Vad leder en ökad befolkning i Holmsund till?
Här är kommer några funderingar, problem, fördelar och nackdelar med den utveckling Holmsund står inför, det vill säga, befolkningsexplosionen.
Trafik:
En av de största utmaningarna blir en ökad belastning på vägar och infrastrukturen generellt. Därtill tillkommer utbyggnation av SCA som siktar på att fördubbla sin produktion, en ny färja samt utbyggd hamn. Prognosen är därför betydlig ökning av både tung och lätt trafik. Detta kan påverka både luftmiljön, vägbärighet, köer och parkeringsmöjligheter.
Detta är något kommunen är medveten om och därför redan i planeringsstadiumet kommer parkeringshus i Holmsund räknas in. Vidare måste Holmsund bättre byggas ihop med Umeå genom pendeltåg, cykel, fler bussturer och underhållda vägar för bilister. Med mer trafik på gatorna finns också utrymmet att kräva tillbaka övergångsställen.
Brott:
En ökad befolkning leder oundvikligen till mer brottslighet. Vilket många redan idag anser är ett problem, i synnerhet med stölder. I andra vågskålen ligger dock argumenten för en lokalpolis och polisstation i Holmsund. Om detta har jag kontaktat västerbottenspolisen för att få svar om kraven som behövs för att få lokalpolis. Det rimliga är att med 3 000 fler medborgare att vi också får hit en permanent polisstyrka. Och att denna bör komma hit, så fort som möjligt. På samma sätt stärks argumenten för större budget för brandkår och annan blåljuspersonal.
Huspriser och boende:
Det är rimligt att anta att hus- och tomtpriser kommer öka i och med fler nybyggnationer i samhället. Nybyggen är, aldrig, snälla mot medel och låginkomsttagare de första 10-20 åren.
Det viktigaste är dock att Holmsund behåller blandade upplåtelseformer vilket inom all forskning pekar på att påverkar samhället i positiv mening. Det garanterar också att demografin varken bara blir ”solsidan” eller ”ett ghetto”. Blandad bebyggelse förhindrar således både segregation och alienation – då ingen del av befolkningen tillåts bygga sin egen ö, utan måste förhålla sig till folk med andra erfarenheter. Detta har hittills varit ett grundrecept för Holmsund och skall så förbli.
Det är också rimligt att anta att holmsunds demografi någolunda förändrar karaktär gällande inkomster, men detta beror på om Holmsund kan erbjuda också studentboenden eller ej – idag är Umeå rödlistade av studenternas intresseorganisation. Samtidigt kan Holmsund erbjuda mark för nya studentboenden att byggas på, och med utökade möjligheter för buss, tåg och cykel är det rimligt att anta att framtidens holmsund inte bara lockar i huvudsak löntagare utan även studenter men även de med bättre inkomst som vill bo nära vattnet. Holmsund kommer bli mer blandat än historiskt. Detta kommer rimligen också blanda upp den lokala politiska sammansättningen, vilket kommer skapa utmaningar.
I framtidens holmsund kommer det finnas fler villor, men även lägenhetshus. Det är viktigt att alla hjälps till så det råder god balans mellan olika upplåtelseformer. Det är större chans att kommunala Bostaden AB, till sist, bygger i Holmsund i takt med att privata entrepenörer intresserar sig för området då detta stärker argumenten mot t.ex. Bankerna.
Service, föreningsliv och näringsliv:
Det är god sannolikhet att argumenten stärks för befintlig service att stanna samt nuvarande näringsliv att expandera. Det är rimligt att anta att fler restauranger kommer tillkomma. I och med att Holmsunds procentuellt ”hänger med” Umeå i utvecklingen så stärks motiven för privata näringslivet att stanna i Holmsund. Med godare kommunikationer vi även få in mer konsumenter till Umeå för att konsumera näringar i Holmsund. Det är rimligt att anta att t.ex. Konsum vid något läge kommer vilja expandera I framtiden.
Det är också rimligt att anta att offentliga sektorn – boenden av olika former (Trygghets, äldre, LSS m.m.) kommer etablera sig i Holmsund i och med godare kommunikationer och ökad befolkning. Samtidigt kommer rimligen hemtjänsten behöva expanderas i takt med ”pensionsvågen” och utmaningen med kompetensförsörjningen.
Det är lika rimligt att anta att lokala föreningar kommer få ett betydligt tillskott av aktiva, särskilt, om vi får studenter till Holmsund. Kulturlivet, som får bedömas som relativt litet idag, kommer definitivt tjäna på fler studenter i Holmsund. I detta ligger det också en utmaning i att föreviga det gamla Holmsund i olika projekt samt bevarandet av olika grönytor – och utvecklingen av t.e.x Omberget.
Det är inte troligt att kedjor som finns på Avion kommer finnas i Holmsund. Utan främst mindre affärer av olika slag samt restauranger.
Skolor:
Skolan har alltid hamnat i underkant i prognoserna historiskt. Det råder ingen tvekan om att fler förskolor måste byggas i Holmsund samt på sikt säkert grundskola och eventuellt, vilket skulle vara väldigt bra, om vi kunde få ett gymnasium till Holmsund. Redan idag renoveras skärgårdsskolan samt en ny idrottshall är redan klubbad och klar. Inom detta område kan vi förvänta oss en hel del byggande.
Politiskt:
Sammantaget kommer offentliga sektorn passera, med råge, storleken på 90-talet med ökad befolkning. Det kommer antagligen bli en förnyad diskussion om olika former av mer lokala organisationsmöjligheter och planeringsenheter som måste ställas i relation till den redan lokala traditionen och normerna. Det är rimligt att anta att fler kommer aktivera sig i det Holmsund som nu ritas fram då ”sovstaden” blir aktiv igen efter bruksåren.
Förort eller självmedvetet samhälle?
Stora frågan blir om Holmsund på sikt kommer byggas ihop och bli en ”förort” till Umeå – eller – om Holmsund kan behålla sin karaktär som ganska egensinnig skärgårdsbo som månar om sitt lokalsamhället och fightas för det när det behövs – men samtidigt gå mer i armkrok med ett Umeå som respekterar ortens egensinnighet? Om framtidens holmsund helt enkelt kommer ta med traditioner, symboler och en identitet in i Umeå – eller – om Holmsundare blir Umeåbor. Ska vi sova här eller leva här? Det är den stora frågan. Där har bara Holmsunds befolkning svaren. Det behöver inte stå mot varandra att vi blir Umeåbor och samtidigt har ett levande lokalsamhället (det smärtar ju nästan att skriva..) men det finns också uppenbara risker att bo så långt från stadskärnan och lokalbefolkningen – inte – bryr sig. Mindre levande samhällen skapar alltid storstadsproblematik, mer aktiva samhällen har sina problem men har också en ”nödbroms” som aktiveras genom föreningar, politik och annat när problematik syns.
Vad ger Holmsund för att få service, investeringar och så vidare?
Framförallt så är och förblir Holmsund ett område med många lönearbetare och i alla undersökningar som gjorts uppbär Holmsund, trots en relativ låg medelinkomst, en starkare skattekraft än Umeå (som har mycket studenter) – relativt sett det vill säga. Holmsundare betalar bra med skatt helt enkelt. Förutom detta så behöver Umeå centralorts arbetare, som under 2000-talet alltid bor utanför centrum, någonstans att bo och leva – arbetskraft och skatteintänkter helt enkelt. Förutom detta är Holmsund och kommer ännu mer vara ”porten” till Umeå och en handelsnod i kedjan av import/export. Vår roll i Umeå Kommun har således gått från producenter till kommunikationscentrum för att smörja kommunens ekonomi. Det säkrar, inte minst, god Infrastruktur.
Senaste kommentarerna