Thomas Hartman

En chef som skadar sina medarbetare

* Aspberger som tillgång

FÖRDOMAR. Det finns ett företag i Sverige som enbart anställer människor med diagnosen aspberger.

-Vi måste ta tillvara dessa människors kunnande och briljans. säger företagets grundare och vd Olle Öberg.Olle Öberg berättar om mannen som tvingades sluta sitt arbete som kontrollant på ett kärnkraftverk därför att han var för noggrann.
-Hoppas de fick tag på en slarvig person som trivs med att sitta i fikarummet.
Han varnar för att det är ett enormt resursslöseri och att samhället inte har råd att inte ge personer med Asperger jobb.

Men så ser det ut lite överallt. Vår tolerans mot människor som avviker eller inte tycks passa in i normer och mallar tycks vara så liten. Var och en av oss måste nog jobba med våra fördomar om vi verkligen vill att alla ska få plats i samhället.

*Svinaktigt beteende som arbetsgivare

ARBETSLIV. Jag har en bekant som nyligen sades upp från sitt jobb. Alla på arbetsplatsen fick söka sina tjänster på nytt. Redan detta fick de anställda att få ont i magen av oro. De funderade både ett och två varv. Vad var det som var på gång egentligen? Vissa kunde inte sova på natten.

Men istället för att kommunicera ordentligt och individuellt om brister och möjligheter så gav chefen några av de anställda det brutala beskedet rakt över disk som en del av rekryteringen av de nya att de gamla inte fick behålla sina tjänster. Inriktningen på verksamheten skulle förändras hette det. Men det var naturligtvis bara ett svepskäl. Vissa skulle bort helt enkelt.

Jag förvånas hela tiden över hur svinaktigt folk kan bete sig mot varandra. Myten att det inte går att säga upp folk i Sverige – är just en myt. Det finns situationer där uppsägningar är nödvändiga. Men de måste hanteras med respekt för den enskilde och med empati. Det finns så ofta potential som aldrig chefen lyckats frigöra hos sin anställde (men skulden till det läggs på arbetstagaren).

I detta fall träffade jag den aktuella chefen lite senare. Han hyllade sin förmåga och styrka att ta obekväma beslut. Men när människor får ett krisbesked rakt i ansiktet utan samtal och tillfälle att ändra sig och bidra till en annan arbetetsinriktning så är det inte uttryck för arbetsgivarens styrka som ledare utan ett tecken på chefens svaghet och bristande förmåga till empati, kommunikation och dialog.

Den sortens chefer ska vi inte ha i offentlig verksamhet. Offentlig verksamhet är ingen förvaring för usla ledare som inte kan motivera sina medarbetare utan istället skadar dom och får dom att må dåligt.

Tro inte att detta inte finns bland socialdemokrater för det gör det också. Även där finns exempel på situationer där anställda blivit kickade från en dag till en annan efter ett snabbt telefonsamtal på en söndag med vidriga konsekvenser som följd för den enskilde. Skulle du själv vilja behandlas på detta sätt? Den sortens beteende har inget i arbetarrörelsen att göra.

THOMAS HARTMAN

PS En formulering om IPRED som var mitt i prick har du här.

Att en marknadsliberal regering kriminaliserar en teknik som gjorts möjlig på grund av kapitalismens överlägsna möjlighet att skapa innovationer är en ideologisk paradox…

Men marknadslogiken visar även var lösningen finns. Tillgången motsvarar efterfrågan – det är kostnaden som köpare och säljare inte kommer överens om.


I serien konfliktfyllda parlament har vi nu kommit till Bolivia… håll till godo…

3 kommentarer

  1. Vaktbloggen

    Bra att du tar upp ett högaktuellt ämne som inte diskuteras närmare i media (av vad jag har sett iaf). Idag haglar ju varslen till höger och vänster och oron börjar säkert bubbla hos många människor även på ”säkra” företag.

    Egentligen kan ju vilken chef som helst bara ställa sig själv frågan -hur skulle jag vilja att ett sånt här besked levererades??

    Kanske är det ett skydd som många chefer skaffar sig genom att göra det lite hårt och kallt just för att det är så jobbigt. Dock tror jag personligen att alla har igen att lägga ner lite energi på empati och förståelse.

  2. Thomas Hartman

    Du har nog rätt i att det kan vara en skyddsreflex att göra så där. Chefen i fråga som jag tänker på är i grunden en hyvens människa och ingen sadist. Men ibland förväxlar folk hårdhet med handlingskraft.

    Det finns för många chefer som sågar av benen på sina medarbetare som en metod att kunna växa själv.

    Tack förresten för en bra blogg. Jag brukar läsa dina alster.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.