Magdalena Andersson, landshövding

HMK i Vilhelmina

Av , , 1 kommentar 0

VilhelminaLokI lördags hade länet besök av Hans Majestät Konungen, HMK. Han besökte Vilhelmina med anledning av att det är 100 år sedan Inlandsbanan invigdes i Vilhelmina. Extra roligt att detta jubileum tidsmässigt sammanföll med firandet av Wilhelmina Winter Weekend, det borgade för att det skulle vara liv och rörelse i kommunen!

Och det var det! Det kan jag intyga, som var med hela dagen. Jubiléet till ära, kom ett ånglok som i vanliga fall finns i Storuman, det körde en tur från Vilhelmina Norra till Vilhelmina C, och kungen fick vara med i själva loket på färden. Jag tror han också fick hedersuppgiften att skyffla kol, men jag törs inte svära på det :).

Kungen höll ett tal på torget inför ett par tusen vilhelminabor. Han berörde – förstås – järnvägen och dess betydelse, men dessutom vikten av att kunna bo och verka också i inlandet och fjällvärlden. Just därför ville han, när han var i Vilhelmina, också besöka företag av några olika slag.

Företagsbesök

Vi besökte tre olika företag.  

Stalon är ett företag som ligger i byn Stalon, vid Malgomaj. I mitten av vildmarken, som de själva beskriver det.

HMK fick här besöka ett högteknologiskt industriföretag på en plats där man nog inte förväntar sig det. Ägarna Daniel och Maria Axelssons satte, när de tillträdde, ett mål om att utveckla en egen produkt och det har de sannerligen gjort. Nu tillämpar de ljuddämpare till jakt och har faktiskt lyckats med konststycket att vara Europaledande med sina produkter.

Martin Bergmans Fisk i Vilhelmina visade en annan form av företagande. Rökeri av både fisk och kött, delikatessbutik och restaurang har vuxit fram hos en driven visionär och entreprenör. Nio SM-guld i mathantverk och några silver kan han visa upp. Ett samarbete med Inlandsbanan har dessutom gjort att tåget stannar vid Bergmans Fisk.

Ett tredje företagsbesök gjordes hos Risfjells SameslöjdKungen fick en grundlig genomgång av det samiska hantverket och de samlingar paret har. Han var mycket intresserad och kunde berätta att han själv har en del föremål, dock inte i den omfattningen.

Sammanfattningen av dagen var bara positiv. Tre intressanta och mycket olika företagsbesök, som alla medverkar och bidrar till att det fortsätter att vara möjligt att bo och verka i Vilhelmina med omnejd. Högteknologisk industri, mathantverk av högsta klass och så det samiska hantverket. I bra kombination med firandet av Inlandsbanan och därmed tydliggörande om vikten av bra kommunikationer. 

Stalon     Bergman     Risfjell

Företagsbesök på Stalon, Martin Bergmans Fisk och Risfjells Sameslöjd.

 

Helikopterdiskussion i Vilhelmina

Av , , 3 kommentarer 5
Helikopterföretagen har problem med det regelverk som numer gäller, och som ställer till bekymmer vid flygningar i fjällvärlden. Jag och Norrbottens landshövding Sven-Erik Österberg har träffat flera företag i branschen angående detta. Vi har också träffat infrastrukturministerns statssekreterare Mattias Landgren på regeringskansliet för att informera om frågan. Detta möte ledde i sin tur till ett särskilt ”helikoptermöte” på plats, i torsdags i Vilhelmina.
Vad är då problemen? I korthet kan man beskriva det så här:
Reglerna fungerar inte för flygningar med små helikoptrar på det sätt som sker i Sverige, från eller emellan avlägsna och/eller otillgängliga platser som i vår fjällvärld. Själva regelverket är i grunden anpassat och skrivet för transport av passagerare mellan två flygplatser eller andra iordninggjorda landningsplatser och där hanteringen av passagerare sker inomhus, där bagaget vägs och kontrolleras och där det finns särskild hantering för specialbagage och farligt gods. Så som vi känner igen det och som det är för ex. vis SAS och Nextjet som flyger mellan olika flygplatser. Men så går inte helikopterflygning/transporter i fjällvärlden till.
Tidigare fanns det undantag som inte gäller idag. Det är det som nu ställer till stora problem, ett par exempel:
– Lämna helikopter med rotor igång (kan behövas i samband med ex. vis rennäring)
– Flyg i s k ”Hostile Enviroment” med en-motor helikopter och för start och landning
– Transport av Farligt Gods (kan ex. vis gälla reparatör som har med sig gasol för att kunna arbeta)
Det är förstås mycket glädjande att regeringskansliet i form av statssekreterare med medarbetare tillsammans med Transportstyrelsens ansvariga för helikopterfrågor tar frågan på stort allvar. Så mycket att de speciellt kom till Vilhelmina i torsdags, för att på plats informera sig. Inte minst viktigt med tanke på betydelsen för vårt län –  att transporter med helikopter kan fungera i alla de olika situationer som krävs.
Besökarna möttes på plats av flera olika helikopterföretag och företrädare för branschen, men också av flera företrädare som använder sig av just helikopter för att kunna göra sina jobb.
Där fanns representanter för
– Eldistribution
– Turismnäringen
– Underhåll Rakel mm
– Samebyarna
– Akutsjukvård
– Länsstyrelserna
som alla tydligt beskrev sina behov av helikoptertransporter.
Slutsatsen av mötet blev att Transportstyrelsen och helikopterföretagen nu gemensamt går igenom vad som behöver och kan göras, mycket bra! För en sak var alla överens om: Helikoptrarna är ett nödvändigt och viktigt redskap för en mängd aktörer, det vore ett stort bakslag om regelverket sätter sådana käppar i hjulet att de inte kan verka.
Och det var samtliga deltagare överens om.
Så det blev en riktigt bra dag på jobbet, helt enkelt.
Här nedan några bilder.

Mattias LandgrenLena KroikStig StrandTomas Nejne

Bilder: 1) Statssekreterare Mattias Landgren 2) Lena Kroik, Projekt AXG 3) Stig Strand, turismnäringen 4) Tomas Nejne, Vilhelmina Södra Sameby

Västerbotten och #metoo

Av , , 3 kommentarer 2

Den senaste tiden kan ingen ha undgått #metoo-upproren och debatterna kring dem. Senast i helgen publicerades en debattartikel här i VK där ett stort antal företag i länet skriver att de vill verka för förändring.

Det vill också Länsstyrelsen Västerbotten. Vi har också följt de upprop som gjorts och görs och vill förstås att ännu fler tar samma steg som de framsynta företagen här i länet har gjort. De har sett. Och bestämt sig för att agera. För att det behövs förändring. Stort tack för initiativet och det kommande arbetet med er vision!

Vi behöver alla ta frågan på största allvar.

Länsstyrelsen ska för sin del verka för att regeringens politik ska få genomslag på regional nivå, och det innefattar också jämställdhetspolitiken. Att kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Tyvärr är vi ännu inte där i dag. Sverige har kommit långt i jämställdhetsarbetet, det är fantastiskt att märka och veta att vi som land är en förebild för så många andra länder – men, som #metoo visar, det räcker inte. Den som läst alla de vittnesmål som nu kommer fram, håller säkert med.  

Vad gör Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har bland annat specifika uppdrag att motverka mäns våld mot kvinnor. Målet i sig siktar mot att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 

Denna utsatthet av övergrepp och hot om våld är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem såväl globalt som i Sverige och i Västerbotten. Mäns våld mot kvinnor är ett problem som berör hela samhället. Regeringens strategi är att arbeta med frågan från flera håll – rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat.

Målet för Länsstyrelsens arbete är att alla som blivit utsatta ska få stöd och hjälp, oavsett i vilken kommun de bor. För att nå dit har länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att samverka med andra organisationer och myndigheter på regional nivå där vår huvudsakliga funktion är att ha ett helhetsperspektiv på det arbete som pågår i länet och möjliggöra utveckling av arbete med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare.

Så vad kommer Länsstyrelsen att göra framöver i detta arbete? Bland annat kommer vi tillsammans med ett antal av företagen som skrivit under debattartikeln och andra stora offentliga arbetsgivare att träffas i januari för att fortsätta agera, så att vi tillsammans arbetar förebyggande i dessa frågor.  

Länsstyrelsen arbetar därutöver dagligen med att stötta verksamheter i länet så att våldsutsatta ska få ett bra bemötande och för att kunna arbeta våldsförebyggande och förändra attityder i samhället.

För att flytta positionerna framåt i Västerbotten krävs att vi alla tar ansvar för att uppnå jämställdhetspolitiken och förbättra livsvillkoren för de som lever i länet och att vi ska vara fria från våld och övergrepp.

Webbkurs

Till sist vill jag passa på att informera om en kostnadsfri webbkurs som Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna tagit fram. Den är ett bra stöd och ger en grundläggande kunskap om vad våld är. www.webbkursomvald.se

 

Mycket mer än en skidfabrik

Av , , Bli först att kommentera 11

Tegsnässkidan_1Rätt många gånger har jag passerat företaget. Sett skyltarna. Men jag har inte varit inne på företaget Tegsnässkidan (www.tegsnas.se)  förrän nu. Och visst var det som företaget skriver på sin hemsida: ”mycket mer än en skidfabrik”.

Jag träffade Jimmy och Benny Nilsson och deras far Tomas Nilsson och fick berättelsen om företaget och en intressant visning av fabriken. Det handlar om ett företag med en tidsresa på 110 år! Fantastiskt i sig, att ha funnits så länge. Och ett företag som dessutom tillverkar samma produkt!

Det började med skidan och man fortsätter att tillverka den. Helt i björk. Skidor som passar bäst när man går på tur eller vid jakt. Hantverket vid tillverkningen är tydligt – det är hela 52 olika moment innan det blivit en skida som håller Tegsnässtandard.

Men skidan är, trots att man är stolt över den och att den är en viktig del av företagets historia, ändå en mindre del av företagets verksamhet.Nu har man breddat sig och arbetar med mycket annat också – emballage, strö av olika slag och dessutom Tegsnäshus, modulbyggda hus. Och det material man använder sig av i allt man gör, är förstås trä. Förnybart material. Kunderna finns mest i Sverige, men 25% av det man tillverkar går på export – t o m så långt som till Mellanöstern. (dock inte skidor, utgår jag från J).

Framtidstro och optimism. Det bar jag med mig efter besöket och det känns väldigt roligt. Både för företaget som så, men också för bygden. För självklart har företaget stor betydelse förTegsnäset och Granö, inte minst med tanke på viktiga arbetstillfällen.

 

Det blev 450 jobb!

Av , , 1 kommentar 3

Gör Länsstyrelsens olika företagsstöd någon nytta för länet? Det är en berättigad fråga som jag möter då och då och för några veckor sedan fick jag ta del av sammanställningen över hur våra stöd till företag fördelats under 2016. Där och då blev det väldigt påtagligt att Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller att stötta företag och företagare runt om i länet.

Under 2016 beviljade Länsstyrelsen totalt 112 miljoner kronor i stöd till regional utveckling. De fördelas över olika stödtyper:

  • investeringsstöd,
  • innovationsstöd,
  • servicebidrag och driftstöd till butiker, och
  • hemsändningsbidrag.

De 112 miljoner kronor Länsstyrelsen betalat ut efter att ha prövat ett stort antal ansökningar har bidragit till 450 nya årsarbetskrafter. 450 nya jobb under enbart 2016! Det är en imponerande siffra. Dessutom okänd för de flesta.

Medlen kommer från det regionala 1:1-anslaget, Landsbygds- och Havs- och fiskeriprogrammen, extra medel från Tillväxtverkets 1:1-anslag, samt ramprojektet (ERUF).

Under 2016 har stöden fördelats över hela länet, den geografiska spridningen var ganska stor med stöd till bland annat tillväxtföretag i Skellefteå och turistföretagande i fjällen.  2016 blev också året då länsstyrelsen lanserade två nya stödformer, så kallade checkar – Tillväxtcheck och Jämställdhetscheck. Tillväxtchecken är till för att stötta kvinnor och utlandsfödda. Jämställdhetschecken vänder sig till företag som vill utveckla sitt jämställdhetsarbete genom att till exempel anlita en konsult för att ta fram en jämställdhetsplan.

Men allt är ändå inte som vi önskar. Trots att företagsgruppen under flera års tid jobbat med jämställdhetsfrågor brottas vi ändå med att andelen stöd till kvinnors företag är låg. Vi ser också att stöd till gemensamt ledda företag har minskat. Det finns alltså viktiga frågor att jobba vidare med. Men faktum kvarstår: trots brister har Länsstyrelsen under 2016 medverkat till 450 nya årsarbeten runt om i länet!

Glasögon Ensamheten eller Tavelsjö

Av , , 1 kommentar 6

EoEDe är några och trettio. Erik och Emilia Lindmark träffades när de studerade på Umeå Universitet och jobbade tillsammans med ett projekt om socialt entreprenörskap.

Nu driver de sitt eget företag E&E Glasses och säljer glasögonbågar inspirerade av norra Sverige.

Så här beskriver de själva sin affärsidé:

”Glasögonbågarna är namngivna efter orter och platser i Norrland … En kollektion ekologiska bågar har sina namn efter de växter vi har i Norrland och färgerna heter sådant som bark, lingon, lodjur och is, en annan kollektion är inspirerad av vikingar …”

Jag träffade Emilia förra året när Prins Daniel Fellowship var i Västerbotten. Hon är en av de unga företagare som valts in där. Och häromveckan träffade jag partern Erik, när jag besökte företaget i Umeå. Då fick jag höra berättelsen om hur de två startade sitt företag och vilka framtidsplaner de har.

Efteråt gick jag vidare till Länsstyrelsen, helt fulltankad med energi. För jag hade fått en beskrivning av ett par som verkligen vet vad de vill, som, har en färdväg klart utstakad och som dessutom har som mål att den ska innefatta Västerbotten.

Roligt också att de vill dela med sig av sina erfarenheter av att starta och driva företag – här är en länk  från Ung Företagsamhet om hållbart företagande, där Emilia intervjuas ett par minuter in i filmen.

Målet för Erik och Emilia är att växa här i norr och att fortsätta att ha hållbarhet som fokus. Och om man som dem, marknadsför Västerbotten på samma gång, kan det väl bara vara positivt? Vad sägs t ex om ett par glasögon som heter Tavelsjö? Eller ett par bågar med renhorn infällt som dekoration?

 

 

Egentligen högförädlat gräs

Av , , Bli först att kommentera 4

Svedjan2När jag ska berätta om Västerbotten för besökare finns det förstås massor att ta upp. Men ett ämne som engagerar och intresserar nästan alla är maten! Våra råvaror. Det fantastiska skafferi som finns i vårt län. Visst är det så att snålvattnet rinner till bara av själva orden ren, röding, ripa, älg, hjortron, blåbär, åkerbär… nog har vi ett naturens skafferi som heter duga??
Något annat som finns här är engagerade och drivna människor.

Ett sådant par träffade jag häromdagen, Per och Johanna Hellström. Ett jordbrukarpar som finns  på gården Svedjan, i Storkågebäck, norr om Skellefteå och som gör ost i sitt eget gårdsmejeri av mjölk från sina egna kor – som ätit gräs på de egna ängarna. Mer lokalproducerat och spårbart än så kan det knappast bli, eller hur?

Svedjan Ost heter företaget som paret har för osttillverkningen. Mejeriet finns på den egna gården, och i nuläget tillverkar man ungefär 6000 kg ost om året. Snart blir det ännu mer, för man håller på att bygga ut för att bl. a få plats med mer lagringsutrymme.

Jag besökte företaget för att jag hört så mycket om dem. Inte minst för att de fått det ena fina priset efter det andra, vad sägs till exempel om Guld-SM i mathantverk eller Norra Skogsägarnas utmärkelse 2016? Eller publikens pris vid Ostfestivalen i Stockholm 2017?

Svårt att säga annat än att paret skapat sin egen framgångssaga. Men den kom inte av sig själv, det handlar om hårt jobb och slit, många timmar utan att veta om man skulle kunna lyckas med sin dröm, men en dröm som nu håller på att skörda stor framgång inte bara i vårt län, utan också långt utanför.

Så mat i kombination med engagerade människor kan bli precis hur bra som helst. I Svedjan blir det prisbelönt ost.

Det var Allan Jonsson som började

Av , , Bli först att kommentera 2

vimek_stora_prodbilder-610För den som är intresserad av skog och skogsbruk är Vindeln välkänt. Här finns ett helt knippe av företag som är specialiserade på skogsmaskiner av olika slag. Förra veckan hade jag förmånen att besöka ett par av dem – Cranab och Vimek. Båda ingår i Cranab Group, som består av fyra företag som idag är världsledande inom sina respektive områden: Cranab, Slagkraft, Vimek och Bracke Forest. Den gemensamma framgångsfaktorn för företagen är att vara bra på teknik – målet är att erbjuda de bästa tekniska lösningarna för arbete inom skogsbruk och vägröjning.

Cranab bildades 1960 av Allan Jonsson. Därefter har det varit flera olika ägarkonstellationer, men en person som varit med under lång tid är Hans Eliasson som idag är delägare och ordförande. (Inom parentes kan jag berätta han också är en uppskattad ledamot av Länsstyrelsens insynsråd).

Idag arbetar 140 personer på Cranab i Vindeln och man tillverkar Skotarkranar, skördarkranar och dessutom – ett nygammalt spår – lastbilskranar. Inom företaget Slagkraft tillverkar man den arm och aggregat som slår växter vid vägrenar. Idag tillverkar Cranab ungefär 30 % av världens behov av skotar- och skärdarkranar. 30 %! Från Vindeln i Västerbotten. Visst är det fantastiskt?!

Vimek ingår i Cranab Group sedan 2013. Man tillverkar mindre och lättare skogsmaskiner – här är en   länk till en film om företag och dess maskiner. Intressant är också att man tillsammans med företaget Oryx har en simulator som är helt inriktad mot skolor, där man kan träna och öva i olika förhållanden. Finns t ex på Liljaskolan i Vännäs.

Den som är uppmärksam har kanske läst om den stora order Vimek fått från Vitryssland. Det är den största ordern i företagets historia, Affären omfattar 126 skotare och skördare och är värd 160 miljoner kronor. Kunden är det vitryska statliga företaget State Forest Enterprises och hela affären finansieras via Världsbanken. Det finns dessutom option på fler. 

Som ni förstår var det en viktig och oerhört värdefull dag för mig, att besöka dessa för länet och landet så viktiga företag. Inte minst med tanke på att Västerbotten är ett skogslän. Från Cranab levereras 30 % av världens behov av skotar- och skördarkranar. Och från Vimek levereras nu fullt med skogsmaskiner till Vitryssland.

Inte undra på att det numer finns en Allan Jonssons väg i Vindeln.

Från hönshus till proffsindustri

Av , , Bli först att kommentera 4

Dragskåp Sävar SnickerierHört talas om Sävar Snickerier? Inte så konstigt i så fall, de har funnits till i 80 år i år. Om inte, kan jag berätta lite efter ett besök jag gjorde där i går.

Företaget startades av fyra bröder Söderlund och är fortfarande familjeägt. Starten skedde i hönshuset på hemgården – tanken var att tillverka olika snickerier utifrån varje enskild kunds önskemål.

Produktionen har varierat genom åren, men har nu fokus på produktion av inredning för riktigt krävande miljöer där slitaget är stort – t ex offentliga miljöer som hotell, laboratorier, sjukhus eller kontor. Och hönshuset har man förstås lämnat för länge sedan!

För ett par år sedan vann man en riktigt stor upphandling som Karolinska Institutet gjorde av laboratorieinredning, värdet var drygt 70 miljoner kronor. Efter några överklaganden (så blir det ofta med offentliga upphandlingar) är man nu igång med leveranserna av det största kontraktet i företagets historia. Dessutom har ordern vuxit och är nu i storleksordern 120 miljoner kronor! Och jobben är tryggade för lång tid framöver!

Visst är det fantastiskt roligt att företaget i Sävar vann denna stora prestige-affär – dessutom i hård konkurrens med flera andra företag både svenska och utländska!

Andra produkter som levererats från Sävar Snickerier finns på olika håll i Sverige. Fällbara våningssängar hos Scandic hotell, t ex. Eller ta ett varv inne på Väven i Umeå. Stora delar av inredningen kommer därifrån.

(Bilden visar dragskåp för laboratorier som är på väg att levereras)

Om flygskatt, avstånd och glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter på förslaget om att införa en särskild flygskatt. I korthet är beskedet att vi avstyrkte det. Skälen är flera:

– Marginellt små effekter för klimatet – bättre att satsa på övergång till fossilfritt bränsle
– Norra Sverige saknar verkliga alternativ till flyg och den slår därmed hårdast här
– Effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga Europa

Tanken med skatten är att på så sätt minska flygets klimatpåverkan. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en sådan skatt på flygresor kan utformas. Och utredarna menar att flygskatten skulle bidra till att minska flygets klimatpåverkan. 

Från länsstyrelsen skriver vi i yttrandet att skatten ger marginellt små effekter för klimatet och förordar istället en satsning på bioflygbränsle. Vi menar att det är bättre att minska flygets klimatpåverkan genom en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Nya flygplansmotorer kan idag drivas med upp till 50 procent biobränsle, och redan nu tankar en del flygbolag biobränsle. Men det är dyrt och därför byts endast några procent av bränslet ut. Det behövs reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad och därmed lägre pris för bioflygbränsle.

Att framtidens fossilfria biobränsle dessutom kan tillverkas ur svensk skogsråvara från de norrländska skogarna är bara positivt. Det finns en stor potential för Sverige och en ny exportprodukt kan bli möjlig.

Slår hårt på norra Sverige

Dessutom menar vi att den riskerar att bli ett hårt slag mot det ytstora och glest befolkade norra Sverige. Här i norr saknas alternativ till flyget och att då införa en skatt som slår extra hårt mot svensk glesbygd och dess företag är fel väg att gå, inte minst om man ska leva upp till devisen ”Hela Sverige ska leva”. Det är snarare ett effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga världen.
Västerbotten saknar – inte minst i avsaknad av snabbgående järnväg – alternativa transportmedel för både näringsliv och privatpersoner. Så ett fungerande konkurrenskraftigt flyg är avgörande för både överlevnad och tillväxt.

Om förslaget trots allt skulle genomföras anser Länsstyrelsen att det ska kunna göras undantag för norra Sverige alternativt införas en kompensation genom ökat statligt stöd till regionala flygplatser.