MEDIA. Visst är det konstigt att Liza Marklund kan klara sig undan med att hålla tyst. Märkligt. Paul Ronge har en poäng. Finns det verkligen ett sådant kameraderi i mediasverige?

MELLANÖSTERN. Jag har engagerat mig ’hands on’ i mellanösternkonflikten under många år och förundras över två saker.

För det första är det märkligt hur stor del av konflikten i mellanöstern som paradoxalt nog inte kommer från mellanöstern utan istället hänger samman med att en klåfingrig omvärld aktivt lägger sig i konflikten hela tiden. Utan omvärldens inblandning skulle frågan vara löst inom max tio år.

Det andra som slår mig är hur många som debatterar mellanöstern som ser frågorna med sina partiglasögon i svart eller vitt. Ungefär som om det bara finns två sidor. Det är väl iofs djupt mänskligt att vilja förenkla. Men när liberaler hyllar Israel och kommunister hyllar palestina tenderar det att bli haveri i debatten. På senare tid har debatten framför allt från liberalt håll (även ett och annat inlägg från KD) blivit märkligt enkelspårig.

Det känns lite märkligt att säga detta till liberaler men mina vänner i israel och palestina vill bli betraktade som individer. Självklart finns där extremister på båda sidor men samtidigt finns ett starkt arbete för ickevåld på den palestinska sidan. På samma sätt finns det fredsivrare bland israelerna som är beredda att inse att israel har det större ansvaret att inte mata konflikten exempelvis genom den dagliga förnedring palestinierna utsätts i checkpoints med orsak i något som kallas ’security reasons’. Det finns alltså en palett av åsikter på båda sidor som inte låter sig stoppas in i fack.

Att mer eller mindre smidigt klumpa ihop muslimer= terrorister = hamas = antisemitism = iransk fundamentalism = hizbolla = rädslan för det främmande är inte bara antiintellektuellt utan också direkt kontraproduktivt om konflikten ska kunna lösas.

THOMAS HARTMAN

Inslag om Gömda och den kända författaren på TV4: