Hur länge skall det få pågå?

När det här skrivs sitter jag i den lounge SJ har på Göteborgs Centralstation. Fin lounge, med bra service och goda smårätter. Till och med kaffet är bra.

Men jag borde inte sitta här. Jag borde sitta i min dyra och sedan länge bokade stol på tåget söderut härifrån. Det tåget är inställt. Det är elfel på sträckan Mölndal – Kungsbacka. Enligt den information SJ pushar ut i sin app och via SMS (föredömligt) har det varit personal på plats sedan 12:30. Mitt tåg skulle gått 13:24. Det gjorde det inte. Det skall ersättas av bussar. När? Ingen vet. Ännu när klockan är 14:45 vet ingen.

Senare i sommar skall inga tåg alls gå mellan Göteborg och Malmö, åtminstone inga som SJ kör. Delvis för att det är brist på lokförare (borde gå att fixa? – ping Johan Pehrson) men också för att det görs massor av spårarbeten. Det är till och med så att tills nyss gick det inte att boka tågbiljetter inför sommaren på några av Sveriges mest trafikerade tågsträckor för att det inte är klart hur underhållsarbetena är planerade. Bland annat var det så inför påsk. I de flesta andra länder där jag har lite koll på tågtrafiken planerar man underhållet flera år i förväg, lägger tidtabeller och planerar trafik därefter. Inte omvänt.

Så sent som i våras fick vi höra att regulariteten på svenska tåg var ner emot 80%. Det vill säga 20% av tågen kom inte dit de skulle i tid. Lite som om var femte bil som rullar av bandet på Volvo (eller Tesla för den delen) inte funkat. Eller att var femte mjölkliter i kyldisken på ICA är sur. Vi accepterar inte det. Skulle aldrig komma på tanken. Men tågen, de går som de vill. Eller inte. Det känns inte som ett högteknologiskt land i den gröna omställningens framkant. Det känns som Venezuela.

Vad har då alla dessa tågproblem gemensamt? Jo, en sak: Trafikverket. Denna märkliga myndighet som lägger nationella transportplaner utan inbördes prioriteringar och som handlar upp trafik utan hänsyn till om den trafiken får några passagerare och som alltså sköter vårt järnvägsnät.

Jag måste erkänna att jag inte förstår hur en myndighet kan få fungera så. Det är liksom över min fattningsförmåga.

Förmiddagen idag har jag delvis ägnat åt att skriva till Trafikverket i ett helt annat ärende. Det handlade om upphandlad trafik som inte alls är planerad så den passar passagerarflödena. Eftersom både utföraren (ett flygbolag), trafikmottagaren (en flygplats) och den lokala ägaren av flygplatsen (en kommun) är helt överens om att planera om trafiken lite för att på så sätt utnyttja skattepengarna bättre kan man tycka att det borde vara enkelt. Nej. Trafikverket säger nej. Bland annat med hänvisning till att det inte är deras uppgift att ”fylla planen”. De hänvisar också till att man måste vara ute i god tid för att kunna göra ändringar. Den ändring vi begärt (jag är styrelseordförande i flygplatsbolaget) skulle börja gälla sommaren 2025. Bolaget framförde önskemålen om anpassning första gången 2011, och mera skarpt och kontinuerligt från 2017. I min värld är det ganska god tid. Ganska.
Det är ett så sällsynt slöseri med våra gemensamma pengar, våra surt inbetalade skatter, att jag inte förstår hur detta får pågå. Därför har jag några konkreta förslag:

– Rusta upp Inlandsbanan rejält, med elektrifiering och banförstärkning. Enligt tidigare beräkningar en kostnad på 8-10 miljarder (en liten summa när man diskuterar infrastruktur). Gör det omedelbart. Då får vi i praktiken dubbelspår längs en mycket stor del av stambanan (= Sverige) och kan skicka det mesta av godset den vägen, öka godsmängderna på stålhjul rejält och på så sätt spara massor av pengar på vägunderhåll.
– Rusta upp tvärbanorna på samma sätt omedelbart, för att skapa den effektiva redundans Inlandsbanan skulle innebära. Även här besparingar i vägunderhåll – massor!
– Låt staten ta över alla regionala flygplatser med statligt upphandlad trafik. Det är helt orimligt att små kommuner med pressad ekonomi skall ta (ekonomiskt) ansvar för infrastruktur som staten beslutar om.
– Inför en servicegaranti för all myndighetsutövning. När jag handlar upp servertjänster och webbhotell och liknande är så kallad ”up-time” (andelen av tiden som allt fungerar, skall ligga på >99% om jag skall vara nöjd) en av parametrarna. För myndigheter, i det här fallet Trafikverket, verkar det inte vara en direkt styrande faktor. Det finns tidsgränser för bygglov, det finns vårdgaranti (funkar så där, men ändå). Givetvis bör även vårt järnvägsnät fungera?
– Ge de ansvariga sparken. Ja, faktiskt. Det måste få konsekvenser att inte leverera på uppdrag. En Generaldirektör, eller för den delen andra chefer i organisationer, skall inte kunna sitta kvar när det fungerar så fullständigt under all kritik.

Det finns två saker som kännetecknar ett välfungerande samhälle med hög levnadsstandard. Ett samhälle som kan utveckla innovationer, som kan upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter., som kan satsa på kultur och som har en välfärd som fungerar. Det ena är god tillgång på vettigt prissatt energi, det andra är en fungerande infrastruktur. Dessa är ryggraden i ett modernt samhälle. Jag får ta mig an energin senare. Nu verkar de ha hittat elfelet. Det verkar som om jag bara blir 4 timmar försenad. Alltid något.