Att bli vuxen…

…verkar vara det hemskaste jag försökt mig på.

Alla jag saker jag förträngt i många år som kommer ikapp. Telefonsamtal jag aldrig gett mig in på att ringa gör jag. Det är otäckt, panikångest på köpet och gårdagskvällen var fruktansvärd efter att hela eftermiddagen gjort vuxensaker som alla andra verkar utföra med enkel axelryckning.

Jag försöker sent i livet rätta till fel jag under en livstid begått mot mig själv och det är inte enkelt. Men jag försöker varje dag, varje minut att tänka mig för och göra det rätta även de dagar det tar emot så innerligt att jag helst vill göra alla dumma saker jag gjort mot mig själv för att bevisa för alla "dom" förståsigpåarna att, jo, ni hade rätt! Jag är så jävla dum i huvudet som ni tycker. Jag är och kommer alltid att mötas av människor som aldrig kommer att se mig som något annat än en fuck-up nu med ADHD-diagnos. För det kan man ju förstå, hon är ju galen på papper numer.

Eller är det så?

Jag tror inte det. Jag är precis som alla andra men har behandlasts illa av min omgivning för att jag inte passat in i mallen då jag vägrat följa med massan utan hellre gått mot strömmen. Aldrig förstått det där man ska förstå. Nu förstår jag att jag inte vill förstå. Jag vill fortfarande göra rätt, men inte vara rätt. Jag är jag och stolt över det.

Många säger att det som händer mig just nu är något jag förtjänar. Att jag också har rätt att känna lycka och kärlek. Jobbar med det. Att våga ta emot kärlek utan krav och ge det tillbaka. Svårt, det mest skrämmande jag någonsin gjort.

Mitt liv har kantats med existentiella frågor och vissa gjorde jag bokslut med 2007.

Att kärlek är en existentiell kris för mig har jag upptäckt. Förälskelse ger skrämmande kaos och helst vill jag vända på klacken och springa allt vad tygen håller åt motsatt håll tillbaka till det trygga elände jag skapat genom åren. Men no! Näver igen.

Ty också jag förtjänar…

…att bli älskad av en pojke som den flicka jag är.

Så jag står framför dig och ber dig älska mig när jag förtjänar det minst så ska jag älska dig tillbaka.

Nu…..festbestyr. Skakar av mig funderingar och ger mig ut i ovuxen världen, men bara för en liten stund. Snart är jag åter i ledet igen.