Kategori: Älskade Ester

Om och kring skrivandet av romanen ”Älskade Ester”; romanen om Ester Nilsson(1896-1985). Den långsamma kvinnan som blev känd i Lycksele under namnet Ester Duva.

I morgon bär det iväg

Av , , Bli först att kommentera 7
Kent Lundholm

Norsjö. Orkade knappt stå på bena.

Femton dagar sedan besöket i Norsjö. Den plats på jorden där min och Esters turné nådde vägs ände. 40 framträdanden blev och några till. Väl hemma hos Lena i Skellefteå, efter en tur på isiga vägar och snörök Sen låg vi tre dagar. Ester bar sten, jag och Lena böcker. Jag har börjat likna en indian är ute letar spår: framåtböjd med krökt rygg. ”En dag ska vi bli så sne å krokig att vi kunn blog opp fåror däri pärlanne.”

Kanske är pinvärken bakpå ryggen en sorgereaktion, en slags abstinens. jag har inte lyckats få tid hos någon läkare, men genom ny tjänst på 1177. Jag fick besvara en mängd frågor som analyserades av en robot (en sådan där smart plåtburk) som efter en stunds betänketid kom fram till att jag skulle uppsöka läkare på hälsocentral.

Va fan, det var ju det jag skrev på fråga ett. ”Vill du chatta med en sjuksköterska?” JAAA! Och då fick jag efter tjugo minuters väntan konversera med en kunnig och trevlig sköterska. En riktig männisch! Efter att jag snabbt redogjort för min situation. ”Det låter ju inte klokt!” En halvtimme senare hade jag en läkartid på hälsocentralen. Men jag fick nöja mig med en AT-läkare.

Ester i mobilen

En hel del beröm har skickats till mig. Förlaget har på sin webb lagt upp ett prov av Örjans inläsning. (Detta är icke den bearbetade inläsningen.) LÄNK TILL Ord & visors startsida. Längst ner finns en länk till de Örjan Lundbergs inläsning.  Ljudboken köper di på BOKUS ELLER ADLIBRIS. 

Bli först att kommentera

Turné tog slut i Norsjö

Av , , 1 kommentar 10

Den 1 december anno 2022 avslutade jag den årslånga turnén. Jag har besökt ett 40-tal platser från Boden i Norrbotten till södra Västerbotten. En blandning av stolthet, sorg och smärta fyller tankar och kropp.

Kent Lundholm i Norsjö. Slutet på Esterturnén 

Kroppen säger stopp
Min kropp orkar inte längre med kuskandet längs inlandets smala och krokiga vägar, nu även försedda med en hinna av is och snömodd. Min hjärna och mina sinnen klarar inte längre av, sedan mörkret fallit, att tolka alla blinkande ljus, avståndet till reflex käpparna och den mötande trafiken, särskilt inte långtradarna med tiotalet extraljus och trehundra blinkande röda lyktor.

Kent kåserar

Slutet på min turné

Tack Lena och Hanna
Jag har på sistone fått förlita mig på att mina favoritkvinnor, Lena och dottern Hanna, kunnat frakta mig från A till B och sedan samma sträcka tillbaka. Denna kväll rörde det sig endast om åtta mil enkel väg, då jag kunde stanna och vila upp mig i Skellefteå.

1000 mil blev det.  Många timmar i min lilla KIS Rio. När jag dessutom fick allt svårare att ta mig i och ur bilen, inte längre orkade kånka på alla dessa böcker, satte jag punkt för mitt predikande ur Ester Duvas evangelium. Jag har under min turné träffat 4000 – 5000 åhörare/läsare.

Jag hade säkert kunnat åka omkring i obygden ett halvår till. Men de efterföljande dagarna av ångest, smärta och sömnlöshet började till slut att påminna mig om vad som kan ske när man bränner ljuset från båda ändarna. När vi som vanligt unisont sjöng Pärleporten, kom tårarna.

Skrivandet återstår
Jag har ju en del skrivjobb kvar; Ett långfilmsmanus och en text som verkar bli del två av självbiografin ”Spring Kent, spring!” (Jo, jag var först att på svenska att använda citatet från Forest Gump. Mitt förlag tog ingen strid mot filmbolaget för stölden av min boktitel).

Det blev en succé
Det är en ynnest att ha fått vara delaktig i allt vad det innebär att skriva och lansera en så kallad succébok. e.

En trött författare

Om vi haft återförsäljare runt om i landet och smidigare distributionskanaler, för att inte tala om hundratusentals kronor till annonskampanjer – ja, då hade jag väl varit miljonär vid det här laget.

Kultroman
Älskade Ester har istället blivit en kultbok som spridit sig från läsare till läsare. Sedan ljudboken kom, verkar försäljningen av pappersboken fått ny fart.

Vilar en dag till i Skellefteå, sedan bär det av till Umeå.

Ester, må du få din rättmätiga staty. 

Författaren Kent Lundholm

Det viktigaste: Ester har fått upprättelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

LJUDBOKEN laddar du ner från bokus.com och adlibris.com

I sökrutan skriver du: Betala, ladda ner. Pris: 125 kr
Direktlänk till ljudboken Älskade Ester

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kommentar
Etiketter: , , ,

Scenbyte på gång

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag kan flyga!

Näst sista föreställningen. Skellefteå, Sara kulturhus. Glädje och vemod. Norsjö kvar. 40 framträdande det senaste året. 1000 mil i bilen.

Jag har följt Ester i drygt 20 år,  av dessa 3-4 år mer intensivt. Med tiden såg jag sambandet mellan hennes beteende och autismen, ett funktionshinder på gott och ont. INTE EN SJUKDOM! Känd under namnet Ester Duva, bar hon på sitt unika universum och fick energi av sina vanor och ritualer. Nu var turen kommen till Skellefteå. 55 i publiken, Vemod och skratt.

Arrangör var Hjärnkoll. Varje år vecka 45 är det psykeveckan. I stort uppmärksammas psykisk ohälsa och vår oförmåga att prata om sådana åkommor.

Klart att jag, Övre Norrlands sjukaste författare blir inbjuden.

Dags för scenbyte. Turné och romanbyggen byts mot skrivande av manus för film, då Film i Västerbotten tilldelat mig en större summa pengar för att skriva filmmanus  utifrån min roman Älskade Ester.

LJUDBOKEN

Ingen vet hur många exemplar av den två tjugo timmar långa ljudboken. Det är lite knepigt att ladda ner ljudboken, trots det låga priset på 120 kr.

Ljudboken Älskade Ester säljs till styckeköp.
Du köper ljudboken, äger den. Ingår med andra ord inte i deras abonnemangstjänster.
Det är enda chansen för oss att återfå en del av det vi satsat och att hålla räkningen på antal sålda ljudböcker.

Vid köp på Bokus, gör så här:

Gå in på Bokus.

Logga in på ditt konto eller skapa konto. Du behöver också ha en e-postadress. (Din egen eller ”lånad” går lika bra.)

Leta upp ljudboken Älskade Ester. (Skriv Älskade Ester i sökrutan.)

Klicka på ”Ladda ned”-knappen på boksidan, eller i söklistan.

Betalning sker via Klarna. Välj något av de betalningsalternativ som Klarna erbjuder dig. (Läs mer om betalningssätt hos Klarna  eller kontakta deras kundservice om du har frågor.)

Klicka på ”Bekräfta köp.” Du får då en bekräftelse på att köpet har gått igenom direkt på skärmen.

Örjan Holmbergs inläsning av Älskade Ester är som vacker musik.

Rekommenderar en App
Det går att lyssna även i bilen. Man kan även lyssna i datorn, i en vanlig mediaspelare. En särskild app för ljudböcker ger dock en bättre upplevelse. En fördel med en ljudboksapp, är att den minns var du slutade, repeterar de senaste 30 sekunderna – sedan fortsätter äventyret.

 

 

 

Bli först att kommentera

Ljudboken och vården

Av , , 2 kommentarer 7

Örjan Holmbergs inläsning av Älskade Ester är som vacker musik.

Så är den (nästan) klar: Min roman Älskade Ester är nu en ljudbok. Min förläggare Göran Lundin kämpar med koder och ändra på nivåerna, omslag.

Bättre inläsare än Örjan Holmberg har vi inte kunnat finna. Boende i Vormsele, med Lyckselemålet i blodet, har han levandegjort mina karaktärer. Jag är så nöjd och glad. Örjan har verkligen lyckats ge min text och mina karaktärer rättvisa. Ester har fått kött och blod. Han läser träffsäkert och melodiöst.

Örjan är den forne radiomannen (P4 Västerbotten) som efter pensioneringen gav sig ut i timmerskogen. Men största av allt är Musiken. Hans musikalitet märks tydligt i hans gestaltandet av mina karaktärer. I den text han läst in hör jag vacker musik, spröda toner och dunkande trummor, säger författaren Kent Lundholm. Jag är så nöjd och glad. 27 dagar satt han och läste in de 600 sidorna. I november är det tänkt att ljudboken ska släppas.

Jag och Örjan besöker Malins Bokhandel i Lycksele tisdagen den 8 november för att lansera ljudboken.

Stötta vårt kulturprojekt.

Vi har dragit vårt strå till stacken för att ge Ester upprättelse. Likaså har Svenska Kyrkan gjort genom att kulturminnesmärkt Esters grav – för all evinnerlig tid. Vackert. Lycksele kommunpolitiker och ansvarige tjänstemän lär väl i historieböckerna komma att representera ”Stadens snåla period”. Märkligt nog brukar historien hinna ifatt såna händelser.

Jag och min röda rollator.

I övrigt kuskar jag runt i vårdapparaten, när jag inte är ute och berättar om Ester. jag måste leva upp till mitt epitet som Övre Norrlands sjukaste författare. Vi multisjuka hamnar ofta mellan stolarna. Ingen tar det övergripande ansvaret. Jag upplever mig som den tårta som varje behandlande klink tar SIN tårtbit från. Det skulle ju vara till min fördel, om någon modig doktor tog hela tårtan – och därmed behandlade hela KENT. Men icke. De senaste två-tre åren har jag säkert dragit min ”story” ett tjugotal gånger (för att läsa mina journaler är det ingen som orkar). En grundlig redogörelse, ofta för någon av de AT-läkarna som fått straffet att ta sig an mig, tar en halvtimme. Det är vad en läkare på en hälsocentral har bokat av för att ”bota” mig.

Det märks att vårdpersonalen har slitit ont under pandemin, att de blivit sårbara och därför lätt blir kränkta ifall någon tjurskallig patient ifrågasätter den vård som erbjuds. Socialstyrelsen ser ingen ljusning vad gäller personalbristen och en sammanställning från IVO skildrar en uppgivenhet bland vårdgivarna. Mina observationer är inte tagna ur luften. Dessutom har jag ju själv arbetat ett tiotal år som sjuksköterska.

Patient lagen är till för oss patienter. Nåväl, i mina ögon en riktig papperstiger.  I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. ”Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma. Det kan gälla val av vård, behandlingar och andra viktiga delar i din vård.”

”När du har förstått vilka alternativ och möjligheter du har kan du ge ditt samtycke, eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. Du kan också välja att säga nej till den vård du erbjuds. Även om du har gett din tillåtelse till en viss vård kan du ändra dig” Lagtexten fortsätter: ”Du har rätt att bemötas på ett professionellt och värdigt sätt i hälso- och sjukvården. Personalen ska så långt som möjligt utforma och genomföra vården tillsammans med dig.”

Tjusigt skrivet.

Forskning visar: Kontinuitet ger bättre vård – och kan spara miljoner.

Jag är djupt oroad. Jag har Parkinson, en sjukdom som medför försämrat tal. En dag blir jag en tyst, icke klagande patient. Men vilken omvårdnad får jag när jag blivit en staty? Framtiden skrämmer mig.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Ester – nu som ljudbok

Av , , 2 kommentarer 6

Örjan Holmberg, en trött man efter inläsningen av Älskade Ester.

Älskade Ester är inläst.  27-dagar och 137 arbetstimmar tog det Mannen med rösten att på sjungande Lyckselemål läsa in de snudd på 600 sidorna. Ett officiellt stort tack Örjan för ditt engagemang, dina många röster, och skickliga dramatiseringar av texten i stort och smått.

Det är en märklig upplevelse att som författare få höra mina ord läsas upp och tolkas. Va? Har jag skrivit detta? Låter ju riktigt bra, förbaskat bra. Nu är det bara en liten detalj som fattas: Var, hur, när säljer man en digital Esterbok? Jag och Göran Lundin (förläggaren) bestämde oss tidigt för att bekosta inläsningen ur egen ficka, för att behålla makten över orden.

I våras då jag undersökte möjligheterna att få boken inläst på de stora ljudboksförlagen, så var jag nära på att bli blåst. Tur att jag lät författarförbundets jurister ”Kasta ett öga” på detta kontrakt. Draken skulle prompt ha rättigheterna på pappersboken i 3–4 år, ifall de skulle trycka en pocketupplaga OM/EVENTUELLT om 3–4 år, ljudboken skulle påbörjas först om två år.

Nu som ljudbok.

I det finstilta stod skrivet att jag som författare inte hade rätt att exempelvis tycka att Ester borde tala Lyckseledialekt. De kunde, ifall de inte fick tag i någon norrländsk inläsare, låta en stockholmare eller skåning läsa in boken. ”Ester, tjena, kom in å käka! Morsan din har rört ihop en pizza.” Eftersom de dessutom skulle ha rättigheterna på pappersboken, så skulle varken förlaget eller jag (under turnén) ha kunnat sälja ett enda ex av den då nyligen tryckta 10e upplagan. Mellan raderna lät pojkspolingen påskina att det lämpligaste hade varit att bränna dem.

Sålunda bad jag skojarna fara å flyga och skrev över rättigheter till Göran. Ord & Visor står som utgivare av ljudboken. Det är dyrt att producera ljudböcker, sedan är kruxet att finna försäljningsställen. I Inlandet finns inga bokhandlare. Det vi ska sälja består av ett och nollor. Vi känner oss som två trötta gubbar som gått vilse denna djungel av appar, ljudspelare etc. I varje fall i detta skede. Men vi ger oss inte.

Vi har satsat stort för att göra projektet Älskade Ester komplett. Glöm inte att jag dessutom skriver på ett filmmanus.

Lyckselebor – gör som med första upplagan av Älskade Ester – förhandsbeställ ljudboken. Vi behöver hjälp med finansieringen. Nån som har ett tips på sponsorer, kulturbidrag eller nåt annat sätt att lansera ljudboken.

I övrigt har jag denna dag fått fotvård. Härligt.

BESTÄLL EN LJUDBOK: Mejla [email protected]

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Samtal om autism

Av , , 3 kommentarer 5

En bild från Tärnaby juli 2022.

Framträdde igår inför en liten, men hängiven skara som sökt sig till Kulturhuset i Sorsele. Mina senaste framträdanden har alltmer mer blivit till ett allmänt kåserande, ett samtal med mina läsare – även om formen är en monolog. Däremot har jag varit ruskigt förberedd, inte minst kring detta med Ester och autismen. Testar argumenten. Ser då och då personer bland publiken som nickar igenkännande och som sedan viker undan blicken. Det är under Psykeveckan i november i Lycksele och Skellefteå som det blir skarpt läge, då åhörarna förmodligen är pålästa i ämnet.

Igår åkte vi från Skellefteå och inåt lanne. Vi färdades genom en tunnel av gulfärgade lövträd. Lena som rattade KIA:an var smått lyrisk av de förtrollande NYANSERNA, som jag omöjligt kan uppleva. Jag såg gult, enbart gult. Jag nickade tyst och kände mig lite autistisk då min färgvärld, mitt färguniversum beskrev något helt annat. Jag har ju ett defekt färgseende. Ser färger, men inte nyanserna och framförallt när det gröna flyter samman med det röda. Jag har under hela livet varit befriad från att plocka lingon och hallon då dessa röda bär kryper in det gröna och blir osynliga.

Stavgång: som att åka skidor utan skidor och snö.

Åter till Sorsele. Vänliga Sorsele. Har för 20 kilo sedan tillbringat två treveckorsperioder på Sorselegården för att leva sunt och motionera. Vid båda tillfällena tappade jag 15 kilo, då jag gick med mina stavar åtminstone tre timmar var dag. Mådde prima. Fet igen, men jag påpekar att med Parkinson i kroppen torde jag falla ned död, och uppslukas av skogens blåbärsgröna lingonris där det växa röda bär.

Dessutom åkte jag på en stroke efter att ha rasat i vikt. Fem millimeter från döden. En propp i lillhjärnan fem millimeter från hjärnstammen som reglerar andning och hjärtat bl.a Kröp runt på golvet i en timme innan jag fann mobilen. När någon påstår att om döden kan vi inget säga. Möjligt, kanske … Men om Döendet kan jag säga en del.

Har inte haft ork att skriva en enda rad på Mariaromanen de senaste veckorna. All tid har gått åt till att spåra autismen i det jag skrivit och plöja mängder med texter i ämnet. Däremellan har jag pinats av kramperna i ryggen som enligt  sjukgymnasten enbart ska behandlas med vattengymnastik. Det verkar som om ingen i vårdapparaten känner till parkinsonsmärtor som i litteraturen och på nätet beskrivs som en av de mest djävulska bland existerande smärtor.

En som vet uttalar sig i ämnet ryggont.

Inte blir det bättre att sitta i bilen 6-7 timmar. Jag kniper käft, knyter näven i byxfickan och ju hårdare jag knyter näven ju mer livsleda känner jag. Fumligheten tilltar. Tingen ska ner på golvet. Värst är upplevelsen av jag allt snabbare förlorar kontrollen över min kropp – men än värre över mina tankar. Vet inte hur jag ska förklara det … Ibland upplever jag att det finns en Tänkare i min hjärna; en Tänkare som producerar upplevelser utom min kontroll. Skrämmer mig. Parkinson stjäl (mycket riktigt) mitt språk.

Sover ett par timmar per natt. Denna gång på ett litet hotell i Sorsele. Har varit farten sen 03.30.

Den 28 sept ska jag framträda inför 250 Aktiva seniorer i Vasakyrkan i Umeå. 45 minuter. Vad är väl 45 minuter för en pratkvarn som jag blir uppe på en scen. Får bli högläsning. Sedan ”ledig” i oktober.

Snart frukost. Hotellfrukostarna brukar vara välsmakande.

Lyssnar en hel del på en grupp som jag missat. Ghost ett svenskt band.

3 kommentarer

Ett besök i Kärnhuset

Av , , 2 kommentarer 6

Kåserade fritt om Ester och hennes autism.

Besökte i dag Kärnhuset i centrala Umeå; ett Personalkooperativ som driver ett kafé och en secondhandbutik och som bjuder in förläsare av olika slag, författare och musiker, som ska sprida kunskap och underhålla. Jag fick denna inbjudan redan i maj. Så här beskriver de sitt uppdrag:

”Vårt uppdrag är att skapa sysselsättning och meningsfull tillvaro för människor med psykiska funktionshinder av olika slag. Du behöver inte ha någon diagnos för att besöka oss. Arbetslöshet, sjukskrivning mm kan skapa nedstämdhet och ensamhet och då kan det vara bra att umgås med andra och bryta ev. isolering.”

Utifrån den deklarationen borde jag sitta där dag och natt.

Det var också ett av mina ideella uppdrag; min plikt som författare, att ibland ställa upp utan arvode. Brukar göra 2-3 sådana framträdande per år. Jag vet ju att många små, ideella föreningar har det ekonomiskt kärvt.

Ester var som vanligt temat, men i ett annorlunda format. Inte så litterärt som jag annars förhåller mig till bokens text, utan mer i en resonerande form då jag steg för steg presenterar mina ”bevis” angående Esters alldeles egna universum: Den autistiska. Som vanligt lämnade jag den röda tråd som jag arbetat fram under hela helgen och smög mig istället in i den fria  berättarkonsten. Inget framträdande är den andra lik – trots att jag snart passerar mitt 40:e framträdanden under det gångna året. Hade ju lagt upp en vattentät plan i min pärm med A5-ark, tränat på texten ett flertal gånger för att hålla mig innanför 60 minutersgränsen. Tja, fritt pratande blev det 61 minuter, så jag måste ha en berättarklocka i ryggmärgen.

KORT OM AUTISM
Det finns mängder om fördomar om och kring autism. Bland annat så har vacci motståndarna hävdat att det finns ett samband mellan vacciner och autism. Rent nonsens. Klart är att Ester, i det stora hela, hade problem i det sociala samspelet med  folk i flock. Hon hade svårt att förstå och tolka flockens regelverk och folket i flocken förstod i sin tur inte vad Ester sa. Upplagt för missförstånd, konflikter, utanförskap.

Är det verkligen DU? Jag blev yr av glädje.

HJÄRNAN tar på ett tidigt stadium en annan utvecklingsväg – än den mest typiska vägen. Knappt mätbart. Denna lilla, lilla ”sväng” leder till ett annorlunda sätt fungera och tolka omvärlden. Det påverkar sättet att tänka, vara och kommunicera med andra. Det ska poängteras att Autism inte är någon sjukdom. Därför finns heller ingen bot. Man föds autistisk och får leva med funktionshindret livet ut.

Forskning visar att nästan hälften av äldre med autism aldrig haft någon riktig vän; inte heller någon partner; drygt hälften hade inga barn. Onekligen är autism något som kan förknippas med ett livslångt utanförskap.

MÖTE MED MIN VÄN
Efter mitt framträdande kom han in i Kärnhuset och sa ett kort hej. Min gamle vapendragare och polare, min vän S. som jag inte träffat på årtionden. Jag var nära tårarna. Men bet ihop. Vår vänskap måste lappas samman, få tid på sig att komma till ytan. Något gick sönder hos oss båda när våra vägar skiljdes. Det måste få tid att läka. Men endast Vår Herre vet hur mycket jag saknat den mannen, hur jag då och då ropat i djupet av min själ hans namn. Jag hoppas att han vill vandra vid min sida längs försoningens väg. Vi får se. Han var liksom jag sjuklig. Hans ansikte skvallrade om ett lidande. Jag hoppas han lade märke till mitt medlidande.

I övrigt: Vänskapen bär på tillgivenhet, empati, medkänsla och ömsesidig förståelse. Vänner känner till varandras hemligheter. De dömer en inte varandra. De hjälps åt. En vacker tanke, eller hur. Kanske är jag naiv.

2 kommentarer

Vald i förtroende

Av , , Bli först att kommentera 10

Kent och Lars-Erik två gubbar som tror sig minnas.

Sommaren som aldrig vill ta slut. Ringde Lars-Erik. Vi åkte till Gammlia, satt på en parkbänk och retade upp oss på ett gäng aggressiva, bortskämda änder, sen gick ner mot museet för att köpa läsk. Trocadero, iskall. 30 spänn.

Jag är inne i ett skov. Ont ta mig tusan överallt. Orkar gå ett par hundra meter, med stöd av min lätta sommarkäpp. Hopvikbar. Mobilen ringer när jag är på väg ur hissen. Slår som vanligt av de samtal som inkommer i min mobil.

Samtal med L-G, som är gladare än sist. Även han har fått nån djävulsk, ovanlig sjukdom. Typ två i landet. Men han är ju doktor så han ärsin egen behandlande doktor. Hur fasen tänkte han när han ordinerade coloskopi på sig själv. Måste fråga. Utförde han DEN undersökningen på sig själv?

Nåväl roligt att samtala. Sen dyker Ante och Ingela upp. Jag och konstnären Ingela samtalade om konsten ögonblick, om att sådana sällan finns. Det är alltid en förhistoria till berättelsens NU. Så djupa var vi. Ante och L-E samtalade om LP-skivor; ni vet sådan där runda, stora platta som försvann på sextiotalet.

Handla mat och glas. Förbi apoteket Kronan på Ersboda. Tjurig apotekare vägar beställa hem två burkar, en i Holmsund, en i Sävar. Det skulle hon göra dagen innan alla dylika mediciner torde vara slut i hela Europa vid det laget.

Lång intervju i morse. Folkbladet vill veta vad jag anser om Ester statyn. Om det anser jag för mycket. Jag babblade på i en timme. Intervjun publiceras nästa onsdag. Politiker i alla delar av Lycksele. Klart Ni måste fixa nåt slags minnesmärke. Ni behöver inte köpa en Esterstaty som är tre meter hög: I tjänstemannabeslutet hade man tagit Zlatan-statyn som riktmärke. Va fan ,,, Nåväl kära politiker i Lycksele. Glöm inte att det är ni som står för visionerna och att ni är valda – i förtroende – fatta kloka beslut.

Snart val.

 

 

Bli först att kommentera

Kul och ljug i Tärnaby

Av , , Bli först att kommentera 14

Skrönor i vackra Tärnaby

Västerbotten är ett stort län. När jag bokades i Tärnaby, så grunnade jag några dagar innan jag tackade ja. Faktum är att det 35 mil till Tärnaby från Umeå. Jag var dessutom tvungen att åka till Skellefteå för att hämta min följeslagare, kvinnan som rattar bilen, som ser till att jag tar mig upp och ner från scenen etc. Nåväl, det blev totalt 80 mil, nästan 10 timmar i bilen, vilket inte är lyckat med min Parkinson.

Tufft att ljuga i kapp med Mikael Niemi.

Fick vara med och ljuga under årets Fjällbrygd ute Udden i Tärnaby. Jag, Göran Lundin och Mikael Niemi fick fritt ljuga i 10 x2 minuter. Inte lätt. Men jag redde mig gott med historier från Baklandet: När farsan råkade starta dyngspridaren precis framför boningshuset och om Konungen då han sprang in i ett brinnande hus och räddade telefonkatalogen.

Jag har en del av mitt hjärta i Tärnaby, då jag 1985 arbetade på ortens ålderdomshem som dess föreståndare. Deltidsarbete. En dag i veckan. Resten av tiden under fyra månader skulle jag tokträna i slalombackarna. Det blev över tusen åk. Men vad hjälpte det? Jag blev sämre.

Det var fullsatt nere på Udden. Upp mot hundra personer som betalade 200 kronor för en inträdesbiljett. Uppe i fjällvärlden har man förstått att kultur kostar – där var det inget prutande om redan halverade arvoden.

Övernattning. Denna gång hos min snälle förläggare Göran Lundin som byggt ett småhusimperium, och som kronan på verket ett timrat hus enligt rysk modell.

Förläggaren Göran Lundin

Det blev en hel del snack om framtiden och om eventuella nya romaner från min sida. Göran som trappar ner sin roll som förläggare och ska vi 72 års ålder bli pensionär. Förlaget övergår till en nätbokhandel. Endast två författare kommer att även i framtiden kunna få sina ev. verk utgivna. Det är en ära att vara en av dessa. Jag har därför skrivit över rättigheterna till Göran – och har därför bryskt tackat nej till en av Drakarna. Nu passar det …

Torsdagen den 21 juli var det dags att berätta om Ester. Stor lokal var bokad i Sporthotellet. Fullsatt. Återigen kring hundra åhörare. Ett tiotal hade träffat Ester och dessutom – Rune Ångströms dotter var på plats.

Fulla hus i Tärnaby.

I romanen finns ju Rune med, vänsterytter i Lycksele IF under femtiotalet, som enligt Ester var så vackert välkamme.

Jag frågade dottern om detta stämde. Japp, exakt, han var mycket noga med sitt hår, svarade han. Hon hade skrattat gott när hon läst detta i min roman ”Älskade Ester”.

Väl åter till kusten, låg vi mest i dagarna två. Värk. I dag åker jag till Umeå. En kort sträcka på endast 13 mil.

 

Ljuger med käppen i handen.

Bli först att kommentera

Offentligt tack från kommunen

Av , , Bli först att kommentera 10

Lycksele kommun tackar Lundholm.

Det värmde. Jag har fått ett offentligt tack från Lycksele kommun. Det var under Esterdagen på Gammplatsen, som Roland Sjögren ordförande i kommunstyrelsen, å Lycksele kommuns vägnar tackade mig för att ha satt Lycksele på den litterära kartan.

Detta med romaner som Konungarnas konung, Vedtjuven, All världens lycka och nu senast med succén Älskade Ester. Roland Sjögren överlämnade blommor och en målning av Lycksele konstnären Sven-Erik Nordström.

Tack å bock! Uppskattas! Vill gärna vara Lyckseles skriftställare.

 

Bilder från Esterdagen, den andra i ordningen. Sol och vassa, forsande skyfall. Men vi genomförde att ära Ester.

 

Bli först att kommentera