Thomas Hartman

Är du lönsam lilla vän?

ÅKER RÄKMACKA. Utbildningsradion har granskat friskolorna och resultatet är inte särskilt smickrande. Drygt 40% av friskolorna är negativa till att anpassa skolmiljön till olika handikapp. Inte mindre än var tionde friskolerektor vägrar ta emot barn med handikapp, trots att de är tvungna enligt lag.

Den som har läst tidigare inlägg här på bloggen vet att jag tidigare pekat på hur friskolorna kan tillföra dimensioner till utbildningssystemet. Men när friskolorna beter sig på detta sätt ställer dom sig själva i skamvrån.

Det är exakt enligt samma logiska mönster som när privata vårdcentraler gör vad man kan för att slippa tids- och kostnadskrävande vårdfall.

Det visar sig att endast 2,47 promille av de uppringda friskolornas elever har någon form av funktionshinder. Ser vi istället till samhället i stort beräknas antalet barn med något funktionshinder till mellan 13 och 16%.

Följden är att de kommunala skolorna får oproportionellt många tids- och resurskrävande elever med de extra kostnader som detta innebär. Extra kostnader betyder mindre pengar per elev (trots eventuell kompensation). Konsekvensen är en försämrad offentlig skola.

När den allmänna skolan försämras väljer alltfler så kallade resursstarka friskolor, som då kan fortsätta plocka russinen ur kakan, fortsätta skapa homogena miljöer och aktivt välja bort de tids- och kostnadskrävande eleverna.

Så får vi en mer och mer segregerad skola. Slutligen blir den kommunala skolan en soptipp för de elever som friskolorna inte släpper in.

På så vis kan friskolorna bygga upp en skön vinst till sina ägare. En vinst som de friska och välartade barnen genererar på bekostnad av andra barn.

Det som skulle vara en pedagogisk mångfald blir istället en marknadsekonomisk enfald. Det är det som också präglar högerns människosyn.

Det är ingen konst att exklusivt ge självförtroende till den utvalde. Men skolans verkliga utmaning handlar om att ge självförtroende till alla. Skolans utmaning handlar om att även i fortsättningen erbjuda en mötesplats för som speglar samhället i stort. Friskolor som aktivt nekar elever på detta sätt borde pungslås på ett så kännbart sätt att beteendet blir ointressant. Klarar dom inte det borde dom stängas på måndag!

THOMAS HARTMAN

7 kommentarer

  1. Tomas Tjäderborn

    Om anledningen till att friskolor har betydligt färre elever med särskilda behov är att eleverna själva inte vill till dessa skolor, får väl utfallet betraktas som positivt. Eleverna väljer helt enkelt skolor där de får bra stöd och blir väl mottagna. Det bör den komunala skolan vara stolt över. Syftet med alternativa skolor är ju just att alla ska kunna få en skolgång som passar dem. Vad är problemet?

  2. Thomas Hartman

    ”Skolans utmaning handlar om att även i fortsättningen erbjuda en mötesplats för som speglar samhället i stort.”

  3. Tomas Tjäderborn

    Ska inte ”sorteringen” baseras på det fria valet?

    Om det finns ett sammhälleligt önskemål, vilket jag anser att det finns, att motverka segregering, måste det rimligtvis åligga granskande myndighet att styra i den riktningen. Eller förväntar sig herr Hartman att ”den goda människan” skall uppstå hos alla och envar?

    Skulle tro att ekonomiska parametrar styr i samtliga fall oavsett ägarform. Hoppas jag inte låter alltför synisk.

  4. Thomas Hartman

    Precis. Och då krävs aktiva uppföljningar så de skolor som inte håller måttet också utvecklas eller skrotas.

  5. Urban Bengtson, idékonsult

    Ifall det finns riktigt fria val i varor och tjänster så ”skrotar” de dåliga sig själv, av kunder/nyttjare.

    Så med öppenhet och likvärdighet i start och förvaltning av skola, barnomsorg och äldreomsorg kan fristående och kommunala väljas fritt. Både av de som vill starta, vill arbeta där och ha barnen där.

    Men så är det inte i Umeå kommun sedan långliga tider. Friskolor och ”fridagis” har haft, och har, starkt motstånd från politiskt vänsterhåll och från en byråkrati dessutom.

    Om samma motstånd ges i bedömningen av de fristående enheterna och som då riskerar bli ensidigt, då har likvärdigheten helt kantrat än mer. Med orättvisor som följd.

    F ö är friskolor och egendrivna dagis integrerande på ett sätt som inte uppmärksammats särskilt. Dit kommer barn och föräldrar från olika delar av en kommun. Man möter andra människor på dagen och möter andra i bostadsområdet. Och kan möta åter andra i en fritidssysselsättning.

    Kanske detta vara vara något för Utbildningsradion att studera i jämförelse mellan fristående och kommunala skolor/förskolor.

  6. .......

    Den här statistiken är inte sann. Det finns friskolor som har fler barn med funktionshinder än snittet i kommunen.

  7. Thomas Hartman

    Jag generaliserar inte utan menar att friskolor kan göra nytta precis som det uppenbarligen finns de som missköter sig.

    Men i den politiska debatten blir det ofta svart och vitt där vissa ser driftformen som en automatisk garant för rätt använda pengar. Det vänder jag mig mot.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.