Sexåringens lillebror, fyraåringen – den lille mannen – är mycket artig:
– Pappa!
– Ja?
– Jag är kissnödig, tack!
Etikett: artighet
Ett erbjudande
Jag har fyllt år. Åtminstone två veckor innan börjar en intensiv pappslöjd bland barnen, och paket öppnas flera gånger om dagen. Ofta får man samma present flera gånger. I förrgår fick jag slå in mina egna paket. Officiellt var de till Flickan med snickarbyxorna.
– Pappa! Kan du slå inte det här paketet i inslagspapper?
– Ja, det kan jag. Vem är det till.
– Det är till mamma, säger femåringen knipslugt.
– Jaha, jo.
Jag slår in det.
– Du pappa! Egentligen är paketet till dig, men jag tänkte att du inte skulle fatta det, så därför sa jag det där om att det är till mamma. Listigt.
– Mycket listigt, medger jag.
– Nu behöver jag tejp. JAG BEHÖVER TEJP NUUUU! skriker hon argt när pappret skrynklar sig.
– Hördu. Du kan be om saker på ett trevligare sätt. Folk brukar inte tycka om när man skriker åt dem.
– Okej, pappa!
Paus.
– Pappa?
– Ja?
– Jag har ett erbjudande till dej. Du kan få ta fram tejp åt mig om du vill.
Artiga damer
Vi är på Kullerbacken och äter våfflor. Treåringen – den lille mannen – tycker inte om grädde idag. Han övar sig i dragspelsnäsa och storasyster femåringen gör likadant.
– Grääädde, blääääääh.
Jag tittar surt på dem.
– Hörni. Jag är helt ointresserad av att ni inte tycker om grädde. Ni tycker om våfflor, ni tycker om hjortronsylt och ni tycker om bubbelvatten och det var ni som ville gå hit. Peta bort grädden och ät våfflorna. Ert gnäll är så trist!
Gnäller jag.
Femåringen ruskar lite på sig. Hon tänker. Våffelhjärtana slinker ner ett efter ett. Ganska mycket grädde också.
– Pappa?
– Mhm!
– Jag är hungrig på mer.
– Jaha, men om vi går ut i köket och säger bläääh grädde, tror du att de blir glada då, de som gör våfflorna?
– Pappa! Gå ut till damen i köket och säj att jag är hemskt tacksam för en våffla till, att våfflorna var jättegoda, hjortronen också och att det vore väldigt gott med en våffla utan grädde!
Senaste kommentarerna