Naturbilder .. Vindelälven från Ammarnäs mot Storvindeln

Mitt förra inlägg om Vindelälven slutade med en paus i Ammarnäs. För att följa älven vidare tar vi oss ut i Ammarnässjön. Vi passerar den byggnad som ligger längst ut mot sjön på Tjulånäset. Den har använts som fårhus någon gång under 1900- talet och restaurerats under 2010- talet någon gång i ett projekt under Länsstyrelsens paraply då även 109 lador sågs över och lagades.

 

Om än lite motvilligt så lämnar Vindelälvens vatten Ammarnäs och Vindelådalen bakom sig. I sinom tid kommer vattnet igen som regn uppe vid Vindelkroken. Här ser vi Ammarnäs från sjösidan med Potatisbacken och Näsbergets liftbackar i bakgrunden.

 

Tar med en gulnad bild på byn Nabbnäs vid sjön. Här bodde några av de första nybyggarna, de hade Ammarnäs som fäbod. Senare kom andra att slå sig ner i Ammarnäs. Men Nabbnäs har alltid varit bebott sedan dess. Från 1845 till 2020 har det bott folk där som mest 21 innevånare och det har inträffat två gånger.

Innan vattnet rinner ut till Sjöforsen kan jag ju berätta att bäcken från Stenträsket, Kvarnbäcken och från Bissan, Bissasbäcken tillför älven sitt vatten från norra sidan. Från södra sidan finns några små bäckar som rinner ut i sjön.

 

Sjöforsen där Ammarnäsöringen bor. Fiske och jakt finns det många duktiga experter på. Jag är inte en sån, därför får ni höra med dem vad som gäller.

 

En välskött rastplats vid Sjöforsen med glada soptunnor.

 

När ingen väg fanns till Ammarnäs brukades älven som farled. Då rände man denna fors med båt fram till Järnforsen. Det fanns gångväg fram till en udde norr om utflödet ur sjön där resande kunde hämtas med båt. Eftersom inte mobiltelefonerna var uppfunna så fick beställaren göra en eld på stranden och lägga på mossa för att få rök till signal. När någon i Ammarnäs såg röken budades båtföraren som gav sig iväg för att hämta de som väntade.

År 1871 kom en expedition med forskarna Gustav och Lotten von Düben på väg till Ammarnäs. Deras ankomst var naturligtvis förvarnad och båt var beställd till utloppet vid Sjöforsen. De anlände till Vårböndagshelgen  8 till 10 juli 1871. Allt enligt den utmärkta historieboken Ammarnäsbygdens historia, nedtecknad av nybyggarnas ättlingar. Utgiven 2008. Enligt den, så rände nybyggaren Anders Nilsson dessa forsar vid avfärden, med delar av sällskapet . Lottens fotoutrustning m.m.bars förbi forsarna av 10 – 12 bärare.

 

Denna  bild är taget av Lotten von Düben under deras besök i Ammarnäs i juli 1871.

Anders Nilsson som skjutsade von Dübens  resesällskap med båt från Ammarnäs till Kraddsele. Här är han tillsammans med sin hustru Brita Greta och barnen. Deras yngste son, min farfar var inte född då. Han föddes 1872 och hette Otto Grundström. Det var han som odlade upp åkern som vi kallar Ottos mora vid Ottos selet.  Bilden är i privat ägo.

 

Sjöforsen i vinterdräkt. Här brukar Strömstaren hålla till.

Sjöforsen vintertid nerströms

 

Mellan Sjöforsen och selet vid Ottos mora fanns en hängbro över älven fram till vårfloden 1995 då den förstördes.

 

Hängbron restaurerades aldrig så nu måste de som vill över ha båt.

 

Selet vid Ottos mora nedströms. Här har många fiskare stått och fiskat i ur och skur.

 

Sen blir det någorlunda lugnt vatten tills det störtar ner vid Järnforsen. Där bör ingen kanotist försöka ränna forsen. På våren när smältvattnet kommer blir det för fullt i den trånga passagen. Då brukar älven göra sig en ny fåra mot landsvägen till.

 

Här ser vi högsta toppen på Ribovardo  876 m.ö.h. och yttre Ribovardo med masten. Här passerar vägen vid en lugnare del av Järnforsen. Privat mark med fritidshus vid älven.

Mellan fallet i Järnforsen och fritidshusen vid Järnforsen kommer en bäck från Gueletsjaure och södra Ribovardo.

 

Efter Järnforsen på Djupforsrakan finns en avtagsväg ner mot älven till vänster om man kommer från Ammarnäshållet. Följ den om du vill se Djupselet och en fin rastplats som gjorts i ordning för fiskare och andra besökare. Ett mycket fint ställe. Vid Djupselet kommer en bäck ner till älven med det vatten som Bålja och lill Bålja inte behöver.

Bild från Djupforsrakan med Ribovardo i bakgrunden.

 

Om man inte har för bråttom genom Djupfors så kan man få en liten glimt av Suottsknösen som tittar upp över liden på norra sidan älven. Och när ni  ändå saktat ner så  ta en titt på den stora bäcken som kommer ifrån Suoppertjaure och några bäckar från Njerubeive . Suoppertjaure sjö ligger på 718 m.ö.h.och har den stora äran att spegla södra Ribovardo i sitt vatten. Tänk att få sitta vid den sjön en vårmorgon när solen gått upp, när fjällbjörkarna är ljusgröna och snön ligger kvar i drivor på fjället. Vilken dröm!

 

Suoppertjaure borde finnas någonstans nedanför Ribovardo på bilden, längst ute mot vänster bakom de högsta granarna.

Mitt inne i byn Djupfors kommer en annan bäck ner mot älven. Jag roade mig med att räkna alla bäckar små som sen rann ihop till denna bäck som heter Ö Fäbobäcken. Det var 11 stycken plus mindre bäckar som inte är inritade på kartan förståss. De kommer från fjället Svare. Svarejaure har dock valt att ge sitt överflödsvatten till Överst Juktan.

 

Mellan Djupselet och Högraningen finns Grundforsen  och Kraddseleforsen, där kommer Kraddselebäcken också ner från fjället på norra sidan. Till Nolavan en bit längre ner kommer vatten från Suottsknösens område. Nolavan finns inom Räftmyrans område.

Slutar nu färden nerför Vindelälven för denna gång vid början av Kraddselet  med ett utdrag av Lantmäteriets ekonomiska karta.

Karta ur Lantmäteriets historiska kartarkiv.