STUDIER. Ännu ett uselt förslag från högern har du här.

Med en fyraårsgräns för utbildning finns inget utrymme för att göra fel eller för att välja ett ämne som man kanske senare inte får in i sin examen. Där finns ingen förlåtande möjlighet att byta utbildning efter att ha insett att man borde passa bättre någon annanstans. Där finns ingen möjlighet till sociala problem eller personliga bekymmer. Där finns inget spelrum för den som missar någon tenta.

Så korkat så man blir ledsen.

THOMAS HARTMAN

PARTILEDARE. Idag fångas mitt intresse särskilt av SvD:s kommentar kring Mona Sahlin och hennes 17 ’Va?’ i en tidig Tv intervju.

Hade det varit bättre om hon istället hade uttalat 6 långa ’öhhh’, haft keps och sugit eftertänksamt på sin pipa?

THOMAS HARTMAN

Så här ska det se ut om högern själv får välja:

Regeringen lägger sina förslag. Men det verkar inte så genomtänkt alla gånger…

OGENOMTÄNKT. Maria Lundqvist-Brömster gläds idag åt vårdvalet och kårobligatoriets avskaffande samtidigt som hon lämpligt nog inte säger någonting om dagens beslut om Ipred. Antagligen är hon inte lika nöjd över detta beslut.

Jag har redan kommenterat regeringens magplask när det gäller piratjägarlagen i tidigare blogginlägg. Faktum är att jag inte träffat på en enda högerpolitiker i verkliga livet som både kan förklara deras politik i fildelningsfrågorna och stolt kan stå upp för den.

Även om jag är principiellt positiv till ett avskaffat obligatorium och även positiv till patientvalssystem i vården så förstår jag inte den ogenomtänkta politik regeringen lyckats prestera inom båda dessa områden.

Det är verkligen en bedrift.

* Först kårobligatoriet.

Tror man på fullaste allvar att studenternas intresse ska kunna tillvaratas genom frivilliga avgifter så lever man i det blå. Tidigare har en utredning pekat på att studentinflytandet utöver dessa avgifter borde kosta staten drygt 300 kr per student och år. Nu ligger förslaget från högerregeringen på mindre än en tredjedel av detta. Omställningstiden sätts till 2010.

Vilket skämt. Antingen vet man inte vad verksamheten handlar om. Eller så struntar man bara högaktingsfullt i vilka konsekvenser förslaget för med sig.

* Vårdvalet

Även här är högerregeringen ute och cyklar. Tittar man närmare på vad högerns vårdval inneburit i Stockholm så kan vi se hur kvaliteten i primärvården har försämrats och klyftorna har ökat.

På många vårdcentraler vittnade man tidigt under 2008 om nedskärningar av personal och uttryckte en stor oro för hur man skulle klara vården med så mycket mindre i ersättning.

Och så blev det.

Vårdcentraler i utsatta stockholmsområden har i snitt förlorat 3,9 miljoner kronor och fem anställda per vårdcentral under 2008 trots att de har lika många patienter som året innan.

Och det där vill högerregeringen se som ett ideal för hela Sverige.

Ännu ett skämt.

Så dagen har alltså inneburit att tre riktigt usla politiska idéer har sett verklighetens ljus. Men så är det rätt ofta med högerregeringar. Kanske har dom otur när dom tänker.

THOMAS HARTMAN

Räcker en grävskopa?

INTEGRITET. Jag lyssnar på den märkliga piratjägardebatten i riksdagen. Den enda rimliga linjen är att regeringens förslag till lagstiftning återremitteras. Men så kommer det inte att bli.

Det är ett nederlag för de flesta av oss.

Jag förstår egentligen inte hur folkvalda oavsett parti kan se sig själva i spegeln efter att ha stöttat den usla IPRED-lagstiftningen.

Hur kan man överlåta denna sorts tvister att hanteras civilrättsligt (där parternas ekonomiska ställning är avgörande om du törs driva process) istället för straffrättsligt?

Hur många vågar ta striden mot skivbranschen när förloraren får betala rättegångskostnaden. Det räcker med att ha ditt nätverk öppet och publikt tillgängligt så kan du riskera att åka dit för grannens nedladdningar.

Även om jag uppskattar mitt eget partis hållning att inte köpa förslaget rakt av och tillföra förslag om integritetsombudsman och upphovsrättskommission så tycker jag i grunden det är bedrövligt att socialdemokraterna röstar för IPRED tillsammans med alliansen.

Dels på grund av integritetsskäl men också eftersom lagstiftningen är tandlös. Och jag tycker nog generellt att vi ska försöka ha lagstiftning som fungerar i Sverige och förstås av dess medborgare.

Jag begär mer av mitt parti.

Ett faktum är att fildelningen är här för att stanna. De som är mest motiverade att fildela kommer att hitta vägar att göra detta skyddat och fullkomligt utan risk. Det finns anonymitetsservrar som skyddar din identitet och gör dig osynlig. Nya tjänster att gå förbi lagen utvecklas medan riksdagen talar.

När justitieministern inleder sitt inlägg i debatten med att hänvisa till de skapande branscherna, industrins behov och kraven från Europahåll så visar det tydligt hur ’köpt’ hon är av skivdirektörernas problembeskrivning. Hon ser verkligen ingen annan sida av problemet.

Det blir riktigt roande när Beatrice Ask nästan spricker av stolthet över sitt tillägg att lagstiftningen inte ska drabba folk retroaktivt. Sen när är det normalt med retroaktiv lagstiftning i detta land? Hur kan vi ha en justititeminister som kan komma undan med att argumentera så platt? Tror hon själv på det hon säger?

Beatrice Ask förespråkar utvärdering som metod för att se om branschen beter sig så illa som kritikerna varnat för. Hon vill utvärdera senare för att se om branschen kommer att jaga ungdomar och skicka hutlösa kravbrev. Sverige ska uppenbarligen vara experimentverkstad där man lagstiftar först och ser konsekvenserna sedan. Regeringens ointresse för den bristande rättssäkerheten avslöjas när Beatrice Ask påstår garanten för detta ligger i själva domstolsbeslutet.

Många människor ser skivindustrins beteende som en fara för samhället. Därför blir ett tragikomiskt inslag i riksdagsdebatten när landets justitieminister på allvar lanserar idén att konsumenterna ska skicka brev som en signal till mediaindustrin att vi vill se nya kommersiella tjänster. Är det brev till industrin som ska stimulera nya affärsmetoder och förhindra intrång i vår integritet?

Har inte den signalen redan uppfattats av industrin så har skivbolagsdirektörerna så mycket öronvax i öronen att en grävskopa antagligen inte skulle räcka långt för att uppmärksamma på det önskemålet.

THOMAS HARTMAN

PS som tur är finns det hopp även för socialdemokratin.

MONARKI. Kungahuset vilar på en särställning i svenskt samhällsliv och åtnjuter i kraft därav särskilda privilegier. Samtidigt kan det vara lockande att förena detta med ett ’vanligt’ svenssonliv. Men kombinationen är omöjlig.

Det går inte att både ha kakan och äta upp den. Om kungafamiljen blandas upp med ’vanligt folk’ är idéen med monarki passerad. Därmed är det dags att rösta fram en ceremoniell statschef. Om kungafamiljen inte längre värnar sin egen särart då ska den avskaffas.

Eller varför inte privatiseras?

THOMAS HARTMAN

DEMOKRATI. Johan Westerholm skriver om ökad byråkrati i statsförvaltningen i ett läsvärt blogginlägg:

Regeringen måste få arbetsro från frågelystna riksdagsledamöter. Det stora antalet riksdagsledamöter och de alltfler politiska sekreterarna blockerar regeringskansliets och statsrådens arbete. Inte minst missbrukar riksdagsledamöterna frågestunderna så att regeringen inte får tillräcklig arbetsro.

Det försvårar för statsråden att också ägna sig åt långsiktiga strategiska frågor, vilkas betydelse snabbt ökar till följd av globaliseringen. Därför bör frågeinstitutet i riksdagen inskränkas menar Tommy Möller och fil dr Magnus Erlandsson som i dag presenterar sin nya rapport till Globaliseringsrådet på DN Debatt.

Om det där är rätt tolkat (jag har ännu inte hunnit granska det som ligger bakom DN-debatt) så blir jag djupt oroad av kvaliten på verklighetsförankringen hos våra kära statsvetare som ligger bakom artikeln.

Det är inte mer tjänstemannavälde som ökar regeringens strategiska tänkande. Jag vet själv hur man som majoritet kan resonera i förhållande till sin opposition. Men de folkvaldas makt och granskande förmåga måste vara oinskränkt i en demokrati.

THOMAS HARTMAN

USEL SERVICE. Idag hade jag ett ärende till Radiotjänst. Jag slog deras nummer och fick svar av en elektronisk röst som inledningsvis bad mig knappa in nummer beroende på ärende för vidare sortering. Efter detta kopplades jag vidare till en ny röst som sa att det inte fanns nog inkommande linjer till kundtjänst varefter samtalet omedelbart bröts.

När jag provat detta fyra – fem gånger med lite tid mellan varje försök med samma resultat så var jag heligt förbannad.

Sådär jävla uselt får man inte hantera sina kunder. Jag hoppas att det var en tillfällighet. Men jag tvivlar. Snarare är det rätt troligt att att systemet fungerar så. I vilket fall är detta beteende fullkomligt orimligt.

THOMAS HARTMAN

RUBRIK. Ibland förvånas man över VK:s rubriksättning. Exempelvis tycker jag nog det är lite märkligt att killen som vunnit en pokervinst får rubriken ’politikerson tog hem storvinst’.

Står inte killen på egna ben? Är han inte myndig? Vad har pokervinsten med hans fars politiska uppdrag att göra?

Det kan bara VK svara på.

THOMAS HARTMAN

När samhället kriminaliserar barn och ungdomar då är vi alla illa ute.

THE PIRATE BAY. Nu startar rättegången. Precis som många menar handlar det om ett politiskt spel. Sam beskriver det enkelt och bra:

Fyra män står åtalade för medhjälp till upphovsrättsbrott och deras motpart är en samling multinationella företag från underhållningsindustrin: Sony BMG, Universal, MGM, Colombia Pictures, Warner Bros, EMI, 20th Century Fox, Activision, med flera. I deras ögon är The Pirate Bay ett hot mot upphovsrätten och själva förutsättningarna för produktion av film, musik, tv-spel och andra kulturprodukter. I piraternas ögon är det upphovsrättsindustrin som hotar det fria internet.

Fler och fler börjar ifrågasätta den politik som drivs inom integritetsområdet exempelvis när det gäller FRA. På samma sätt kan man verkligen fråga sig om det inte finns det viktigare saker för politik och juridik att ägna sig åt än fildelning?

Se till exempel frågan om handel med kvinnor och barn som sker över gränserna i EU. Politikerna pratar gärna om detta vidriga problem men när man ser hur lite som görs kan man med fog fråga sig hur prioriterad frågan egentligen är av politik, lag och juridik?

Varför ser vi inte motsvarande kraftsamling för att lösa detta problem från EU:s sida och rakt genom alla parlament och myndigheter?

Eller varför inte ta världssvälten? Alla håller med om att något måste göras åt denna misär. Men var finns handlingskraften? När ser vi samhällets resurser fokuseras över hela linjen för att en gång för alla komma tillrätta med detta elände?

Däremot kan vi uppenbarligen prioritera frågan om upphovsrätt och fildelning. Detta trots att det tycks vara lönsamt.

Varför?

Orsaken är enkel.

Nöjesindustrin har betalda lobbyister som lyckats få skitfrågan om deras problem att prioriteras före en mängd andra politiska områden som de flesta skulle se som betydligt viktigare.

Det är inget annat än politiska skäl som gör att det startas en rättegång mot the Pirate Bay (som aldrig kommer att få någon effekt) medan det rumsrena google som indexerar samma saker inte finns på det anklagades bänk.

Men som tur är kommer inte utvecklingen att gå att stoppa hur mycket nöjesindustrin än önskar det.

Om några år är frågan så självklar att den här rättegången framstår som ett skämt för den stora allmänheten. (Vilket den iofs redan framstår som för de insatta). Då har vi hittat andra lösningar och betalningsmodeller.

I fredags talade jag med en representant för det juridiska systemet som menar att rättegången blir för mycket show när ljudet direktsänds, piraterna anordnar presskonferenser och riggar en mediabuss utanför salen. Etablerad media bidrar till showen. Det var ovärdigt och obehagligt som han såg det.

Det finns alltså en rädsla hos etablissemanget för öppenheten och att allmänheten får reda på hur löjeväckande detta är.

För min del ser jag det som en kanonbra utveckling. Som jag har argumenterat tidigare behöver rättsväsendet öppna sig. Frågan är bara om rättsväsendet är beredd på detta. Även om de vinner så kan det bli en seger som de helt enkelt inte har råd med.

THOMAS HARTMAN

PS Det är bland annat av dessa skäl vi är sju socialdemokrater från sex olika arbetarekommuner som argumenterar för en förändring inom socialdemokratin inom dessa frågor i en motion till den socialdemokratiska partikongressen: Motion om integritetsmoratorium (pdf).

DEMOKRATI. Att politikerna både i tekniska nämnden och miljö- och hälsoskydd går emot tjänstemännens förslag i parkeringsfrågan är kanonbra. Det är politiken som styr och ska så vara. Parkeringslösningen i centrum kommer att bli en bra del av stadens utveckling.

Dock är situationen lite ovanlig att tjänstemännen inte skriver fram ett positivt beslutsunderlag. Ibland har vi sett en väldigt utvecklingsrestriktiv linje hos vissa enskilda tjänstemän. Under åren har det till och med funnits situationer där enskilda tjänstemän protesterat även efter politikens klubba gått i bordet. Men det hör verkligen till ovanligheterna.

Min erfarenhet att det stora flertalet av de tjänstemän vi har i kommun- och landsting är väldigt professionella och lyhörda till den politiska diskussionen. Det är ju politiken som går till valbåset och prövas av väljarna inte tjänstemännen.

THOMAS HARTMAN

PS Såg detta lilla glädjeämne. Mycket bra. Mer sånt.