När samhället kriminaliserar barn och ungdomar då är vi alla illa ute.

THE PIRATE BAY. Nu startar rättegången. Precis som många menar handlar det om ett politiskt spel. Sam beskriver det enkelt och bra:

Fyra män står åtalade för medhjälp till upphovsrättsbrott och deras motpart är en samling multinationella företag från underhållningsindustrin: Sony BMG, Universal, MGM, Colombia Pictures, Warner Bros, EMI, 20th Century Fox, Activision, med flera. I deras ögon är The Pirate Bay ett hot mot upphovsrätten och själva förutsättningarna för produktion av film, musik, tv-spel och andra kulturprodukter. I piraternas ögon är det upphovsrättsindustrin som hotar det fria internet.

Fler och fler börjar ifrågasätta den politik som drivs inom integritetsområdet exempelvis när det gäller FRA. På samma sätt kan man verkligen fråga sig om det inte finns det viktigare saker för politik och juridik att ägna sig åt än fildelning?

Se till exempel frågan om handel med kvinnor och barn som sker över gränserna i EU. Politikerna pratar gärna om detta vidriga problem men när man ser hur lite som görs kan man med fog fråga sig hur prioriterad frågan egentligen är av politik, lag och juridik?

Varför ser vi inte motsvarande kraftsamling för att lösa detta problem från EU:s sida och rakt genom alla parlament och myndigheter?

Eller varför inte ta världssvälten? Alla håller med om att något måste göras åt denna misär. Men var finns handlingskraften? När ser vi samhällets resurser fokuseras över hela linjen för att en gång för alla komma tillrätta med detta elände?

Däremot kan vi uppenbarligen prioritera frågan om upphovsrätt och fildelning. Detta trots att det tycks vara lönsamt.

Varför?

Orsaken är enkel.

Nöjesindustrin har betalda lobbyister som lyckats få skitfrågan om deras problem att prioriteras före en mängd andra politiska områden som de flesta skulle se som betydligt viktigare.

Det är inget annat än politiska skäl som gör att det startas en rättegång mot the Pirate Bay (som aldrig kommer att få någon effekt) medan det rumsrena google som indexerar samma saker inte finns på det anklagades bänk.

Men som tur är kommer inte utvecklingen att gå att stoppa hur mycket nöjesindustrin än önskar det.

Om några år är frågan så självklar att den här rättegången framstår som ett skämt för den stora allmänheten. (Vilket den iofs redan framstår som för de insatta). Då har vi hittat andra lösningar och betalningsmodeller.

I fredags talade jag med en representant för det juridiska systemet som menar att rättegången blir för mycket show när ljudet direktsänds, piraterna anordnar presskonferenser och riggar en mediabuss utanför salen. Etablerad media bidrar till showen. Det var ovärdigt och obehagligt som han såg det.

Det finns alltså en rädsla hos etablissemanget för öppenheten och att allmänheten får reda på hur löjeväckande detta är.

För min del ser jag det som en kanonbra utveckling. Som jag har argumenterat tidigare behöver rättsväsendet öppna sig. Frågan är bara om rättsväsendet är beredd på detta. Även om de vinner så kan det bli en seger som de helt enkelt inte har råd med.

THOMAS HARTMAN

PS Det är bland annat av dessa skäl vi är sju socialdemokrater från sex olika arbetarekommuner som argumenterar för en förändring inom socialdemokratin inom dessa frågor i en motion till den socialdemokratiska partikongressen: Motion om integritetsmoratorium (pdf).