Omvänd igen

Snart finns det inget kvar av mig. Inte för att jag har gått in på fläsk och isterdiet och håller på att försvinna rent fysiskt utan för att jag får överge den ena efter den andra av mina gamla föresatser.

Det är sju grader varmt, vägarna håller på att tina fram och det droppar rejält från taken.

Och jag vet att det bara är den första mars och det ÄR faktiskt mycket vinter kvar men jag har faktiskt också… *host*… vårkänslor.

Det är ju liksom bara så härligt ute så jag skiter i vad det står i almanackan.