Det nystartade bolaget Ecopart har köpt Inwidos lokaler i Bjurträsk och innan sommaren räknar man med att ha anställt cirka 20 personer i företaget som ska satsa på att bygga ekologiska hus. Efterfrågan är stor, och inom 3-5 år räknar det hustillverkande företaget med att ha anställt cirka 70 personer – lika många som drabbades när Inwido lade ner sin produktion för ett år sedan.

För ungefär ett år sedan drabbades Norsjö kommun hårt när Inwido meddelade att produktionen i Bjurträsk skulle läggas ner. Det var en sorgens dag. För företaget. För de anställda. För Norsjö kommun. Och för Västerbotten.

Torsdag förmiddag, ganska precis ett år efter att katastrofen med Inwidos nedläggning var ett faktum, fick vi ta del av en av de allra roligaste företagsnyheterna under 2016. Jobben är tillbaka – och de kan komma att bli fler!

Norsjö kommun visade handlingskraft tidigt och inledde snabbt en dialog med entreprenörer, företagarorganisationer, oss på Länsstyrelsen och andra som på olika sätt kunde bidra till en nystart. Länsstyrelsen kunde bidra med råd och stöd samt ett stöd till nyinvesteringen.

Det vi ser resultatet av är ett mycket väl fungerande samarbete mellan drivande entreprenörer som har kunskap och kompetens och kunnande i en framtidsbransch (ekologiska hus), en kommunledning som visade handlingskraft när det behövdes som mest, och omgivande myndigheter som kunde erbjuda ekonomiskt stöd, råd och vägledning.

Jobben är på väg tillbaka till Bjurträsk och Norsjö, den här gången tack var två entreprenörer med rötter i norra Sverige (Glommersträsk och Lillpite), som insåg fördelarna med att lägga produktionen i Inwidos gamla lokaler i en ort där kompetent arbetskraft finns runt hörnet.

Kanske har den snabba nystarten i Norsjö också blivit möjlig på grund av de korta avstånden mellan människorna i en liten kommun, något som gynnar företagare som vågar satsa lokalt för att sedan vända sig mot en nationell och global marknad.

Stort grattis till alla som på olika sätt medverkat till detta!

”Det här är ju nästan onödigt vackert, när det är så få som ser det”, var det någon som sade lite skämtsamt en gång.  Och nog är den svenska fjällvärlden med sitt storslagna landskap ibland helt ofattbart fascinerande och ren ögonfröjd.

 De svenska fjällen är ju också ett självklart resmål för turister året runt numer. Man ägnar sig åt att vandra längs något ledsystem, ta ett kvällsdopp under midnattsolen, fiska i en fjällsjö eller njuta någon härlig vintervecka i snön. 

 Det finns många som har intresse i fjällen. De som bor och verkar där förstås, men också andra. Både de som vill besöka och njuta av det storslagna landskapet och andra som vill kunna använda de olika naturtillgångar som finns.

 En av tjusningarna för turister är ju storslagenheten. Tystnaden och vidderna. För de fast boende är den glesa och åldrande befolkningen problematisk. Lokala ekonomier och social service minskar. Det inverkar både på de fastboende och på gästande turister.

Tiotusenkronorsfrågan är därför hur fjällvärlden ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ett sätt som gynnar både de som bor och verkar i fjällen idag, och dess besökare samtidigt som det inte äventyrar kommande generationers möjligheter.

 Ni som läser den här bloggen vet förstås att Länsstyrelsen kan bevilja olika former av företagsstöd. Det kan handla om stöd till investeringar, innovation, jordbruksstöd eller annat. Du kan läsa mer om det i den här länken. 

 Ett av de stöd som lämnats den här veckan är till Kålårado Invest AB till investeringskostnader för en restaurangbyggnad med matsal, café, uteservering mm i Kittelfjäll. Investeringen är redan påbörjad och anläggningen är tänkt att kunna öppnas till jul i år.

 Självklart är denna investering viktiga för bygden. Den vittnar dessutom om en framtidstro, särskilt viktigt för alla bofasta men också för de turister som besöker vårt län. Därför är det extra roligt att kunna medverka till att den blir av.

Det korta svaret är nej tack. Det längre, mer utförliga och med Länsstyrelsens motiveringar hittar du här i denna länk.

 Och vad handlar det hela om?

Indelningskommittén har alltså föreslagit att det ska bli 6 regioner i Sverige istället för dagens 21 län.

För vår landsdel gäller att fyra län här i norr – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland (över halva Sverige) föreslås bli en enda region. Och ett enda län. Med andra ord: ett enda landsting respektive en enda länsstyrelse för halva Sverige.

Förslaget har nu varit ute på remiss, dvs. man ger möjlighet till olika organisationer och myndigheter att ha synpunkter. Ganska naturligt är att – beroende på vad och vilken organisation man representerar – det finns olika uppfattningar som nu redovisas.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har nu lämnat vårt svar till regeringen, där vi resonerar utifrån vår roll som regionalt verksam statlig myndighet. Nu väntar diskussioner och olika politiska överväganden, därefter är tidsplanen att det ska utmynna i ett förslag från regeringen som riksdagen behandlar i juni nästa år. Om kommitténs förslag också blir regeringens förslag och riksdagen beslutar så, innebär det att de fyra landstingen i norr ska slås ihop från januari 2019 men också att Länsstyrelsen i Västerbotten redan från 1 januari 2018 ska slås ihop med de övriga tre länsstyrelserna i norr.

 Länsstyrelsen är som sagt en självständig statlig myndighet underställd regeringen. Det skiljer oss från exempelvis kommuner, regionförbund och landsting som har en direkt politisk styrning.

Det man ibland glömmer bort i diskussionerna, är att Länsstyrelsen (och alla andra myndigheter i Sverige) också styrs av politiker – dock inte på lokal eller regional nivå, utan på nationell.

Vårt uppdrag framgår av länsstyrelsens instruktion, fastställd av regeringen. Vi får dessutom årligen ett regleringsbrev där regeringen beskriver vad man vill att vi ska göra det kommande året, och som vi har skyldighet att följa; i korthet verka för att nationellt beslutad politik får genomslag i länet med hänsyn taget till regionala förutsättningar och förhållanden.

 Som statlig myndighet går vi förstås inte i polemik med vår egen uppdragsgivare. Om regeringen beslutar att vi ska utföra något eller t o m att vi ska bilda nya större län, så kommer vi naturligtvis att vara lojala statstjänstemän som följer instruktioner och levererar det som förväntas av oss.

 Men i just den här frågan om regioner, har vi blivit anmodade av regeringen att yttra oss, att tala om vad vi tycker och tänker om förslaget till nya regioner i Sverige. Då gör vi givetvis det. Och är tydliga med vår uppfattning.