Etikett: Barnbarn

Jag älskar blixt och dunder….

Av , , Bli först att kommentera 3

Vilket fantastiskt skådespel det har varit idag, först ösregnade det så att Volgsjövägen såg ut som en mindre fors istället för en genomfartsgata. Sen började det att åska och blixtra ordentligt. Jag älskar oväder och tycker att det är mäktigt när naturkrafterna slåss däruppe. Ja jag  vill ju inte sitta i en båt eller vara ute i skogen men när jag får sitta tryggt på min balkong och se på naturens skådespel då njuter jag…

Det började regna redan igår kväll då jag skulle gå ut med Selma på sista kisspromenaden. Vi hann inte mer än ut genom porten så var det stopp. Hon tvärnitade och satte sig i hörnet utanför porten.

Jag fortsatte ut i regnet och gick en bit i tron att hon kom efter men inte…och när jag gick tillbaka så hittade jag henne inte. Jag letade en stund och blev mer och mer blöt. Till slut hittade jag henne vid porten bredvid där hon satt och tryckte i hörnet. Hon hade hunnit och bli genomblöt på den lilla biten och satt där och skakade.

Det blev en snabb kissrunda och sen hem där vi fick torka oss ordentligt med hårtorken både hon och jag. Sen hoppade hon upp på sängen och kröp under täcket och där låg hon resten av kvällen.

Imorgon blir det tjejfest hemma hos mig. Vi blir 12 st kvinnor vid bordet. Jag har förberett och gjort allt klart så det är bara att värma och ställa fram. Jag tycker om att göra iordning i förväg så att man slipper stå hela dan när man ska ha gäster. Det är roligare att vara pigg och kunna umgås än att stressa med matlagning hela dan.

Det är ganska fantastiskt en del av oss har träffats i snart 30 år. Det har kommit och gått deltagare genom åren men vi träffs ett par gånger per år och äter gott och umgås. Jag ser fram emot kvällen imorgon, Vi har inte setts hela gänget sedan i julas så vi har mycket att prata om.

Sen blir det en vecka till av semestern då jag ska försöka att göra en röjning i garderober, för nu börjar det bli för mycket igen och dax för en rensning. Efter det ska jag åka till Umeå och sköta om barnbarnet medan föräldrarna jobbar och det ser jag fram emot. Vi ska ta långa promenader och om det är fint väder så kanske vi till och med beger oss till nån badplats och badar…men det vete sjutton…nu säger ju SMHI att det är slut på värmen och nu inträder en normal svensk sommar och då vet vi ju vad dom menar med det….

Inte huset fullt ….och ändtarmsbedövning??

Av , , 2 kommentarer 2

men väl lägenheten då barn och barnbarn varit hemma och hälsat på en dryg vecka. Nu har de åkt och tystnaden lägrar sig över mitt hem. Både vemodigt och lite skönt, Det blir dubbelbottnade känslor.Det är jätteroligt när de kommer och jag älskar mina barn och barnbarn, samtidigt är jag van vid att vara ensam och då blir man lite trött av att det helt plötsligt är en "massa"  folk omkring en.Men så länge till blir det inte för om två veckor är det min tur att åka till dottern och då ska jag vara där i två veckor och hjälpa till att sköta om barnbarnet medan föräldrarna jobbar och det ser jag fram emot.

Läser något märkligt i dagens Aftonblad om en tandläkare som av misstag ger en 6-åring bedövning för ändtarmen istället för munbedövning. Han får en varning och skall hålla bedövningsmedlen skilda från varann och lära sig mer om preparaten. Men min fråga är ….. när i sjutton använder en tandläkare ändtarmsbedövning ????

 

 

 

Sommar är när en skitig klänning ….

Av , , Bli först att kommentera 4

barnbarnet får en ren fin klänning på sig för att vi ska gå ut och handla mat. Jag säger till henne att hon kan gå till lekparken och vänta medan jag gör mig iordning, en kvart inte mer än en kvart tog det…..och hur ser ungrackarn ut ….alldeles sandig och klänningen är absolut inte ren längre men roligt har hon. Hon älskar att gå till lekparken och leka så kan man bli arg …nej naturligtvis inte det är ju sommar och då är det mesta tillåtet.

Nu är det pannkaka med hallonsylt och glass till lunch och aptiten är det inget fel på. Jag är glad över att mina barnbarn är pigga små flickor som har en otrolig lust till livet. Igår kväll fick jag mig en rejäl skrattattack när hon skulle borsta mitt hår för hon tyckte att jag skulle få ha det mysigt en stund.

Hon borstade med en väldig iver och håret fick olika dimensioner allt eftersom. Plötsligt säger hon när hon ska titta om frisyren duger….."Mormor du ser ut som en riktig tant"…då kom skrattattacken….jag visste inte om jag skulle ta det som en komplimang eler vad…

Hon fyller fyra år i september och nu är hennes verbala förmåga obetalbar. Det är ideliga diskussioner om allt mellan himmel och jord så ibland har jag svårt att hänga med i alla svängningar men härligt är det.

Igår blev det Åselemarknaden hela dan och en del inköp men idag är det lugn och ro. Äldsta dottern med familj hälsar på släktingar och medan jag och Meya är ensamma hemma och tar det lugnt. Det är ganska kvalmigt ute så fönster och balkondörr står på vid gavel.

Men njuter av den svenska sommaren gör vi för hela slanten…

Jag ska möta våren i Lund..

Av , , 2 kommentarer 5

Imorgon åker jag till Lund för att vara med på scenkonstbiennal för barn och unga eller Bibu som den kallas. De är fyra år sedan jag sist hade förmånen att få vara med. Under biennalen kommer det bästa av barn och ungdomföreställningar att visas och det blir en mängd intressanta seminarier som jag ska lyssna på.

Att sen få ynnesten att åka till Skåne när våren står i sin fulla prakt är ytterligare ett plus, det tackar man inte nej till när det snöar här hemma. Det enda trista är att jag lyckades med bedriften att halka omkull och resultatet blev en gipsad vänsterarm, tur i oturen så bröt jag inte armen men fick en spricka som gör nog så ont.

Ibland undrar jag varför jag flyttade hem igen en gång i tiden, jag som inte tycker om kyla och vinter, men jag inser att det är för den tydlighet vi har med årstiderna. Mina vänner nere i Skåne har fortfarande problem med mörkret och de långa vintrarna med idel regn och slask.  Så då föredrar jag våra vintrar som ändå är ljusa med all snö.

Jag har upptäckt Skype, vilken fantastisk uppfinning. I påskas blev jag bedrövad när mitt yngsta barnbarn inte kände igen mig när vi inte setts på två månader. Hon var väldigt reserverad och undrande eftersom hon kände igen min röst och när man är tio månader så är två månader en stor del av hennes liv.

Men nu pratar vi med varann på Skype ett par gånger i veckan och då känns det betydligt bättre för nu känner hon igen sin mormor och pladdrar på ordentligt när vi "ses". Nu ska jag avsluta dagen med att mina tre barn med familjer ska äta tårta hos mig och imorgon bär det av till flyget kl 06.00 för vidare färd mot våren i Malmö/Lund

 

Rökt men inte inrökt längre…

Av , , Bli först att kommentera 5

Tack för att det kom barnbarn i mitt liv….det innebar också att jag lyckades bli rökfri. Nu har det snart gått fyra år sedan jag rökte min sista cigarett och jag har inte varit rökfri en enda stund sedan dess..

Men så många gånger jag försökte sluta och det gick inte, jag provade allt, både nikotinplåster, nikotintugummin, nikotintabletter och till och med nån plastcigarett med nikotin i men ingenting hjälpte.

Min mamma dog i KOL men inte sjutton slutade jag röka för det, trots att hon på slutet både fick syrgas och knappt kunde gå en meter utan att få andnöd. Människan är en märklig figur när det gäller droger och nikotin är den värsta av alla.

Så lätt att börja och så svårt att sluta. Det konstiga är att som rökare finns det alltid pengar till cigaretter men när nikotinpreparater för att sluta skulle inköpas blev det dyrt för då skulle alla pengar ut på en gång.

Jag lyckade i alla fall få äckliga biverkningar av alla nikotinpreparat, plåstren tålde jag inte utan fick stora såriga rosor av dem, tugummina gav hicka och sura uppstötningar osv…inte blev det lättar att sluta för det. Rökavänjningsgrupper var inte heller nåt som hade kommit igång.

Men så sitter jag där på BB i Lycksele den 28 september 2006 och ser mitt första barnbarn födas. Efter förlossningen som tog ett antal timmar så var jag så röksugen så jag trodde jag skulle gå åt av abstinensbesvär. Så jag smög ut och ner på parkeringen där det finns en rökplats…tog fram en cigarett, tände tändare och skulle precis dra in det första blosset när någon inom mig sa STOPP….

Här hade jag varit med om den mest fantastiska upplevelse man kan vara med om, däruppe på förlossningen låg min dotter och mitt första barnbarn, skulle jag då röka och sen komma dit och stinka över mittt barnbarn…..:NEJ

Sen kom nästa tanke…skulle jag röka och kanske sluta som min mamma och inte få uppleva mina barnbarn växa upp….ALLDRIG

Jag öppnade soptunnan…kastade cigaretterna och har sedan den dagen inte rökt ett bloss eller varit röksugen.

Dom säger att man måste vara motiverad och det stämmer nog …när den kommer då går det lätt…och man funderar varför man överhuvudtaget ens började men på den tiden var det tufft och lätt men sluta blev desto svårare tills jag blev mormor….

och en sak till….idag har jag sparat 60 000 kronor på att sluta röka …

att det mesta gått till barn och barnbarn gör det bara roligare att veta..

Valspurt, snö och grädde på moset

Av , , 1 kommentar 7

Imorgon är jag lkompledig på förmiddan för att vara med och utforma vårt lokala partiprogram, det känns jättekul att få vara med och utforma det. Vi har under våren arbetat i studiecirkelform för att diskutera vilka frågor som är viktiga lokalt att jobba med.

Nu har ju valrörelsen börjat och vi kommera att översvämmas med information från alla partier som alla vill framstå som den enda alternativet, så även för oss naturligtvis. Så det blir en spännande resa fram till valdagen.

Gårdagkvällens Elviskonsert blev näsan magisk, ett fantastiskt ljusspel och en otroligt bra ljudsättning gjorde att när Göran Engman sjön och Kettil Medelius spelade på pianot med förstärkning av kyrkokören så reste sig håret på armarna.

Vi fick höra både kända och mindre kända Elvislåtar och det i en nästan fullsatt kyrka med en publik som trotsat vädrets makter och tagit sig dit. En sak upptäckte jag i alla fall att minskningen av snöröjningsinsatser i kommunen är livsfarligt. När jag gick hem vid tolvtiden på natten fick jag gå större biten på vägen för på trottoarerna hade det drevat igen så att det gick inte att gå där.

Vi bor i en landsända med snö och då borde man också kunna ta bort eländet när det vräker ner och inte vänta till vardagen. Många äldre kan ju inte ta sig ut om det inte hålls undan.

Idag är det slappardag och sen blir det två hektiska dagar på jobbet innan jag åker till Umeå en vecka för att rå om mitt barnbarn. Det är fantastiskt vilken gåva barnbarn är och vad det värmer i ens hjärta när man får ömhetsbetygelser. Som när mitt äldsta barnbarn 3 år sov över en helg. Då hade vi inte setts på på över en vecka och jag sitter i soffan och hon kryper upp i mitt knä, slår armarna om min hals och utbrister "Oh mormor…om du visste vad jag har saknat dig…jag älskar dig…och sen kom en stor puss mitt på mun…….Det är kärlek från livets "grädde på moset"….och den är ömsesidig….

Hemkommen från en dag i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 4

och lite trött men måste ändå varva ner fastän klockan är halv ett på natten. Vi fick en trevlig resa till Umeå och West side story. Fullsatt i salongen och en glad publik.

West side story är en klassiker bland musikaler och naturligtvis så rörs man i hjärtat när Tony sjunger sin sång till Maria och alla de andra sångerna som man minns och har hört många gånger.

Jag har också fått träffa barnbarnet och nu ser man vilken ynnest det är att ha dem nära. De två äldsta träffar jag var och varannan dag men lilla Milou, 10 månader har jag inte sett sen i januari och nu kände hon knappt igen mig. Min röst ser man att hon känner igen eftersom jag pratar med henne i telefon flera gånger i veckan, men utseendet …nja….inte så pass att hon ville gå i min famn i alla fall.

Nåja till påsk åker jag ner igen och blir där en vecka för att hjälpa till lite och då blir det andra bullar av, då ska jag vara mormor för hela slanten och rå om henne varje dag. Då blir det nog bättre.

Och tänk , igår var det vårdagjämning så nu är det bara tre månader kvar till sommaren…

Våryra …..

Av , , 2 kommentarer 7

jag med det menar jag våryra i skallen, med vårförkylning som aldrig släpper, jag nyser, ögonen rinner men inget mer. Ena dan är allt bra och nästa känner man sig jätteförkyld. Folk känner inte igen rösten på mig när dom ringer.

Jag avskyr att känna mig så här, varför i sjutton kan man inte bli rejält förkyld och sen däcka en vecka, men icke, småförkyld så att man inte behöver vara hemma från jobbet.

Nåja idag är jag ledig för farmorskap. Barbarnet Emma 2 år och bonusbarnbarnet Elias 8 år är på besök och har sovit över.  Snart är det dag för en promenad med ungarna för att rensa hjärnan med lite frisk luft.

Det är väl ändå tur att temperaturen håller sig på vettig nivå för alla sportlovsfirare men synd att inte solen kan titta fram.

Presentation

Sysselsättning:  Före detta Scenkonstkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina, numera glad pensionär, aktiv med uppdrag i  politiken och olika kulturföreningar

Familj: Man, barn, barnbarn, bonusbarn, bonusbarnbarn och bonusbarnbarnsbarn

Bor: Villa i centrala Vilhelmina

Bil: Kia Rio 2015.

Annars använder jag mina fötter för transporter.

Husdjur: Aske en glad och trevlig liten kille på 2 år.

Barndomsminnen: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innebär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen  för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi, äter gärna vegetariskt

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur eller en kantarelltur i Gielas smäller lika högt.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö, i asien eller på trädgårdstorpet där jag har mitt lilla torp och kolonilott

Bästa egenskap:  Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina

2. Tryggheten för våra barn och att växa upp i ett samhälle med närheten till ett brett socialt kontaktnät.

3. En av Sveriges största kultur kommuner som många ser som ett föredöme. Vi har fantastiska kulturbyggnader och otroligt aktiva kulturföreningar.

4. Ett rikt föreningsliv, ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se