Ja, jag får fortsätta…

…ikläda mig klädnaden som den besvärliga, bråkiga och obstinata.
Det är otroligt synd och min samtalskontakt var uppriktigt ledsen över att det blir så nu igen.
Den person jag var för tre år sedan är inte den person jag är idag och min kontakt om någon kan ju få mig att inse det.

Min yngste son går ut sexårs imorgon, jag och min bonusdotter kommer att fira honom med pompa och ståt. Får se om jag lyckas lura dit farfar och A.

Och ja, jag kommer att fortsätta ha mina principer som alla andra också har. Och nej, INGEN har rätt att klampa in på ens personliga integritet. Jag är så trött på det här som pågår att jag varken vet in eller ut.

Skulle nog ha lagt in alla kommentarer jag fått kring detta. Men jag är som sagt var så trött och less på all skit att jag nu tar och tystnar, för tydligen ska jag genomgå en mängd förändringar medans andra kan fortsätta och harva på i samma spår och skit.

Kram!