Det är en seg söndag…

 …hemma hos mig. Jag och hundarna ligger i sängen där dagens tema slö, slapp och likgiltig mycket väl kunnat hända om jag inte hade för avsikt att knalla in till stan och hämta upp den jacka jag la undan igår. En jacka jag suktat efter i många år och faktiskt hittade på rean nu så det känns överkomligt att lägga till i den lilla jacksamling jag har idag efter kroppen stannat i vikt vare sig upp eller ner. Önskvärt hade varit några snäpp upp men efter det halvår som varit där jag mest legat still i olika ryggpositioner har jag nog dragit på mig några måbra-kilon.

Igår hade jag och kärleken vår lediga, barnlösa lördag. På tapeten stod: badpartaj, inga planer förutom att umgås där allt slutade med optikerbesök med mig svettandes ymnigt då optikerbiträdet sprang runt och formligen kastade bågar på mig som skulle provas. Där det slutade med ett par linser tills jag fick en tid för linskoll hos min gamla invanda optiker. För där fann jag bågar till nya glasögon bara av att kliva in… Behöver jag säga att det var betydligt lugnare på den optikerbutiken än den jag besökte före? 

Allt sammantaget en vecka bakåt i tid med flytt, barnvecka och en skröppel kropp var det lite overkill denna gårdag. Det slutade med brist i kommunikationen, inget badpartajande och faktiskt något annat. En ej hysteriskt ångestshoppande kvinna, trots allt! Nej, jag var ändå i så pass sinnesnärvaro att jag kunde hejda mig från en mängd helt meningslösa inköp och istället för att köpa en massa onödigt sluta med ett gäng färglada galgar från Åhlens samt tyg till flickornas rum och vår större hall. 

Så…nu är frukost i sängen på nya sängbrickan intagen och avklarad för länge sedan. Ett stycke nöjesmagasin genomläst, The girl with the dragon tattoo på i ögonvitan och suckande hundar där det kallrasar från fönstren så till den milda grad att jag tagit på mig en gammal urvuxen adidasoverall efter 14 år. Har hunnit kleta in en ansiktsmask jewlar i min låda och är nog rätt redo att ta en promenad.

Tänker på mina grannar idag, där den 13 årige sonen i hushållet ligger på akuten med brusten blindtarm! Alla tankar går till er och det är så fint när grannar finns som är oerhört trevliga och kan stötta varandra som ni gjort när min rygg varit så kajko. Nu bjussar jag gärna igen! Kram på er!

Er andra läsare önskar jag en skön söndag i ett kallt Umeå, där kärleken förhoppningsvis växer och gror inom er. För i mig växer den ständigt, med ökad insikt och förståelse. Där det ständigt händer fina saker även då man minst anar det. 

Imorgon är det måndag och lillgängets pappa har lånat ut dessa underbara barn, mina hjärtan både måndag och tisdag då han jobbar länge. Det känns så oerhört bra att vi kunnat tala ut, lösa saker och förhoppningsvis kunnat starta upp en ny kula. Som föräldrar till våra gemensamma barn där fokus ligger på dem och deras väl och ve. Inget mer, inget mindre.

Lev länge och innehållsrikt! 

En liten bild från köksdelen och den ny-gamla köksmöbeln från 1955. Ett galet fint fynd vi fann på Blocket.