Ingens dörrmatta

"Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan bekämpar de dig, sedan vinner du".
Mohandas K. Gandhi

Jag skulle gärna vilja tro att det är så. När stormen i mitt vattenglas mojnat så ersätts det av virvelvindar utanför min borg. När man äntligen tror att glaset kan tömmas och ersättas med nektar fylls det istället på med bitter.

Små människor som sörjer personer som inte ens avlidit. Vuxna människor som vacklar på kvicksand utan garantier.

Jag? Jag är så innerligt trött på att invaderas i mitt inre rum att jag väljer reträtt. Känslor kan inte längre väckas och det är väl så, tror jag, att jag inte vill.

Jag har trampat på många och tänker aldrig göra om det i min värld.

DU och NI……

Det är färdigtrampat. Jag är ingens dörrmatta.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.