Det blir ingen förundersökning om mutbrott mot moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Åklagaren Gunnar Stetler tyckte inte att det var något svårt beslut. Kring ärendet har jag två kommentarer, dels är det glädjande att se att rikdagsmäns omdömen är bra och att media uppfyller sin roll som granskande myndighet. Men jag anser dock att tredje statsmakten tenderar att förvandla händelser som dessa till häxjakter och vigla upp folket till att få berörda Arkelsten att avgå genom tvång eller genom att vara en belastning. Till dem vill jag påminna om att de dels ska vara sakliga och dels sälja upplagor med hjälp av snaskigheter. Blanda inte ihop dessa för då riskerar ni att bli en aftonbladetblaska med lättuggat för rubrikläsare.

Visst vore det bra om riksdagsmän och -kvinnor kunde föra logg på vilka resor de företar sig samt vem som betalar dessa i framtiden. Detta finns redan i våra grannländer, det hade dessutom kunnat ha en preventiv effekt och minska "gränsfallens" numerär.

Dessutom anser jag att det är onödigt att riskera dessa effekter och att man istället bör tänka sig för, något som berörda S.A förmodligen gör i framtiden. Det gäller inte bara henne utan flertalet andra riksdagsledamöter har fått liknande resor betalda. Frågan är om de ska låta riksdagens pengar eller rättare sagt folkets pengar bekosta deras utbildning eller om det lika gärna kan vara företag som gör detta? Riksdagen ska företräda folket, jag tycker att det borde stå "aktörer", är det så farligt om de dessutom företräder olika företag? Huvudsaken är att de inte favoriserar vissa av dem… Vill vi ha riksdagsledamöter som sitter isolerade eller som beger sig ut i verkligheten? Det är högst sannolikt att beslut som är förankrade i en upplevd situation är bättre än de som grundas i läst papperspromemoria.