Magdalena Andersson, landshövding

Ska hela Västerbotten bli ett reservat?

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, häromdagen fick jag frågan. ”Det verkar som om det blir nya reservat precis hela tiden, hur tänker ni på Länsstyrelsen egentligen? Ska vi helt sluta att använda skogen till virke och annat?” frågade personen.

Svaret är ”Så är det förstås inte, det är klart vi ska nyttja den fantastiska, miljövänliga och förnybara resurs som skogen är”, men visst är frågan befogad. Inte minst med tanke på alla de nya naturreservat som bildats här i Västerbotten i år.  Några rader till förklaring kan vara på sin plats:

Vem bestämmer?

Länsstyrelsen hittar förstås inte på detta med fler naturreservat på egen hand, vi får våra uppdrag av regeringen. Och en av regeringens prioriterade frågor handlar om att bevara värdefull natur. Man har därför avsatt rejält mycket extra medel för att kunna bilda nya reservat, se gärna denna länk från regeringen.  

Den allra största delen av dessa pengar används till ersättning till de markägare som omfattas av reservaten men Länsstyrelsen har dessutom fått extra medel från regeringen för att också öka takten i reservatsbildandet. Det är huvudanledningen till att det just nu bildas så många reservat.

I vårt uppdrag ingår att vi ska prioritera att skydda en del av de sista relativt orörda naturskogarna men också värdefulla marina områden. Syftet är att bidra till att bevara biologisk mångfald samtidigt som vi skapar möjligheter för friluftsliv för länets medborgare och områden som är intressanta för den växande besöksnäringen.

I de allra flesta naturreservat är det till exempel tillåtet att köra snöskoter, jaga, fiska, plocka bär eller bedriva kommersiell turistisk verksamhet. I dagsläget är endast några få procent av den produktiva skogsmarken i Västerbotten nedanför fjällen formellt skyddade så skogsbruk är och kommer även i framtiden vara den dominerande markanvändningen här.

Låt inte det goda bli det bästas fiende

Skogen är en av våra allra bästa tillgångar. Självklart ska den skyddas och vi ska leva upp till de regelverk som finns när det gäller att vårda och värna det unika.

Samtidigt är skogen en av de bästa förnybara resurserna vi har. Den kan användas till så oerhört mycket – allt från att bygga hus till tillverkning av tyg, till att göra biobränsle och till mycket, mycket mer. Och ju mer vi förädlar den råvara vi har i Västerbotten, desto mer nytta har vi av den.

För min egen del är jag övertygad om att det går att både skydda och bruka skogen. Det står inte alls i motsatsförhållande till varandra.

Jag är dessutom ordförande i  Skogsriket Västerbotten och i föreningen Trästad Sverige, två organisationer som är viktiga för alla som är intresserade av skog och dess olika möjligheter. Angeläget för alla oss som är måna om att hela Västerbotten ska kunna leva.

Vill Länsstyrelsen sänka hastigheterna på vägarna i länet?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har fått frågan efter att någon troligen missuppfattat en tidningsartikel (eller inte läst tillräckligt noga). Men svaret på den berättigade frågan är ”Nej, det vill vi inte.”

Länsstyrelsen har under året framfört sin uppfattning till Trafikverket att vi avstyrker deras förslag att sänka hastigheten på exempelvis E4 och E12 till 80 km/tim. I ett län med så stora avstånd och så gles befolkning är det inte den rätta lösningen. Vi menar att det är bättre att åtgärda vägarna än att sänka hastigheterna, något jag också har diskuterat i lokalradion med Trafikverkets regionchef.

Min förhoppning är att Länsstyrelsens och andras argument för att bibehålla nuvarande hastigheter också blir resultatet när Trafikverket så småningom fattar sitt beslut. För det är inte Länsstyrelsen utan Trafikverket som i sista hand beslutar om detta.

Regelverket
Vad är det då för regler som gäller? Och varför kan man få för sig att det är Länsstyrelsen som beslutar om hastigheterna?

Ja, själva grundregeln för hastigheter är att utanför tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 km/tim. Det kallas bashastighet. Därutöver kan och får Trafikverket meddela föreskrifter om att den högsta hastigheten på en väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 km/timmen. Allt detta finns i Trafikförordningen, 3 kap 17§.

Utöver det, kan särskilda regler, så kallade lokala trafikföreskrifter, beslutas av Länsstyrelsen. Det kan handlar om hastighet, förbud mot fordonstrafik, förbud att stanna eller parkera mm. Vanligaste lokala trafikföreskriften gäller hastighet.

Det som varit aktuellt den senaste veckan är att Länsstyrelsen gått Trafikverket till mötes när det gäller deras önskan om ändringar av hastigheten på vissa lokala sträckor. Det handlar om trafikföreskrifter som innebär att hastigheten sänks i anslutning till ett antal korsningar och broar i länet och att den på ett par vägavsnitt höjs från 70 till 80 km/tim.

Varför?
Rent generellt menar vi fortfarande att sänkta hastigheter är fel väg att gå i ett län som har så stora avstånd och vägar med relativt sett lite trafik. Det har vi ju också påpekat tidigare till Trafikverket. Men – i dessa fall handlar det om sänkta hastigheter på korta sträckor i anslutning till ett antal korsningar och broar. Så med hänsyn till trafiksäkerheten var det inte ett svårt beslut att ta. Trots allt är det skillnad på korsningar och broar jämfört med exempelvis sträckan E4 Umeå-Skellefteå.

Så är läget. Grunduppfattningen kvarstår. Västerbotten är ett stort län med stora avstånd och gles trafik, det är inte jämförbart med tättbefolkade län som ex. vis Skåne eller Stockholm. Därför är det viktigt att arbeta för att man åtgärdar och breddar vägarna istället för att rent generellt sänka hastigheterna.