunens utveckling och vi lovar att om vi får förtroende från er vilhelminabor att lyssna till alla förslag som kan skapa tillväxt i kommunen.

 

Rickard N Kristdemokraterna

 

PS Glöm inte att rösta rätt i landstingsvalet. Rösta på partier som vill bevara en grundservice i inlandet med ambulanser och akutplatser i varje kommun.

 

Bli först att kommentera

Naturresursåterbäring – ett måste för framtiden

Av , , 4 kommentarer 20

Idag tänker jag ta upp en ämne som ligger mig personligen och lokalföreningen för kristdemokraterna i Vilhelmina mycket varmt om hjärtat. Det är frågan om att skapa och införa ett system för ekonomisk återbäring för en del av de stora värden som skapas i norra Sverige.

Hur det ser ut idag känner ni säkert till. Stora värden skapas i norra Sverige inom skogsnäringen, gruvorna och vattenkraftsproduktionen. Men mycket lite av dessa stora ekonomiska värden tillfaller de områden där värdena skapas. Så här har det varit under en mycket lång tidsperiod och man kan med rätta säga att vi blir behandlade som en koloni dvs att någon annan utifrån berikar sig på de resurser som finns omkring oss och vi får del av småsmulorna som blir över.

Kristdemokraternas lokalavdelning i Vilhelmina har länge kämpat för att ändra på detta förhållande och vi har i alla fall haft en viss framgång i det arbetet här i länet.

Så här står det i länsprogramet för kristdemokraterna inför valet nu på söndag: Programmet har 24 olika punkter.

13. Att möjligheten till lokal återbäring av producerad vatten och vindkraft ses över..

Skrivningen kan tyckas något vag, men det är i alla fall en bit på väg mot målet. Vi kommer att fortsätta arbeta för dessa frågor, oavsett vilken regering som väljs på riksplanet på söndag.

Om ni vill ha företrädare i kommunen som brinner för dessa frågor ska ni rösta på kristdemokraterna. Vi kommer naturligtvis om vi vinner valet på söndag att återigen bli medlem i Sveriges vattenkraftskommuner som har som övergripande mål att vi ska få tillbaka resurser från vattenkraftsproduktionen.

Socialdemokraterna i Vilhelmina vill av någon konstig anledning inte vara med i föreningen. Direkt efter valvinsten 2010 lämnade Vilhelmina föreningen genom ett beslut i kommunfullmäktige. S både lokalt och riks är helt ointresserade att ens diskutera denna för oss mycket viktiga fråga. En röst på socialdemokraterna på söndag innebär att frågan om en återbäring av en del av de värden som våra naturresurser skapar helt kommer att försvinna från den politiska dagordningen i Vilhelmina kommun.

Rösta på de som är beredd att kämpa för en ökad rättvisa för Norrland!

Rickard N Kd

 

4 kommentarer