Tänkvärt om Ukrainakriget ur en frivilligs synvinkel

Tobias Enqvist från Holmsund är en av Sveriges mer kända frivilliga soldater i ukrainakriget. Tidigare har bland annat Västerbottens Kuriren (Tobias Från Holmsund krigade i Ukraina) skrivit om hans erfarenheter. Nu har även P1 Dokumentär gjort dokumentär om hans erfarenheter. Frivillig Soldat – Svensken I Ukraina. Hans berättelse är tänkvärd på många sätt och de insatser han gjort för oss alla är i exakt samma nivå som de tre spanienfrivilliga från Holmsund och Obbola som slogs, och dog, på republikens sida mot Francos trupper för 100 år sedan. Hans perspektiv är soldatens vilket inte minst märks i att Tobias, till skillnad från politiker och journalister, har förmågan till nyanser och funderingar kring kriget då han har förstahandserfarenhet från det både som stridande och som sjukvårdare. Dokumentären rekommenderas.

Under 1900-talet har flera skärgårdsbor utmärkt sig för deras vilja att förbättra världen och att ”göra något” när tiderna är tunga och allvarliga. Här bör nämnas de tidigare nämnda som slogs i spanien, alla de som både slogs men också hjälpte Finland under andra världskriget (Holmsund har hela två monument för denna solidaritet) men nu också Tobias insatser. Jag har också kännedom om en annan svensk frivilligveteran, från Syrien, som valt att bosätta sig här i skärgården. Välkomna.

Frivilligas uppoffringar kan bara belönas genom att vi gör ett så bra samhälle vi kan av det vi har. Och att vi ställer upp på de sätt vi kan. Detta verkar vi dock rörande överens om sett till den stora mängd material som skickats under åren till Ukraina och Rojava från Obbola/Holmsund men också på det sätt vi välkomnat flyktingarna från de konflikter som pågår. Här bör särskilt Holmsund-Obbolas församling nämnas likväl som de hastigt (men effektiva) nätverk som sätts upp i lokalsamhället när det behövs. Hjälp till flyktingar förekommer flitigt under hela 1900-talet. Från tyskar som vill fly nazityskland till finska krigsbarn och som nu, ukrainska barn som springer runt på kyrkans barndagar.

Denna internationella solidaritet från våra orter bör vi prata mer om och ett sådant initativ skall jag också ta i egenskap av ordförande för sågverksmusuemet. Sedan vars det landar vet jag inte ännu.