Vissa dagar…

…när huvudet hotas att sprängas. När solen skiner som bäst och man borde känna en spirande lycka. Där får jag istället en begynnande rastlöshet. Där dom flesta känner till de berömda höstdepressionerna när mörkret tar över är jag istället rätt glad och framåt.

Vårsolens ankomst välkomnas av alla och envar. För mig skapar det ett fenomen som i många år lett till ökad ångest, deppiga perioder och med den okunskap jag haft om mig själv sällan gett bra perioder. Vi snackar vårdepression.

Nu när jag känner igen mig själv i olika situationer och speciellt denna vår 2011 känner jag igen reaktioner och symtom betydligt klarare. Vet vilka verktyg jag ska använda för att förhindra någon form av tidigare beteenden.

Sol… Via solarium i några veckor brukar göra tricket. Blev påmind av en kär vän om detta och tog genast tag i mig själv.

Gårdagen med eftermiddagen där snack om huruvida upprättelse är på tapeten behövde energiboostas till max.

Solarium, tystnad och eftertanke.

Med utsikt mot trygghet satte jag mig på Ullas kondis nya place… Östra Station.

Med fetaste räkmackan och en stadig kaffe med den första skvallertidningen inköpt på flera år satte jag mig och bara njöt. Av smörgås, att kunna läsa en tidning utan att bläddra mig igenom utan att tappa intresset, sög på kaffet och kände lugnet.

När vissa dagar känns som de inte ska orkas igenom tar man nog till det man känner till bäst. Det gjorde jag varken i måndags eller igår.

Vissa dagar blir betydligt bättre än då man slog upp ögonen. Kvällen avslutades i sällskap av älskade älskade StorSessan med fin pojkvän och en mysmiddag där jordgubbar och melon avslutade en dag som gått i rätt riktning.

Idag är många måsten på tapeten och jag har redan laddat batterierna. Det är fint att veta när vissa dagar uppenbarar sig i "shitloadens" tecken.

Ha en fin onsdag alla i min omvärld!