Jag vet inte hur man gör idag, men jag har aldrig sett att man tar vara stubbarna där träden stått. Det gamla skogsbruket som jag minns och när jag bara var i skolåldern lämnades allt som inte gick använda till virke (sågtimmer) och det övriga klenare virket gick till massa. Då genom flottningen. Det övriga virket, eller spillet fick ligga kvar, inte ens man tog vara på det som eldningsvirke. Kanske om det var någorlunda lite grövre och det kasserats p g a att de var ”föskit”. Det är vad vi kallar trä som förmultnat och träfibrerna ansatts så hårt att det saknar bärkraft och därmed inte heller går att såga och använda till bräder eller virke överhuvud taget.

Men vad jag minns om man skulle ha ved för eldning vilket var det vanligaste sättet värma husen, var det björken som skulle till. Det var också så långt in på 80-tal att björken tog man aldrig reda på. Vid röjning som jag varit med om senare – även huggning och avverkning av skog, tall och gran – sågades bara björken ner och fick ligga och ruttna upp. Visserligen kunde det gamla skogsbruket vara bättre på så vis att resterna lämnades kvar som gödning till marken sedan de sakta förruttnats ner. Dagens skogsbruk är betydligt mer ”effektivt” än som det då var och man vill nu ha det ännu effektivare vilket jag undrar om inte marken blir urlakad och näringsfattig och det tänkta planteringarna får sämre tillgång på växtnäring. Det kan mycket väl vara så att om sådär 100 år om vi tänker effektivisera ännu mera att vår svenska skog kommer aldrig bli sig lik. Redan nu och när pandemin pågått har människor istället ägnat sig att bygga olika projekt och virket nu blivit en bristvara. En planka inte alltför grov och ca: 4 m lång sägs kosta 400 kr. Eller det som när jag var ung, pappa kallade en ”fyrskering”. Det skulle betyda, tror jag 4*4 tum. Pappa hade även en egen liten såg som han drev med med traktorns remskiva. Han sågade allt virke själv, det som han behövde. Det har jag varit med om, ta tillvara timmer och sågat det. Men det var längesedan. Jag vet de som avverkade skog långt ut i ödemarken, hade med sig ett sågverk de monterade upp som de drev med traktorn. Tänk vad företagsamma och inte minst vad människorna då var. En gammal traktor med sin dieselmotor kunde driva detta sågverk långt från där ström fanns. Tillika fick man timret med till sågen. Ja vilka tider.

De gamla bilarna trots sina brister, fungerade bra även de. Hur skulle ett fordom drivet med el klarat detta? Folket speciellt den yngre generationen borde veta någorlunda hur det kunde se ut tidigare. Historieperspektivet kan vara nog så viktigt som den framtid som väntar. Om den kan vi nästan bara spekulera och gissa oss till. Historien det som skett är verklighet och faktabaserat.

Jag ställer mig reserverande till allt vad skogen ska användas till förutom virke den som den är avsedd för och det klenare gå till massa, om det kommer leda till ännu mera virkesbrist och skyhöga priser. Ibland tror jag de som vill kalla sig experter och nu vad gäller framtagning av biobränsle att de just bara tänker kortsiktigt. Skogen har inte den varit vår trygghet och tillit ända sedan gamla tider. Inte minst nybyggarna som kom hit byggde sina första bostäder, eller mera kojliknande av timmer som de högg till och sågade.

Men stubbarna som blir kvar måste väl ändå inbringa bra mycket volymer. Men som sagt jag vet inte hur det är med det. En mindre fabrik för detta skulle det inte gå att ha eller uppsamlingsplats där man sedan kunde använda dessa stubbar till något nyttigt än bara förmultna upp i skogen i princip till ingen nytta.

Har bara sett någon eller några käcklingar, men kommer väl senare när det börjar närma sig vinter. Schwint´n har det varit också få av och inte minst sesselskit´n som jag inte lyckats se på länge. Går vi till skogs borde köxiken dyka upp som den alltid gör och när man har mat med sig. Konstigt med denna fågel att den inte är rädd människor. Vid hus och stugor ser man den aldrig, det är bara dess släkting nötskrikan man ser. Men o så skygg och var om sig den är.

Enligt radions källor skulle Preem som aviserat ställa om produktion från fossila bränslen till miljövänliga/biobränslen åtgår mängder av olja just till detta. Det man vinner på karusellen förlorar man på gungorna.

Hela miljöpolitiken verkar gå i stöpet om vi tittar på verkligheten. Skogen räcker inte till att producera miljövänligt bränsle eller biobränsle till våra bilar. Det skulle endast räcka till båt och flyg. Resterande, vår bilflotta ska enbart gå på el. Samtidigt har vi redan nu elbrist och oljeeldade kraftverk måste sättas in.

I morgon eller nästa dag är det nya nyheter vi får höra. Vem ligger bakom denna planeringen då vid en närmare granskning att det är ju bara bluff och båg de kör med. I verkligheten ökar utsläppen. Idag byggs bilar för att säljas som ska motsvara kraven. I morgon är de redan för gamla då nya krav införts. Hur tänker man? Borde vi inte ha en långsiktig planering som slutar driva folket hetsa. Det är ju endast vad detta leder till. Folk stressas och blir invaggade tro på vad som sägs om en bättre miljö. Verkligheten stämmer ju inte med detta.

Naturvårdsverket, dess chef och hela miljörörelsen borde synas i sömmarna. De verkar ha sin egen lilla agenda, styra och ställa vad som behagar dessa. Verkligheten ser helt annorlunda ut.

Preem behöver också framställa vätgas vilket de också skulle behöva och där också med hjälp av olja. Allt enligt radions nyheter. Vätgasframställning med hjälp av olja. Vilka fantastiska framsteg.

Det svenska friskolesystemet har mer och mer börjat likna en form av ”Hitler jugend”. Där barn vars föräldrar redan har de bästa förutsättningarna väljer ut skolor som man tror ger de bästa förutsättningarna genom att tidigt under barnens ålder låta dem ställa sig i kö. Det är sant det Anna Ekström (skolminister) påstår att de bygger på segregation. Vanliga svenska föräldrar med vanliga jobb får sämre förutsättningar ge sina barn en förhoppningsvis bra skola. De slipper sällan till p g a deras jobb (är upptagna av att sköta sina arbeten) att bevaka vilken skola de ska skicka sina barn till. Föräldrar som kan, konsulter och liknande har mera tid bevaka deras barns bästa och väljer tidigt ut var barnen ska gå.

Sorgligt nog eller hur jag ska uttrycka det är Sverigedemokraterna för detta, vill säga det skolsystem som jag beskriver som dåligt för samhället i stort. Friskolor eller deras vinster. De vill SD behålla liksom främst Liberaler och man får förmoda även M och KD är starkt för detta. Centern verkar något avvaktande.

Systemen med skoluniformerade elever i jämförelse med det gamla Tyska under nazismen där man valde ut människor/ungdomar till vad man då ansåg eliten, de som var avsedda föra arvet vidare, det som Hitler hade för avsikt bygga upp drar jag likheter med det, det som pågår nu i Sverige. Elitskolor där som de som tros ha bäst förutsättningar skickas till. Det har varit mycket problem med dessa även när vi hade ett annat skolsystem än nu det införda med exempelvis Engelska skolan som L vurmar speciellt för. I alla fall när Björklund var skolminister. Vi kan höra berättelser om grova mobbningar och hur elever kan ha trakasserats både inom grupp och av lärare. Den tidens skola får jag ändå hoppas på blivit bättre.

Att vi utbildar ingenjörer och andra som har förutsättningar för tänkta yrken eller utbildningar som är anpassade därefter, vill säga att elever får möjlighet utbilda sig till vad de har begåvning för. Vi kan inte baka ihop alla och tro de skulle bli tekniker och ingenjörer. Det finns olika utbildningar och senare yrken där alla som går en skola gör nytta. Jag tror man måste bättre se till vilka förutsättningar olika barn/ungdomar har. Visserligen är jag inte så insatt i hur skolsystemet verkligen är upplagt, det med början i grundskolan.

I vilket fall måste nuvarande skolsystem göras om. Det är något fel i det svenska skolsystemet, ända då från hur staten kan vara en kassako och att främst friskolor börsnoteras.

Jag föreslår skolan ska vara mer inriktad på natur och miljö. Att skolan blir ”vänligare” och inte minst ska skolan vara trivsam vistas i. Att ställa allt för höga krav kan vara lika illa som att inte ställa några krav alls.

Genierna vi haft under tidens gång, Einstein en behöver inte ha varit några ”mönsterelever”. Tvärtom kan de ha varit svåra både förstå sig på och inte speciellt lyckade i skolans ögon. De har utvecklat sina egna idéer utöver det vanliga och därmed varit ovanliga. Allting vi nu företar oss, rymdresor och allt liknande som pågår är just dessa män och även kvinnor som sett till detta. Minns madame Curie.