Jag vet inte hur man gör idag, men jag har aldrig sett att man tar vara stubbarna där träden stått. Det gamla skogsbruket som jag minns och när jag bara var i skolåldern lämnades allt som inte gick använda till virke (sågtimmer) och det övriga klenare virket gick till massa. Då genom flottningen. Det övriga virket, eller spillet fick ligga kvar, inte ens man tog vara på det som eldningsvirke. Kanske om det var någorlunda lite grövre och det kasserats p g a att de var ”föskit”. Det är vad vi kallar trä som förmultnat och träfibrerna ansatts så hårt att det saknar bärkraft och därmed inte heller går att såga och använda till bräder eller virke överhuvud taget.
Men vad jag minns om man skulle ha ved för eldning vilket var det vanligaste sättet värma husen, var det björken som skulle till. Det var också så långt in på 80-tal att björken tog man aldrig reda på. Vid röjning som jag varit med om senare – även huggning och avverkning av skog, tall och gran – sågades bara björken ner och fick ligga och ruttna upp. Visserligen kunde det gamla skogsbruket vara bättre på så vis att resterna lämnades kvar som gödning till marken sedan de sakta förruttnats ner. Dagens skogsbruk är betydligt mer ”effektivt” än som det då var och man vill nu ha det ännu effektivare vilket jag undrar om inte marken blir urlakad och näringsfattig och det tänkta planteringarna får sämre tillgång på växtnäring. Det kan mycket väl vara så att om sådär 100 år om vi tänker effektivisera ännu mera att vår svenska skog kommer aldrig bli sig lik. Redan nu och när pandemin pågått har människor istället ägnat sig att bygga olika projekt och virket nu blivit en bristvara. En planka inte alltför grov och ca: 4 m lång sägs kosta 400 kr. Eller det som när jag var ung, pappa kallade en ”fyrskering”. Det skulle betyda, tror jag 4*4 tum. Pappa hade även en egen liten såg som han drev med med traktorns remskiva. Han sågade allt virke själv, det som han behövde. Det har jag varit med om, ta tillvara timmer och sågat det. Men det var längesedan. Jag vet de som avverkade skog långt ut i ödemarken, hade med sig ett sågverk de monterade upp som de drev med traktorn. Tänk vad företagsamma och inte minst vad människorna då var. En gammal traktor med sin dieselmotor kunde driva detta sågverk långt från där ström fanns. Tillika fick man timret med till sågen. Ja vilka tider.
De gamla bilarna trots sina brister, fungerade bra även de. Hur skulle ett fordom drivet med el klarat detta? Folket speciellt den yngre generationen borde veta någorlunda hur det kunde se ut tidigare. Historieperspektivet kan vara nog så viktigt som den framtid som väntar. Om den kan vi nästan bara spekulera och gissa oss till. Historien det som skett är verklighet och faktabaserat.
Jag ställer mig reserverande till allt vad skogen ska användas till förutom virke den som den är avsedd för och det klenare gå till massa, om det kommer leda till ännu mera virkesbrist och skyhöga priser. Ibland tror jag de som vill kalla sig experter och nu vad gäller framtagning av biobränsle att de just bara tänker kortsiktigt. Skogen har inte den varit vår trygghet och tillit ända sedan gamla tider. Inte minst nybyggarna som kom hit byggde sina första bostäder, eller mera kojliknande av timmer som de högg till och sågade.
Men stubbarna som blir kvar måste väl ändå inbringa bra mycket volymer. Men som sagt jag vet inte hur det är med det. En mindre fabrik för detta skulle det inte gå att ha eller uppsamlingsplats där man sedan kunde använda dessa stubbar till något nyttigt än bara förmultna upp i skogen i princip till ingen nytta.
kommentar