Käftsmällar till höger och vänster
När debattämnen blir tillräckligt heta spelar det till slut inte längre någon roll vems käft man råkar smälla till. Bara det tar tillräckligt ont och ger tillräckligt stort genomslag i media så är det bra.
Den gode statsministern fick inte helt oväntat en rejäl knäpp på sin välrakade flint när han häromnyssens gick ut och sa att vi borde jobba tills vi är 75.
Att det skulle bli ett ramaskri skulle knappast ens ha gett pengarna tillbaka på oddset. Inte många vill jobba till 75. Och ytterst få av de som jobbar inom den tunga industrin orkar ens ett helt arbetsliv med nuvarande pensionsålder.
Reinfeldts uttalande om att byta jobb för att kunna vara kvar i arbetslivet är naturligtvis ett slag i nyllet på alla de som blivit arbetslösa efter 50 och provat att få ett nytt jobb. Trots kanske mycket hög kompetens är det få som vill ha dem.
Naturligtvis kom här en chans att plocka korgen full med politiska poäng för alla som vill. Reaktionerna har som sagt heller inte uteblivit. Men när Aftonbladets kolumnist Lena Mellin så till den milda grad omyndigförklarar alla som passerat 60 genom uttalandet:
De äldre är visserligen allt piggare allt längre upp i åldrarna. Men forskningen visar att förmågan att ta till sig nya saker börja svikta vid 60.
då är väl ändå måttet rågat.
Tyvärr, du har passerat 60. Då är det för sent att lära nytt.
När debattens vågor blir tillräckligt höga är det inte längre fakta som spelas på utan känslor. Och då tappar vi verklighetsförankringen.
Fakta som sannolikt ingen säger emot i det här fallet är att vi kan inte fortsätta med nuvarande pensionssystem. Hur vi ska lösa frågan med en befolkning som lever allt längre och självklart behöver någon form av försörjning lär fortsätta att diskuteras. Säkert högljutt. Men ska vi komma framåt så krävs det helt säkert att vi gör allt vi kan för att hjälpa människor att använda sina förmågor. Inte att förminska dem.
Senaste kommentarerna