Kraftfull kille

Vi har en son som reagerar väldigt ordentligt känslomässigt när han blir förbannad och/eller ledsen. Ofta går han undan men innan dess har det oftast märkts ordentligt hur förorättad han känner sig. Han blir väldigt upprörd, ledsen och arg, helt enkelt.

Det hände i morse och slutade med att han gick på sitt rum och smällde igen dörren.
Jag sa till Sofia idag att han är väldigt känslomässig och vi var överens om att det är bra att vi tänker på det så att vi vet hur vi ska ta hand om det. Efter en liten stund så gick hon också dit och sen var de vänner igen.
 
Jag kom på sen att han är väldigt lik mig. Jag är väldigt känslomässig. Jag kan bli väldigt ledsen, ordentligt arg men också väldigt glad. Det här har tidigare känts som en svaghet. Men fantastiska coachen Anna Åberg sa en gång något mycket värdefullt till mig som jag verkligen tagit med mig genom livet.
 
”Jag ser en kraftfull man”, sade hon när hon skulle beskriva vad hon såg när hon såg på mig. (Hon sa faktiskt intelligent också och jag kommer att vara tacksam till döddagar för det)
 
Och jag tänker att det här känslomässiga är en otrolig styrka om man själv lär sig att ta hand om det. För då blir det en kraftfullhet att använda i livet.
 
Vi har en kraftfull son. Och vi ska göra vad vi kan för att han ska lära sig att ta hand om den kraften på bästa sätt. 

2 kommentarer

  1. Maria Klein

    Härligt! Att kunna visa sina känslor är en styrka. Det är också en styrka att som förälder låta barn visa sina känslor och bekräfta dem. Att få uttrycka alla känslor är en otrolig förmån. Sedan är det naturligtvis en träningssak HUR vi väljer att uttrycka våra känslor.

    Att som förälder våga se alla känslor utan att gå igång är en utmaning. Om vi bedömer oss själva som föräldrar utifrån hur glada våra barn är finns en risk att vi försöker tysta ner vissa känslor. Jag uppskattar när följande insikt sjönk in hos mig: Lyckliga barn är inte barn som alltid är glada utan lyckliga barn är barn som får känna och uttrycka alla känslor.

    Att älska barn ovillkorligt är lättare att säga och skriva än att leva efter. Men att reflektera över vårt eget sätt är en bra bit på vägen. Det brukar jag tänka på när jag möter barnen på ett sätt som jag inte är stolt över.

  2. Lars-Göran Halvdansson

    Svar till Maria Klein (2011-12-18 13:38)
    Härligt!
    Jag tänkte när jag skrev inlägget att nu får jag Famlijecoachen på mig 😉

    Men skämt å sido. Jag är jätteglad att du bekräftar att vi är på rätt väg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.