Fyrkantig…

…och vass skulle jag önska att jag var vissa dagar.
Att låta livet som pågår runt om mig bara rinna av mig. Att de som försöker tränga sig inpå mig stöts bort av sylvassa kanter och där innanför sitter jag och är trygg, tryggare än en bebi som ligger hos sin mamma.
Ska försöka manifestera det i mitt undermedvetna och släppa dessa människor som sårar och det djupt.

Insåg idag att lillgänget verkligen börjar trivas här. Lillasyster hade stängt in sig och spelade bamsedisco på hög volym. Försynt knackade jag på dörren och tittade in för att mötas av en målmedveten fyraåring som städade och ordnade på sitt rum. All går i rosa, rött och vitt och hon har fått ett riktigt flickrum. Det enda som saknas är några fina tyllgardiner.
Gick vidare till sonens rum och möttes av motsatsen. Förvisso en bäddad säng, gjort av fyraåring, men sedan….Lego överallt så långt man kunde se. Men som vi kommit överens så är det städ en gång i veckan och fram till dess är det fritt fram att riva haket….

Så jag undrar om jag ska ägna mig åt det jag med så lite frustration pyser ut.

Eller så går jag ut och rullar mig i höstlöven.