Räcker en grävskopa?

INTEGRITET. Jag lyssnar på den märkliga piratjägardebatten i riksdagen. Den enda rimliga linjen är att regeringens förslag till lagstiftning återremitteras. Men så kommer det inte att bli.

Det är ett nederlag för de flesta av oss.

Jag förstår egentligen inte hur folkvalda oavsett parti kan se sig själva i spegeln efter att ha stöttat den usla IPRED-lagstiftningen.

Hur kan man överlåta denna sorts tvister att hanteras civilrättsligt (där parternas ekonomiska ställning är avgörande om du törs driva process) istället för straffrättsligt?

Hur många vågar ta striden mot skivbranschen när förloraren får betala rättegångskostnaden. Det räcker med att ha ditt nätverk öppet och publikt tillgängligt så kan du riskera att åka dit för grannens nedladdningar.

Även om jag uppskattar mitt eget partis hållning att inte köpa förslaget rakt av och tillföra förslag om integritetsombudsman och upphovsrättskommission så tycker jag i grunden det är bedrövligt att socialdemokraterna röstar för IPRED tillsammans med alliansen.

Dels på grund av integritetsskäl men också eftersom lagstiftningen är tandlös. Och jag tycker nog generellt att vi ska försöka ha lagstiftning som fungerar i Sverige och förstås av dess medborgare.

Jag begär mer av mitt parti.

Ett faktum är att fildelningen är här för att stanna. De som är mest motiverade att fildela kommer att hitta vägar att göra detta skyddat och fullkomligt utan risk. Det finns anonymitetsservrar som skyddar din identitet och gör dig osynlig. Nya tjänster att gå förbi lagen utvecklas medan riksdagen talar.

När justitieministern inleder sitt inlägg i debatten med att hänvisa till de skapande branscherna, industrins behov och kraven från Europahåll så visar det tydligt hur ’köpt’ hon är av skivdirektörernas problembeskrivning. Hon ser verkligen ingen annan sida av problemet.

Det blir riktigt roande när Beatrice Ask nästan spricker av stolthet över sitt tillägg att lagstiftningen inte ska drabba folk retroaktivt. Sen när är det normalt med retroaktiv lagstiftning i detta land? Hur kan vi ha en justititeminister som kan komma undan med att argumentera så platt? Tror hon själv på det hon säger?

Beatrice Ask förespråkar utvärdering som metod för att se om branschen beter sig så illa som kritikerna varnat för. Hon vill utvärdera senare för att se om branschen kommer att jaga ungdomar och skicka hutlösa kravbrev. Sverige ska uppenbarligen vara experimentverkstad där man lagstiftar först och ser konsekvenserna sedan. Regeringens ointresse för den bristande rättssäkerheten avslöjas när Beatrice Ask påstår garanten för detta ligger i själva domstolsbeslutet.

Många människor ser skivindustrins beteende som en fara för samhället. Därför blir ett tragikomiskt inslag i riksdagsdebatten när landets justitieminister på allvar lanserar idén att konsumenterna ska skicka brev som en signal till mediaindustrin att vi vill se nya kommersiella tjänster. Är det brev till industrin som ska stimulera nya affärsmetoder och förhindra intrång i vår integritet?

Har inte den signalen redan uppfattats av industrin så har skivbolagsdirektörerna så mycket öronvax i öronen att en grävskopa antagligen inte skulle räcka långt för att uppmärksamma på det önskemålet.

THOMAS HARTMAN

PS som tur är finns det hopp även för socialdemokratin.