Vi tog en tur…

 …med barnen igår. Picknikkorgen var packad med lite smått och gott, där även en stövel fick plats. 

Vi begav oss till ett nytt ställe. Vårt framtida evighetsprojekt och paradis på jorden. Ett litet rött torparställe i Bjurholmstrakterna. Strax bredvid vårt nuvarande sommarboende.

Under en längre tid så har vi funderat på hur vi ska göra i framtiden jag och min trolovade. Om vi ska köpa ett större boende eller om en fritidsbostad ska införskaffas. Efter den här sommaren har vi insett att valet inte är så svårt, tvärtom har vi gått från klarhet till klarhet. Valet blev en fritidsbostad. Dit vi kan fly på helger, lov och semester. 

Då vi trivs så enormt bra i Bjurholmstrakten och helst velat bo i den by vi just nu huserar i så har vi letat, lagt ut krokar och förhoppningen var att så småningom finna det rätta stället för oss. Vi har inte känt någon brådska men nu kom det betydligt fortare detta underbara ställe. Så mycket som hänt under de här åren jag varit tillsammans med min käraste är det snart så att jag måste omvärdera mina grundvärderingar. Det är inte möjligt känns det som att det bara händer utan en plan bakom. 

Vi ser oss som rätt välsignade i nuläget och oerhört tacksamma att ha fått den äran att få ta detta hus i besittning. Så vi tackar för det! 

Så sagt och gjort. Vi packade in ungar och hundar i bilen. En smockfull kaffekorg med bullar och kakor och sånt som en picknik ska innehålla. Barnen visste ingenting så för dem kom det som en överraskning.

Detta är numer vårt nya fritidshus. Ett falurött torp med anor från 1900-talets början. En stor altan finns det byggt. Där ryms vi allihop att äta middagar, lyxa loja frukostmornar och helt enkelt bara dricka en slätkopp kaffe och lata oss.

Med huset följer en del inventarier och i köket finns denna fina chiffonjé med pigtittare. Den kommer att få stå kvar där. Stor och med mängder utrymme som kommer att få svälja en mängd olika saker.

Med huset följer även en stor ladugård. Med plats för allt mitt kolijox som Herr Effektiv uttrycker sig. Själv smider han planer om hur han ska få till så mycket bra yta därinne för alla olika projekt han vill hålla på med. Själv paxar jag mjölkrummet som mitt. Där ska jag hålla på med mina projekt. Lite målning av skyltar, stenar och annat jag finner lisa i då jag inte orkar med mig själv. Vid ladugården finns det mängder med oinpinkade ställen insåg Texas. Så han och lillebrorsan sprang runt och nosade och sniffade på varenda liten fläck.

Köket är ENORMT! Ett gammalt lantkök helt enkelt. Hit kommer min kökssoffa att få åka och bo. Här ska även min gamla gungstol från 50-talet få stå. Den fick jag förövrigt av en gammal vän som inte hade plats för den längre. Nu vet jag att den har sin säkra plats för mörka kvällar för någon att gunga i medan jag står och lagar mat. 

En helt nyrenoverad öppen spis finns även i kåken. Med kanaler installerade till varje rum. Med kanaler menas värmekanaler som sprider brasans värme så att man inte behöver använda så mycket direktverkande el… Det lär bli en go’ värme så det räcker och blir över då en rejäl brasa värmer gott.

Vi är så innerligt glada över detta underbara hus! Jag är så innerligt glad i min man som gör detta möjligt för oss! Jag är om det är möjligt ännu mer förälskad i honom, i vår familj och i livet som jag kan kalla mitt. 

Vi har nu något att glädjas åt när det kommer mörka kvällar, något att förmodligen även diskutera rätt vilt kring också då vi inte alltid tycker likadant i fråga om inredning, hur saker ska göras osv… men det om något hör ett förhållande till. Även att sedan förstå varandra, kunna kompromissa och sedan vara eniga. 

Jag är inte stark ensam. Jag är stark med mina käraste i livet. Mannen, kidsen och de två fyrbenta. Här i Bjurholms Kommun fann jag lugnet som min skalle så innerligt behövde. Här får jag bara vara, utan stress och egen påkomna krav. 

Fridens liljor på er alla. Nu vankas grillad lax och vilodagsmiddag.