Kultur är inte ett självändamål

Kultur är bra. Det utvecklar människor och ger utrymme för rekreation. Umeå har sedan länge en mycket stark kulturrörelse, men det kan aldrig bli ett självändamål att samla kulturellt kapital.  Ryggraden i samhället är och förblir skola, vård och omsorg & en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är därför, kortfattat, anmärkningsvärt att Umeå satsar betydligt mer på kultur än många andra områden om man zoomar ut lite. Inte bara det här med ett kulturhuvudstadsår som för många ansågs vara en dyr och flådig historia, möjligen till och med en skuldfälla, men än värre det blir det när slutprodukten blir en politik som undergräver förtroende kring socialdemokratins kärnfrågor.

Helt enkelt.

När skolor läggs ned, vilket i sin tur möts naturligt av protester från föräldrar, samtidigt som kulturen (främst i centrala stan) fortsätter få, över tid, mer och mer pengar. Då är det faktiskt dags att reagera.

Den lagstadgade verksamheten måste faktiskt stå före kulturen om en politik ska föras som vinner förtroende. Det innebär att när en stram budget sätts, så skyddas värnen först. Sedan kryddar man.