Familjemiddag

Måndag, barnledig.
Ligger på sängen och ser på en film i lugn och ro.
Becka är ute och promenerar och själv är jag för lat och orkar inte följa med. *skäms på mig*
Då ringer mobilen och jag ser att det är småbarnens pappa, tänker, jaha….vad har dom gjort för bus nu då? Vi har en tendens att ringa varandra då de sagt eller gjort något som är fantastiskt dumt och som blir fantastiskt roligt då de kan uttrycka sig väldigt bra. Antingen är den yngsta inte ens unge mer om man inte gör som h*n säger eller något annat. Den lite äldre är mer tjurande och säger inte så mycket utan springer iväg och grinar vääääldigt högt och olyckligt…
Hursomhelst var det inte fallet när det kom till det här samtalet utan pappan frågade mig var jag skulle vara 16.30.
Jag (har sågspån i huvudet) säger…Ööööh…?
Jo, jag har skrivit upp mig, Becka och barnen på familjemiddag på dagis!!! Givetvis bortglömt i min reptilhjärna.
Klockan är nu 15.32.
Ringer Becka som är borta vid OK/Q8 och ska fixa några papper. Berättar för henne vad jag fått mig påmint.
Sagt och gjort. Tar bilen till macken för att hämta upp henne. Då kommer den äldre springande för att hämta sina gympa dojjor. Får använda värsta övertalningsförmågan för att få med mig barnet i bilen. (h*n vill nämligen hem till pappa igen)
Tillbaka hemma. Klockan är 15.50.
Becka börjar laga mat som går snabbt. Jag diskar ur det kärl vi ska ta maten i.
16.25 ringer pappan för att kolla om vi är på väg och maten är precis klar så jag svarar att jo det är vi. Hämtar upp min yngsta och åker på dagis. Vi är där strax efter halv fem.

Måste säga att vi jobbade snabbt för att vara helt oförberedda. 🙂
Alla tyckte om maten och det hela blev en trevlig tillställning samt en bra måndagsavslutning för en mamma som är den segaste i mannaminne då hon är barnledig.
För visst gör man vad som helst för att barnen ska trivas och ha det bra?