Magdalena Andersson, landshövding

Om flygskatt, avstånd och glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter på förslaget om att införa en särskild flygskatt. I korthet är beskedet att vi avstyrkte det. Skälen är flera:

– Marginellt små effekter för klimatet – bättre att satsa på övergång till fossilfritt bränsle
– Norra Sverige saknar verkliga alternativ till flyg och den slår därmed hårdast här
– Effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga Europa

Tanken med skatten är att på så sätt minska flygets klimatpåverkan. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en sådan skatt på flygresor kan utformas. Och utredarna menar att flygskatten skulle bidra till att minska flygets klimatpåverkan. 

Från länsstyrelsen skriver vi i yttrandet att skatten ger marginellt små effekter för klimatet och förordar istället en satsning på bioflygbränsle. Vi menar att det är bättre att minska flygets klimatpåverkan genom en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Nya flygplansmotorer kan idag drivas med upp till 50 procent biobränsle, och redan nu tankar en del flygbolag biobränsle. Men det är dyrt och därför byts endast några procent av bränslet ut. Det behövs reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad och därmed lägre pris för bioflygbränsle.

Att framtidens fossilfria biobränsle dessutom kan tillverkas ur svensk skogsråvara från de norrländska skogarna är bara positivt. Det finns en stor potential för Sverige och en ny exportprodukt kan bli möjlig.

Slår hårt på norra Sverige

Dessutom menar vi att den riskerar att bli ett hårt slag mot det ytstora och glest befolkade norra Sverige. Här i norr saknas alternativ till flyget och att då införa en skatt som slår extra hårt mot svensk glesbygd och dess företag är fel väg att gå, inte minst om man ska leva upp till devisen ”Hela Sverige ska leva”. Det är snarare ett effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga världen.
Västerbotten saknar – inte minst i avsaknad av snabbgående järnväg – alternativa transportmedel för både näringsliv och privatpersoner. Så ett fungerande konkurrenskraftigt flyg är avgörande för både överlevnad och tillväxt.

Om förslaget trots allt skulle genomföras anser Länsstyrelsen att det ska kunna göras undantag för norra Sverige alternativt införas en kompensation genom ökat statligt stöd till regionala flygplatser.

Regionpolischefen berättade om Carl

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hade jag ett möte med Regionpolischef Klas Johansson och medarbetare. En viktig träff, inte minst med tanke på att vi behöver samverka med varandra i olika sammanhang, vi har t ex gemensamt ansvar för en del frågor, bl. a kring krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar. Vi pratade förstås om det, men också om annan. Till exempel om CARL.
Och det jag fick veta om CARL vill jag gärna förmedla vidare.

CARL är i detta sammanhang inte en man utan ett nytt hjälpmedel som region Nord inskaffat, ett system som hjälper till att snabbt hitta personer.

Hur går det till?
En nödställd larmar 112 som kopplar till regionledningscentralen.

Regionledningscentralen loggar in i CARL och skickar ett SMS med en länk till den nödställdes telefon
Nödställd klickar på länken
Regionledningscentralen får positionen på sin karta och kan skicka hjälp

Några villkor och många fördelar
Vad krävs? För det första att personen själv vill bli hittad och kan hantera sin telefon och för det andra att den telefon man har är en smartphone med GPS och – förstås – har mobiltäckning där man befinner sig.
Fördelar då? Jo, de är många. Tänk bara:
 man får fram position i realtid med 15 m noggrannhet, det kräver ingen app eller installation, det räcker med att den som behöver bli hittad klickar på länken. Dessutom kan CARL också användas till annat – ex vis viltolyckor mm.
Jag fick ett par exempel som visar hur CARL redan har hjälpt till:

Äldre dam i skogen överraskas av mörkret
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med hjälp av CARL och får instruktioner av radiooperatör hur hon ska gå för att komma till sin bil.
Ärendet avslutat innan patrull kommer fram.

Familj vilse på fjället
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med CARL
Positionen ges till fjällräddare som enkelt hittar familjen.

Så skönt att damen blev hittad innan hon gick bort sig ännu mer och kanske ramlade och skadade sig. Eller tänk på familjen på fjället. Det kunde blivit en riktig rysare om de inte hittats i så god tid. Och vilken lärdom kan man få av detta då? En är förstås vetskapen om att Polismyndighet Nord ligger i riktigt god teknisk framkant. En annan som riktas till alla oss andra är självklart:

Glöm inte att ta med telefonen när du ska ut i skog och mark.  

10 m brett och 100 mil långt – varje dag!

Av , , Bli först att kommentera 9

SCA ObbolaIgår besökte jag ett av länets större företag, SCA Forests Products fabrik i Obbola, strax utanför Umeå. Där arbetar ca 300 personer. Man jobbar i 6 skift. Året runt, 24 timmar om dygnet med undantag för en veckas stängt för underhåll. En del av den svenska basindustri som vuxit fram från den enorma tillgång som skogen i norra Sverige är.  

I Obbola finns en lång tradition av industriell produktion. Obbola ångsåg byggdes  redan 1889 – ett år efter Umeås stora brand. År 1971 fattades beslut om att bygga pappersbruk och 1975 invigdes den nya pappersmaskinen som med en bredd på 10,16 meter är en av de största i Europa.

Själva koncernen SCA Forests Products är stor. Man har totalt 4 200 anställda och omsätter 17 miljarder kronor. Idag är inriktningen att producera skogsindustriprodukter, personliga hygienprodukter och mjukpapper.

På fabriken i Obbola tillverkas papper som används till förpackningar. Man använder massaved, flis och returpapper som råvara och omvandlar den till sulfatmassa och returfibermassa. Produktionstakten är svindlande. Idag produceras 450 000 ton/år. Visste ni att fabriken i Obbola varje dygn producerar en kraftliner (kan jämföras med en enorm rulle av förpackningspapper) som är 10 meter bred (som väg E4) och hundra mil långt? På ett enda dygn!

Färsk fiber höjer kvaliteten

Vi som skickar iväg våra tidningar till återvinning förser förstås fabriken material till nytt returpapper. Men det räcker inte med bara gamla tidningar i en oändlig cirkelgång, returpapper kan återvinnas 10-12 gånger, sedan blir kvaliteten för dålig och ny fiber behöver tillföras. SCA i Obbola satsar därför på att utnyttja och tillföra den färska fibern, vilket innebär att kvaliteten på slutprodukten blir bättre. I ett skogslän som Västerbotten är förstås tillgång till färsk fiber god eftersom tillgången till skog är så stor, inte minst i ett europeiskt perspektiv.

För egen del gladdes jag åt att företaget så tydligt och målmedvetet vidareutvecklat sin miljöprofil och också investerat stora summor i sina anläggningar för att utnyttja den förnyelsebara råvaran skog på ett mer effektivt och miljövänlig sätt.  Man har ett engagemang som omfattar stora delar av värdekedjan för skogen. Det är viktigt – inte minst för att SCA är en av Europas största skogsägare. Koncernen har ett engagemang som utöver ägande av skog innehåller sågverk, pappersbruk, pelletsfabriker och kraftlinerbruk – men också enheter för forskning och utveckling av nya produkter, inte minst viktigt när vi försöker nå ett fossilfritt samhälle! Skogsråvara kan användas till så mycket!

Brysseljobb till Västerbotten

SCA i Obbola har genom åren utvecklat och ställt om sin verksamhet. Förutsättningarna förändras – men i Obbola har man sedan slutet av 1800-talet anpassat produktionen till kundernas nya behov runt om i Europa. Och känslan för Obbola och Västerbotten är stark. Nyligen plockade man hem till Obbola den enhet som fanns i Bryssel och som arbetar med kundkontakter och försäljning. Det innebär 13 nya viktiga arbetstillfällen i Obbola, väldigt roligt!

På bilden: Jerry Larsson, fabrikschef, jag själv och Kennet Johansson, chef regional tillväxt, Länsstyrelsen

Kungen och levande laxälvar i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 1

 

HMK_Bucht_MADen här veckan har levande laxälvar diskuterats här i Västerbotten. Länsstyrelsen har medverkat i en konferens som handlade om lax på olika sätt: levande laxälvar, klok förvaltning av fisk i vattendragen och inte minst de stora möjligheterna till rekreation och utveckling av fisketurismen kring våra laxvatten.

Det var många intressanta talare. Kungen var här och höll ett initierad och kunnigt öppningsanförande – det märktes tydligt att fiske, fiskevård och möjlighet till utveckling av fiske är något som ligger honom varmt om hjärtat. Landsbygdsministern deltog och beskrev regeringens visioner om hållbar laxförvaltning och laxturism.

Turism var en röd tråd genom hela programmet. Och eftersom Norrbotten och Västerbotten har 95 % av Sverige laxälvar, där Västerbotten har flest vattendrag med naturligt reproducerande laxbestånd, har vi förstås alla möjligheter att göra något klokt och bra av det!

Först och främst handlar det om att fortsätta restaureringsarbetet med att göra älvar och vattendrag tillgängliga för fisken att vandra i. Det är ett arbete som görs och som behöver fortsätta göras.

Det var därför roligt för mig att kunna berätta för deltagarna att Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Nordmalings kommun och Gällivare kommun har beviljats pengar ur EU:s LIFE-fond för att under fem år arbeta med att biologiskt återställa älvar i Norr- och Västerbotten.

I Västerbotten kommer vi under fem år arbeta med att biologiskt återställa hela Lögdeälven från tidigare påverkan från flottningen. Inom samma projekt kommer också hela eller delar av fem älvar i Norrbotten också restaureras.

Totalt är det drygt 200 km älvssträcka som ska återställas, ungefär hälften i Lögdeälven. Det gör att detta är ett av de största naturvårdsprojekten och det största LIFE-projektet i Sverige någonsin.

Detta är förstås en stor vinst för länet, inte minst för att ett flertal arbetstillfällen skapas men de allra största vinnarna är förstås laxen, flodpärlmusslan och uttern i Lögdeälven.

Ja, laxen och öringen i länets älvar är en fantastisk naturresurs. Därför är det särskilt roligt att se att olika åtgärder – sådant som ändrade regler för fisket i havet samt fiskevårdsåtgärder och återställning i älvarna – nu också börjar ge önskat resultat med glädjande ökande siffror för fisken i flertalet älvar.

Detta skall förvaltas långsiktigt och på bästa sätt. Därför arbetas det nu med att ta fram förvaltningsplaner för länets laxälvar. Länsstyrelsen har arbetat med att ta fram en förvaltningsmodell för Sveriges laxälvar där Lögdeälven och Sävarån har fått fungera som pilotälvar.

Det är nu också viktigt att finna förslag på hur olika intressen kan mötas. Det handlar om både förvaltningen och rekreation och fisketillfällen för olika fiskeintressen. För en god förvaltning ger också god tillgång till lax och öring. Och en god tillgång till lax och öring lockar många intresserade till länet. Som i sin tur fiskar (förstås) men också bor, äter, handlar och reser runt här.

Turismen är Sveriges snabbast växande tillväxtbransch.

Om vi tillsammans kan förvalta laxen och öringen i vårt län, har vi stora möjligheter att hälsa många fler välkomna hit. Till glädje för alla.