Naturbilder .. Hässjemästare och Giltjaur

 

Den här bloggen tillägnar jag Hemmansägaren och hässjemästaren Henning Linder Sandsjönäs f.1901 d. 1979

Bildkälla Sobb  R L

Läs sonen Rogers kommentar så får ni fin info.

 

Henning var en mästare att göra fina höhässjor det kan vi se på den här bilden. Det var en konst som inta alla behärskade. Barnen f.v. Leif, Stellan och Vera. Året var 1942 el. – 43.

Bildkälla Sobb  R L

 

Bakom varje hässjemästare står en fantastisk  kvinna……hans hette Elsa f. Brännlund f.1913 d. 2000. Barnens namn Vera, Stellan och Leif.

Bildkälla Sobb RL

 

Jag hoppas att dessa bilder och hyllningen till familjen skall glädja min trogne medhjälpare med bloggar, sonen i familjen Roger Linder.

 

Som svar på din kommentar Roger så kommer ett inlägg om Datjebakte i Giltjaur om en liten stund !  Lev väl!

 

2 kommentarer

  1. Ro.Li.

    Hej Irene! Tack för ditt fina omdöme om min far å mor. Det fanns säkert många här i kommun som på den gamla goda tiden kunde konsten att slå å hässja hö manuellt. Avgörande var säkert tiden vid slipstenen om kvällarna då minst två liar skulle vara klara för morgondagens slåtter. Jag minns hur irriterande noga pappa var med slipningen. Å man fick inte dra stenen för fort å inte för sakta….Sen när man slog höet hade man i fickan med sig en avlång brynsten som man, när man hade minuter, tog fram å spottade en loska på för att våtbryna upp skärpan i lien….Som regel hade liemannen en medhjälpare, lr ännu hellre en medhjälperska, som kunde räfsa å fämmen höet så att höstrårna låg åt samma håll i stora högar som man sen använde hässjehärvan för att lägga höet över stängerna med. Så länge som höet låg rakt över stången och då speciellt i taket på hässja så rann regnvatten av på utsidan…..På bilderna från bloggen om Övre Saxnäs kunde man se en annan som var noggrann. Hugo Karlsson……Tack Irene för alla fina bilder och berättelser som du tar fram i din blogg!

    • Irene Grundström (inläggsförfattare)

      Hej Roger! Tack för din beskrivning av den manuella slåttertekniken. Intressant att höra av någon som var med och minns hur det gick till i detalj. Vi är nog många som minns slåttern men jag var nog inte så uppmärksam på hur pappa gjorde med hässjorna. Jag var nog mest inriktad på ”Skaffa”, det är nog därför jag är så förtjust i att koka kaffe ute i naturen. Skaffa var alltid en fin stund med lite småprat och syskongnabb ibland. Men vi var nog rätt så tysta när pappa hade lagt sig att vila ryggen. Det fanns alltid en förhoppning att han skulle somna så att rasten skulle bli längre. Men nog är doften av nyslaget hö ett positivt minne och ljudet när pappa ”vätte” lien med brynet än på höger sida och än på vänster sida i en jämn takt. ” Pisse peä pisse peä” tyckte vi att det lät som. Synd att jag inte kontaktat dig innan jag satte in bilderna så hade du fått berätta i bloggen. Vi får göra en ny senare med mer slåtterminnen. Tack Roger för att du kollar på min blogg och kommer med intressanta kommentarer!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.