Långärmibyxen

Idag åker de på. Långkalsongerna. Löven ramlar som halvfulla fotgängare på blöt is, temperaturen orkar sig knappt över nollan och snart är den här. Snön.

Fan också. Varje år lever jag i nåt slags förnekelse att det inte ska bli så jävla kallt. Men lik förbannat fryser vattenpölarna till is och framrutan på bilen är genomskinlig som en vaxduk. Varenda år.

Jag har svårt att se charmen med det här. Även om jag försöker. Och antingen så lyckas jag ändra inställning, eller så flyttar jag – eller så är jag en gnällgubbe på hösten så länge jag lever.