Naturbilder .. Självhushåll förr

 

FOTOT NEDAN…..(fotot ovan kommer igen längst ner).

Text vid fotot: Kornet skördas i Norra Örnäs 1919. Mannen längst till vänster håller i ett åkerkrag av näver. Skärmen är gjord av näver eller säckväv och tanken är att den skulle föra ihop de avmejade stråna.

Bildkälla Sorsele bildbank / foto okänd

 

Kvarn vid Stenbäcken nära Södra Blattnicksele uppfördes på 1920-talet. Här maldes det korn som odlades i närområdet.

Bildkälla Sobb / foto okänd.   Det torde nog vara skvaltkvarnen vid Huftaträsket…egen anm.

 

Stenugn där det bakades mjukt eller hårt tunnbröd.

Bildkälla Sobb

 

Bagarstugor fanns i stort sett på varje gård och kvarnar fanns i varje by. Den här kvarnen finns fortfarande vid Bissasbäcken vid Georgsvägen eller Örnbovägen i Ammarnäs. Den har byggts upp på samma ställe efter en brand  1990 – talet. Ursprungskvarnen var byggd någon gång i början på 1900 – talet.

 

 

 

Jag tar med en bild på Svedjerova, den borde ha kommit med i inlägget om potatis. Den var en föregångare till potatisen i det gamla hushållet. Den odlades långt innan potatisen började användas i våra bygder. Svedjerovan var lättodlad och odlades direkt på mark där man svedjebränt för att komma åt ny odlingsmark. Den kokades och åts istället för potatis.

 

Frans Johansson på bilden nedan var uppvuxen i Varåive som vi ser i bakgrunden. Han var väldigt förtjust i kokade rovor har jag hört. I Varåive kan man verkligen säga att de var självförsörjande. De hade minst en mil till närmaste granne och levde väl mest på fisk från sjön och vad de kunde få tag på i jakten.

Frans far August var en duktig ripjägare och annat småvilt jagade han också. August och Sara-Lovisa kom hit till Varåive med en ko och lite redskap till Varåivesjön 1886. Där bodde de till 1921 då August dog i hemmet av cancer i magen. De hade under den tiden fått 14 barn som alla växte upp till kraftiga duktiga människor med stor aptit på livet och de var kunniga i mångt och mycket. Jag minns själv till Erik, en av de äldsta barnen. Han bodde senare i Djupfors. Det var en gladlynt farbror med en väldig fart och många ideer, bland annat byggde han ett kraftverk i bäcken så att de hade egen ström till lyse.

Bildkälla Sobb / Foto Allan Beimo.  Här var Frans på besök i sin barndoms trakt, han bodde med sin familj i Svarttjärn vid Ammarnäsvägen.

 

Tänk om det hade funnits kvar några av de små jordbruken i byarna då hade vi varit lite mindre sårbara. Nu räcker det med att strömmen är borta någon dag så får vi inte tag på någon mat. Men myndigheterna gjorde det omöjligt för småjordbrukarna att fortsätta.

 

Vi får höras och synas…skriv gärna vad ni tycker i kommentarer det är alltid trevligt. Hälsningar Irene

 

 

6 kommentarer

    • Irene Grundström (inläggsförfattare)

      Hej Östen!
      Jo kartor byter namn på sjöar och fjälltoppar i en ständig ström. Så fort en ny karta trycks så heter bergen nåt annat eller stavas så att man inte kan läsa ut dem. Ibland skriver jag efter nya kartan för att blidka de som uppgett de namnen. Men för det mesta så brukar jag tycka att man skall lyssna till de som bott och verkat i trakten sen barnsben och ärvt språket efter sina förfäder som var de som satte namnen från början.
      Jag håller med dig om Varåivesjön, men har nog hört båda namnen användas. Har kastat frågan vidare till Frans ättlingar så får vi höra vad de kallar sjön. En annan märklig sak är att de som bor vid Storvindeln säger ”dära ån” och i Ammarnäs heter det ” dära sjön” fast den är mycket mindre än Storvindeln som ju egentligen är en jättestor sjö.

      Jättemycket tack för kommentaren!

  1. Ro.Li.

    Hej! Apropå det spännande Varåive så skulle jag leta åt det på Lantmäteriets Min Karta och råkade hitta ett Varåive nordost om Svarttjärn. Som Varåivesjön ser ut på bilden med många holmar och vikar så stämde det inte mot nån sjö ovanför Svarttjärn trots att det verkar gå en stig dit upp och med en liten sjö och byggnad nedanför fjället. Men jag fann Varåivesjön som bilden visar på södra sidan Storvindeln. Granåker 1:3 är fastighetsbeteckningen för hemmanet som ligger mot sjön med bosättning och skog. Bäcken som rinner ut från sjön går via några mindre sjöar ner till Rabnaviken i Storvindeln…..Men nu till en närliggande fundering. Har det varit nån bosättning eller finns det nån historia kring det Varåive som ligger ovanför Svarttjärn?

    • Irene Grundström (inläggsförfattare)

      Hej Roger! Tusen tack för informativ kommentar! Jo det som ligger på norra sidan är ett ganska högt fjäll 857 m.ö.h. med god utsikt åt alla håll, väl värt ett besök. Jag vet inget om någon bosättning där men någon annan kanske vet. Vad jag vet är att det finns tillfälliga bosättningar däromkring som jaktkojor och kåtor (?) har åtminstone själv varit förbi en kåta där. Skulle vara intressant att få veta om det varit någon samisk vistesplats där förut. Från Norra Varåive finns en renflyttningsled inritad mot öster. Mellan Norra Varåive och Östra Råvojaure finns Sjul Jons småöga som jag minns vi pratade om en gång. Sjul Jonsson bodde i Lerudden nuv. Övre Svarttjärn nära Hemfjäll.

      • Ro.Li.

        Hej igen Irene! Nu gör jag en pudel och tar tillbaka min frågeställning om att det eventuellt skulle funnits en året runt bosättning vid Varåive ovanför Svarttjärn. Insåg inte vid första kartkollen att det var så högt över havet som mellan 7 och 800 m där det som nu troligtvis är jaktkojor var utmärkta på kartan. Bosättningen med odlingar vid Varåivesjön ligger då ändå jämförelsevis ganska lågt på ca. 575 m ö.h…Men sjöarna Sjul Jons Småöga är också roliga att fantisera om. Kan ju tänkas att det finns röding i dom sjöarna?

        • Irene Grundström (inläggsförfattare)

          Hej Roger! Ja men området sträcker sig ju till lägre nivå så det var inte alls konstigt. Sjul Jons småöga känner jag bara till namnet, så den frågan hoppas jag nån annan kan svara på.
          Tack för kommentaren, alltid roligt med såna!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.