Anders Sellström lanserar två nya trick. Det ena är att gratulera mig på födelsedagen i förskott (för att försöka kompensera för sitt slaskiga beteende tidigare). Eftersom jag är kristen och en snäll kille så förlåter jag honom och vänder andra kinden till.

Sellströms andra trick är retoriskt genom att låtsas som att kristdemokraterna i Svenska kyrkans förhållande till kristdemokraterna är som Björklövens förhållande till socialdemokraterna. Men liknelsen faller platt till marken. Ingen har sett sossarnas logga i lövens emblem. Alla kan däremot se Kristdemokraternas logotyp på webplatsen där jag hämtade dokumentet jag citerat från.

Vi har alla noterat att Sellström förnekar inflytande över den fundamentalistiska kd-gruppen. Men det jag är mer intresserad av är att vända på frågan och fundera över de värderingskonservativas inflytande över kd.

Det visar sig finnas åtskilliga kopplingar mellan suspekta familjefundamentalistiska åsikter och kristdemokraternas allmänpolitiska företrädare. Rötan går långt in i partiet. När exempelvis riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus (kd) fick frågan i SVT:s Agenda om han trodde att en könsneutral äktenskapslag kunde leda till att fler relationer blir accepterade av samhället tvekade han inte. – ’Ja, självklart. Med barn och med djur’.

Argumentationen känns igen. Den är som en karbonkopia från kd-skriften där bejakande av homosexuella relationer sägs öppna för pedofili och andra perversioner.

Lennart Sacrédeus ska enligt uppgift ha blivit ordentligt uppläxad under ett möte med kristdemokraternas riksdagsgrupp. Så där säger man inte öppet i ett parti som vill vara rumsrent. Partistrategiskt är uttalandet en mardröm. Partiet befinner sig i en politisk miljö där allt fler kan tänka sig att homosexuella ska få prövas som adoptivföräldrar, allt färre vill se ett samhälle där kristna värden spelar större roll. Och stödet för den svenska abortlagstiftningen ökar.

Men trots de starka reaktionerna från vissa kommunpolitiker inom kd är det berättigat att fråga sig hur ovanliga Sacrédeus tankar egentligen är inom kristdemokraterna?

Vi minns kanske laestadianen och kd-riksdagsledamoten Erling Wälivaaras jämförelse av homosexuella som kleptomaner och pyromaner. Där finns kristdemokrater som tydligt till skillnad från Sellström kopplar politik och religion exempelvis har vi Mats Odells uttalande om att Eu:s konsitution borde vila på kristen grund.

Spänningarna mellan religion och politik skymtar under ytan i kd hela tiden. Jag har själv gästat kristdemokraternas riksting och hört diskussionerna och striderna både i talarstolen och i korridorerna om abortfrågan. Även om partiledningen besegrade den falang som ville inskränka aborträtten fick man lova att verka för att minska antalet genomförda aborter.

I den borgerliga regeringen har kristdemokraterna försvunnit bakom moderaterna. Partiets familjefundamentalister har fått vårdnadsbidraget men vill ha mer. Inom kd diskuteras därför återinförandet av sambeskattningen, något som kraftigt missgynnar kvinnors deltagande i arbetslivet.

Fundamentalisterna – den maktsfär som Sellström med alla medel försöker förtiga samlas runt sina två företrädare Lennart Sacrédeus och Mikael Oscarsson medan Ulf Ekman och Livets ord håller förbön för en borgerlig valseger i en anläggning med 5000 parkeringsplatser.

Vi talar om en motiverad grupp med starka politiska värderingar som gör vad de kan för att ta partiet längre ut på den konservativa kanten. Detta skulle om det lyckades med stor säkerhet leda till att kristdemokraterna faller ur riksdagen. Vilket naturligtvis bekymrar kristdemokrater som Anders Sellström. Därför måste han låtsas som om problemen inte existerar.

Som sagt Anders Sellström kan inte vara arg på mig för att kristdemokraterna rymmer homofober, familjefundamentalister, människor som vill koppla politik till religion tillsammans med strömmar av vad vi kan kalla underlivsdemokrater (som tycker staten ska lägga sig i vad folk gör i sina sovrum). Det är hans och kristdemokraternas alldeles uppenbara problem. Men Sellström har som partistyrelseledamot möjligheten att tydligt ta avstånd från allt detta. Men han väljer konsekvent att inte göra det. Varför?

Det enda som hördes på vk.se var klicket i Sellströms huvud när han tappade besinningen och stora huvudsäkringen brann av. Frenetiskt började han högröd i ansiktet sopa kristdemokraternas byk under mattan.

Det är väl rätt logiskt att det finns kopplingar mellan suspekta kristna värderingar och politik. Varför skulle kristdemokraterna annars heta just krist-demokraterna. Det attraherar människor som har såna intressen. Varför förneka det uppenbara? Gör någonting åt det istället. Det börjar med att erkänna sanningen.

THOMAS HARTMAN

PS Jag har skrivit en motion om hårdare reglering av friskolor till s-kongressen med anledning av de senaste dagarnas skriverier om vinstuttag. Du hittar den på www.hartman.nu. Har du synpunkter, förslag på ändringar eller tips maila mig på thomas (kanelbulle) socialdemocracy.se.

PS2 Vi drar väl av ett litet citat till Anders Sellströms ära:

KD: Frågan om den homosexuella livsstilens hemortsrätt i Svenska kyrkan handlar således inte om människovärde utan om normuppfattningar i en beteendefråga.

PS3 Sellström antyder att jag inte vill diskutera min garderob (vad nu det har med kristen bögnoja att göra). Den diskuterar jag gärna eftersom jag till skillnad från Sellström tror på öppenhet. Däremot kan jag varna för att jag har en och annan riktigt omodern slips där. Vi återkommer i ärendet 😉