Apropå uppvärmningen av Bråns skola…

…så finns det en läsvärd debattartikel i dagens VK, vilket även min bloggranne Karl-Gustav Sjöström bloggat om nu på morgonen.

Det är kanske inte helt obekant att jag har varit, och fortsätter att vara, engagerad i Bråns skola och dess framtid, och där har frågan om ny eller uppgraderad värmekälla för att klara skolans uppvärmning under de kalla vintermånader som nu kommer varit central.

Kommunen planerar att borra för bergvärme under v.44 och 45 efter vad jag har hört, och trots att flera olika alternativ till just bergvärme först fram har dessa inte fallit beslutsfattarna på läppen. Vilken grund man har haft för att fastna för just bergvärme har inte förts fram.

Debattartikelns författare Marcel Berkelder är energirådgivare och bor själv i Brån. Jag hoppas att ansvariga på Vännäs kommun tar den här diskussionen så att Marcel, och vi andra som värnar om Bråns skola, om byarnas fortlevnad och om våra skattepengar får svar på de funderingar som finns.

Marcel Berkelders debattinlägg finns i sin helhet här nedanför.

Hållbar utveckling i Vännäs/Brån

Hållbar utveckling är bland annat att kunna se konsekvenserna av sitt handlande på lång sikt. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Bråns skolan är ett skolboksexempel på beslutstagande i motsatt riktning. Besluten har varit kortsiktiga och har lett till kapitalförstörelse. Där man kunnat besluta om att öka livslängden på byggnadsdelar med en modest ekonomisk insats har man väntat så länga att åtgärder har blivit mycket kostsamma.
Det skriver Brånsbon och energirådgivaren Marcel Berkelder.

Häromdagen fanns det en notis i VK som beskrev att Vännäs kommun planerar att installera en bergvärmeanläggning på Bråns skolan.
Eftersom jag jobbar med energifrågor och hållbar utveckling och jag marknadsför Brån genom mitt företagsnamn fick notisen mig att grubbla en del.
1985 flyttade vi till Brån. Något år senare hotades skolan i byn av nedläggning. Vi var med och protesterade eftersom vi ville ha vårt barn och kommande barn på en skola i närheten. Det blev ingen nedläggning och det blev till och med så att skolan 2-3 år senare byggdes ut.

Hållbar utveckling handlar om att vara långsiktig. Åtminstone två generation framåt ska vara beslutsgrund för grundläggande samhällsfunktioner. För artens framlevnad ska det naturligtvis handla om många fler generationer. Tidsavståndet mellan planerad nedläggning och utbyggnad av skolan var cirka tre år. Barn brukade då inte börja skolan förrän vid sju års ålder.
När utbyggnaden av skolan kom upp, fick vi i byaföreningen yttra oss. Det gjorde vi och visade starkare hållbarhetsttänkande än vad som blev verklighet. Vi förordade en utbyggnad som skulle varit energieffektivare och arkitektoniskt mer tilltalande och därmed främjande för arbetsmiljö, såväl inomhus som utomhus.

Under åren som gick har jag och flera med mig, framhållit att oljeeldningen på Bråns skolan borde upphöra av såväl miljö- och klimatmässiga som ekonomiska skäl. En skola ska ju ändå vara en lärande miljö där oljeeldning inte platsar. Till en början var skälet att inte göra någonting att det skulle bli för dyrt och att det inte skulle finnas pengar för att köpa olja då. Inte direkt prov på hållbart tänkande.
Det påpekades under flera år att delar av fasaden och ett antal fönster började bli i dåligt skick. Ingenting gjordes, "fanns inga pengar". För några år sedan blev man tvungen att byta fasaden delvis och ett antal fönster eftersom de höll på att ramla ut. Då fanns det plötsligt pengar, mycket mer än vad riktigt underhåll hade krävt om man hade åtgärdat i tid. Är det hållbart tänkande?

För några år sedan blev det en pelletsanläggning i skolan. Den var behäftad med en hel del problem och i samband med inkörningsperioden frös också ett ventilationsbatteri sönder. Sorlet handlade en hel del om att pellets inte var bra för det klarade inte uppvärmningen. Systemtekniskt visade det finnas helt andra brister än själva pannanläggningen. Den hade upphandlats utan funktionskrav.
En värme- anläggning är till för att värma en byggnad, då räcker det inte med enbart en panna. Det krävs rör, pumpar, radiatorer, reglerutrustning, med mera som ska fungera som ett samverkande system.
Tyvärr hade man valt att upphandla från en entreprenör som hade sin ordinarie arbetsplats så långt bort att besök på plats i Brån vid fel, undveks i det längsta. En lokal entreprenör hade varit mer hållbart.

Nu skall pelletsanläggningen ut och bergvärme in. Kostnad 1,3 miljoner. Våra skattepengar. Anledningen sägs vara att pelletsanläggningen inte klarar uppvärmningen. Det kommer en bergvärmeanläggning inte heller att klara. Inte ekonomiskt och inte klimatmässigt. Med andra ord: det är inte hållbart.
1,3 miljoner räcker till mycket. Närmare ett hundratal energikartläggningar med åtgärdsförslag. Det räcker med 1. Cirka 300 m² nya fönster med U-värde 1,0. Så stora fönsterytor finns inte på Bråns skolan. Cirka 13 000 m² vindsisolering. Så stor vindsyta finns inte på skolan. 2 600 m² mark- och grundisolering.
En grov gissning är att 500 000 kr skulle räcka gott och väl för att komplettera byggnadens klimatskal och för att rätta till andra systembrister så att effektbehovet minskar. Då skulle pelletsanläggningen mycket väl klara uppvärmningen. Brister i pumpar, radiatorer, reglersystem och så vidare kommer en värmepumpsanläggning inte heller att lösa, snarare att avslöjas ännu mer, så det måste göras i alla fall. Det skulle kunna bli över 800 000 kr för att förbättra den pedagogiska miljön, såväl inne och framförallt ute.
En annan notis i VK talar om att Vännäs kommun lägger en stram budget. Man kan undra varför.

Ur klimatsynpunkt är det faktiskt bättre att återgå till oljeeldning om man avser att upphöra med pellets, jämfört med värmepump. Elen som krävs för att driva en ny värmepumpanläggning, den finns inte i dag. (el kan endast alstras i samma ögonblick som den behövs) Med den samhällsstruktur vi lever i (EU) genereras 80 procent av elen med fossila bränslen. Varje kWh el kräver 3 kWh sten- eller brunkol (framförallt) och står för stora utsläpp av koldioxid. Antar vi att elen genereras på det ekonomiskt mest effektiva sättet är det alltid fossila kraftverk på marginalen för att reglera elefterfrågan. De billigaste elproduktionssätten ligger alltid i botten och ska alltid producera så mycket som möjligt och regleras inte kortsiktigt.
Energimyndighetens rapport utfört av ÅF, 2005 "Allt eller inget" visar tydligt att endast fjärrvärme, baserad på biobränsle, samt pellets (och ved och flis; min anmärkning) anläggningar med eller utan solvärmekomplement, är hållbara värmeanläggningar. Samtliga andra är mer än 50 eller 100 procent icke förnybara, det vill säga inklusive värmepumpar.
IVL:s rapport "Miljövärdering av el ur systemperspektiv. En vägledning för hållbar utveckling" som kom i december 2009, visar tydligt att all ändring av elanvändning, det vill säga både eleffektivisering som "nyanvändning" måste betraktas som marginal el, alltså el från fossileldade anläggningar.

Hållbar utveckling är bland annat att kunna se konsekvenserna av sitt handlande på lång sikt. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Bråns skolan är, såsom jag beskrivit ovan, ett skolboksexempel på beslutstagande i motsatt riktning. Besluten har varit kortsiktiga. De leder till kapitalförstörelse eftersom det man beslutat investera i, har haft en kortare ekonomisk livslängd än den tekniska livslängden.
Har man gjort känslighetskalkyler, med LCC, för den föreliggande investeringen?
Vad händer med elpriserna framöver, kommer värmepumpsanläggningen vara uttjänt ekonomiskt om fem eller tio år? Hur står sig elpriserna i förhållande till pellets om det går åt 3 kWh bränsle för att alstra 1 kWh el?
Där man kunnat besluta om att öka livslängden på byggnadsdelar med en modest ekonomisk insats har man väntat så länga att åtgärder har blivit mycket kostsamma.
Socialt har de icke hållbara besluten inneburit att inomhusklimatet inte varit tillfredsställande och att man känt sig tvungen att avstå från investeringar i den pedagogiska miljön ute.

Investeringar i klimatskalet har överlag mycket längre livslängd än pannor och pumpar. Förbättrat klimatskal ger behagligare inomhusklimat.
Energieffektivisering ger mycket pengar över till pedagogiska hjälpmedel. En skolas huvuduppgift att utveckla barn pedagogiskt att ge dem långsiktigt tänkande så att de kan leva i en värld med biologisk mångfald, långt långt före pay off kalkyler för dumma värmeanläggningar.

Marcel Berkelder