Entreprenör eller gangster

Jag har många gånger tänkt på de här orden som en jäkligt driftig egenföretagare i Umeå sa till mig för flera år sen. Och faktiskt ligger det väldigt mycket i det han säger. Många driver egna företag av en frihetslängtan och en dröm om att få styra sitt eget liv. Att de sen får jobba dygnets alla vakna timmar ofta också veckans alla dagar spelar liksom ingen roll. De jobbar åt sig själva, gör det de själva har bestämt och ”ingen ska komma och säga åt mig vad jag ska göra.”

Att låsa in en sån människa i en anställning går liksom inte. Då blir han eller hon tokig. Eller kanske kriminell. Eller ordentligt vingklippt.

En del människor har ändå nån slags bild av företagare som nån slags gangster som roffar åt sig och lever på avdrag.

Men det är tur att de finns. Annars skulle väldigt väldigt många få söka väldigt väldigt länge efter ett jobb. För utan, ibland galna, definitivt alltid modiga och driftiga, och ofta stort tänkande, entreprenörer skulle det inte finnas några företag. Och utan företag, inga anställningar. Inte i offentlig sektor heller då den finansieras med skattemedel som de privata företagen är grunden till.

Så nästa gång du träffar en företagare ge honom eller henne ett uppskattande tack. Sen är det helt okej att tänka tanken:

”Tack gode gud att du inte blev kriminell!”