Min man har skrivit ett blogginlägg om PIGS-länderna, med anledning av krisen i Grekland och hans stora oro över det egna hemlandet Spanien.

Han skriver att i Spanien, och mest troligt likaså i övriga PIGS-länder har man oansvarigt levt i sus och dus, och på det en mängd med – rätt och slätt – tjuvar. Samt att man ganska "uppkäftigt" ljugit för EU angående en hel del ekonomiska förehavanden.

Korruptionen i Spanien har genomslag mest varje dag, något jag skrivit om tidigare.

Jag förstår min mans frustration när statsministern inte tar krafttag, och när oppositionsledaren istället för att konstuktivt föreslå en endad front försöker samla politiska poäng på krisen.

Något annat som jag skymtar hos min man men som jag har svårare att greppa är en mer diffus oro för att det ska kunna gå illa. I Grekland. I Spanien. Illa utifrån alltför stora ekonomiska bekymmer som kanske får människor att agera irrationellt och kanske gå över gränsen. Över den demokratiska gränsen. I den delen hoppas jag innerligt att det är en helt obefogad oro.